 Lag-EM blir också premiär för den nya landslagsutrustningen från XRcise.
Foto: Ryno Quantz Kim Amb har två slagfärdiga motståndare. EM-ettan Veselý kommer med fyra tävlingar på 85-86 meter. Mannio visade fin form i söndags med en stadig 80-metersserie. Men han är inte pressad för det.
– Jag vill alltid göra bra ifrån mig i det blåa stället och samla poäng för laget. Jag känner mig väldigt stabil den här säsongen. Målet är att ta Mannio. Jag gjorde det på Bislett för första gången, men han har lite plusstatistik på mig och det skulle vara skönt att ta in.
– Det gäller att prestera från början när vi har så få kast och det vet jag att jag kan, säger Kim om de udda reglerna med fyra omgångar där bara de fyra främsta får vara med på den sista.
Efter att ha tävlat i vitt skilda förhållanden räds inte heller Kim ett eventuellt ruskväder på Irland.
– Det får gärna bli spöregn för min del, för jag är van vid det.
Kastarkollegan Mattias Jons har ännu giftigare motstånd: Årets två 80m-kastare i Europa, OS- & EM-mästaren Pars och tjecken Melich med samtliga sina åtta tävlingar på 76-80 meter.
– De är säkra kastare, framför allt Pars, men även Melich på sistone. Men han missade EM-finalen, påminner Mattias, som klarade den uppgiften och sen grejade sjätteplatsen.
Faktum är att Mattias har hållit en mycket jämn och hög nivå med 20-talet tävlingar nu, där han med ett undantag kastat minst 72 meter.
– Dublin blir som ett mästerskap i miniatyr, siar Mattias som blir förste man ut, vid halvettsnåret på Midsommardagen.
– Det skulle sitta fint att spinna vidare på helgens resultat, menar Mattias som vann Folksam Challenge på 74.80.
Charlotte Schönbeck ser gärna att det dras upp hygglig fart i 1500m-loppet.
– Med tanke på att jag inte har fått den riktiga kvalitén under de två år som jag har varit skadad, så saknar jag den där spurtförmågan. Jag har inte hunnit få upp den. Den kommer förhoppningsvis desto mer under sommaren. För uthålligheten och grunden, den finns.
Efter att ha tappat i slutet på sina första lopp för säsongen har Charlotte återfått självförtroendet efter de lyckade insatserna i Nijmegen och Göteborg.
– Det behövdes! Jag är absolut redo att springa snabbt, (B-gränsen till VM) 4:09 är rimlig. Jag är tuffare, börjar lita på att kapaciteten finns, och då känns kroppen mycket bättre, också.
Lyftet på de senaste loppen då Meraf Bahta och Lotta Fougberg sprungit bra bidrar till det ökade förtroendet.
– Det är inspirerande, om de kan, kan jag med. Jag har ju tränat minst lika bra och jag har gjort min rehab, tre månader förra året och sex månader året innan. Jag har inte gjort det bara för att få tävla, utan för att jag vill vara med och konkurrera med de andra. Jag vet att det fanns mer 2010 och det vill jag se om jag kan komma tillbaks till.
Erica Jarder ser fram emot Lag-EM efter Diamond League-galorna.
– Ska bli kul, inspirerande, om jag hoppar bra kan jag tampas om att vinna. Det har inte varit fallet i de senaste tävlingarna, menar Erica.
– På Inomhus-EM bevisade jag för mig själv vad jag kunde, säger bronsmedaljösen.
– Och jag började utomhussäsongen där jag slutade inne. Jag kommer till Lag-EM i en situation som jag är bekväm i. |