Lördag 23 augusti 2014

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se
 

Generalsekreterare & Ansvarig utgivare

Anders Albertsson
010-476 53 50

Redaktionen
friidrott.se

A. Lennart Julin
redaktör
08-30 13 33

Information och
media

Fredrik Trahn
010-476 53 31
070-913 67 96
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter



Arenor


 

Arenan är den stora konstanta faktorn i friidrotten och regeländringar handlar nästan uteslutande om antingen hur tävlingsmomentet skall gå till eller om hur redskap och utrustning skall vara utformad.
 

Men någon gång emellanåt sker modifieringar också avseende utformningen av tävlingsarenan - dock oftast av en karaktär som innebär ingen eller bara liten påverkan för aktiva och domare. De som berörs är främst byggare, arenaägare och i viss mån arrangörer. Så är det definitivt med de ändringar som är aktuella den här gången.
 

Grundare vattengrav

Befintliga vattengravar är 70 cm djupa närmast hindret och 30 cm framåt för att sedan slutta jämnt upp till framkanten. Det innebär en betydande vattenvolym på över 4 kubikmeter (gravens yta i marknivå är ju 3.66 m x 3.66 m).

Att fylla en vattengrav tar alltså tid och innebär dessutom att man förbrukar en resurs som i stora delar av världen inte är att slösa med. Det kombinerat med iakttagelsen att seriösa hinderlöpare alltid landar i den främre halvan av graven har gjort att man nu beslutat att göra den grundare.

Nybyggda vattengravar rekommenderas göras med ett maximalt djup av 50 cm som skall gälla vid hindret och ca 1.20 m framåt innan botten sedan skall slutta jämnt upp till framkanten. Det innebär precis samma lutning som gäller nu.

Dvs för de aktiva som landar mer än 1.20 cm in i vattengraven - vilket alla gör i praktiken - kommer det inte märkas någon skillnad alls. Däremot sparas drygt en halv kubikmeter vatten på varje fyllning.

OBS: Det finns inget krav på att bygga om gamla vattengravar utan de kommer att vara godkända också i fortsättningen. Däremot bör nya arenor byggas efter den nya modellen och vid större renoveringar av gamla arenor är det förstås vettigt att passa på att justera vattengraven till de nya måtten.

Sarg valfritt på rakorna

Traditionellt har reglerna utomhus krävt sarg som inre avgränsning hela banvarvet runt med "dispens" bara för de "gluggar" som är nödvändiga där spjut- eller höjdansatser korsar. Nu öppnas dock möjligheten att helt avstå från sarg på raksträckorna.

Resonemanget bakom är förstås att på rakorna kan de tävlande  inte - som i kurvorna - förkorta sin löpsträcka med hjälp av gening. Man bör dock notera att utan sarg kommer det att ställas klart större krav på arrangören och domarna:

För även om löparna inte kan förkorta sin löpväg genom att springa innanför bangränslinjen på en raksträcka så kan de utnyttja möjligheten att springa innanför linjen för att passera framförvarande löpare.

Inte minst på VM i somras såg vi flera exempel på hur desperata löpare som låtit sig bli instängda på innerbanan försökte lösa problemet genom att tränga sig fram i ett alltför smalt utrymme mellan sargen och löparen framför.

Finns ingen sarg utan bara en linje blir det förstås mindre riskabelt (= ännu mer frestande) för egentligen instängda löpare att pröva att ta sig förbi på insidan.

Saknas sarg på en raksträcka måste man som arrangör alltså se till att det finns tätt med koner plus att man måste avsätta extra bandomare för att övervaka att ingen löpare tar sig fram genom att springa innanför linjen.

OBS: I kurvorna är sarg fortfarande obligatorisk, precis som tidigare.