Torsdag 28 augusti 2014

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se
 

Generalsekreterare & Ansvarig utgivare

Anders Albertsson
010-476 53 50

Redaktionen
friidrott.se

A. Lennart Julin
redaktör
08-30 13 33

Information och
media

Fredrik Trahn
010-476 53 31
070-913 67 96
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter

Nya regler fr o m 1 januari 2003

Vart fjärde år har Internationella Friidrottsförbundet IAAF "regeländringskongress" och ändringarna träder normalt i kraft den 1 januari påföljande år. Den senaste regelkongressen genomfördes i Edmonton 2001 och merparten av ändringarna började alltså gälla redan vid det förra årsskiftet.

Men fyra av ändringarna som beslutades i Edmonton hade den karaktären att IAAF ansåg att friidrottsvärlden behövde ytterligare ett år för att vidta de nödvändiga förberedelserna. Men nu har alltså det året förflutit och de nya reglerna gäller oinskränkt från den 1 januari 2003.

De nya reglerna finns redovisade i den senaste (röda) upplagan av SFIF:s "Tävlingsregler för friidrott", men för undvikande av all oklarhet gör vi här en speciell presentation av de fyra förändringarna som berör starten, hoppribbsändar, stavhoppsställningen och kastsektorn.

Observera att bara en av ändringarna (starten) direkt berör de aktivas och domarnas agerande på tävling.

Övriga tre ändringar handlar i stället om redskap och anläggning, dvs sådant som skall åtgärdas "en gång för alla" före den första tävlingen av (arena)ägaren i samråd med brukaren (föreningen som skall arrangera tävlingar).

Om ni inte redan tidigare kontaktat er arena och gått igenom med ansvariga där vad som skall ändras är det alltså minst sagt hög tid att göra detta vad gäller inomhusanläggningarna. Det finns inte heller någon anledning att vänta alltför långt in på det nya året heller med att ordna allt på resp idrottsplats i god tid före upptakten på utomhussäsongen.

1. Starten (kap F 4.3.11 sid 138)

 

4.3.11

 

 

 

Efter en utdelad varning för felaktig start i ett lopp medför varje därefter utdelad varning i loppet direkt diskvalifikation (uteslutande från fortsatt deltagande i loppet).

Anm 1 Det har alltså ingen betydelse vem som tidigare varnats som ansvarig.
Anm 2 Startern ansvarar för att utdelade varningar noteras (se 5.2.14).

KOMMENTAR

Denna regeländring har varit mycket uppmärksammad, diskuterad och även ifrågasatt. Det bakomliggande syftet - att minska det i internationella sammanhang ofta besvärande stora antalet tjuvstarter - har dock alla varit överens om önskvärdheten av.

Ett faktum är att kraven på starterns kompetens och iakttagelseförmåga kommer att öka, eftersom varje enskild varning efter en första tjuvstart ju medför att en tävlande omedelbart utesluts från loppet.

Samtidigt skall de möjliga problemen inte överdrivas. I Sverige har startdisciplinen generellt sett alltid varit god - dvs de aktiva har nästan aldrig "chansat" utan väntat på skottet - och fortsätter detta att gälla kommer regeländringen inte att få någon praktisk effekt alls på nationell nivå.

Men självklart är det angeläget - framförallt under inledningsskedet när många aktiva är ovetande och alla ovana - att startfunktionärerna ser till att - gärna före varje start - tydligt informera alla aktiva en extra gång om den nya regeln.

I händelse av en tjuvstart i ett lopp är det också mycket viktigt att startfunktionärerna vid utdelandet av varningen påminner "i klartext" om att varje senare tjuvstart kommer att resultera i omedelbar diskvalifikation för den/de som bedömts varit ansvarig/a.

I startregelsammanhanget finns det anledning att påtala två regeländringar som faktiskt trädde i kraft redan den 1 januari 2002, men som ändå kanske inte uppmärksammats fullt ut:

* I mångkamp gäller diskning först efter två "personliga" varningar, dvs den regel som tidigare gällde i "vanliga" lopp.

* Man kan nu genom inlämnande av protest få starterns beslut granskat och ändrat av tävlingsjuryn (dvs vad som alltid gällt för alla övriga domslut). Här skall dock juryns grunddirektiv i kap E 4.14.9 observeras, nämligen att det ursprungliga domslutet endast skall ändras om det finns klara bevis för att det var felaktigt. I fallet med en start innebär det i praktiken ovedersäglig "teknisk bevisning", t ex en videoupptagning eller dokumentation från en elektronisk startkontrollutrustning.

2. Ribbändarna (kap H 2.1.5.1 sid 193 och kap I 2.1.5.1 sid 213)

 

2.1.5.1

Ribbändarna skall vara halvcirkelformade i genomskärning med en plan yta.

KOMMENTAR

Bakom regeländringen ligger ambitionen att minska sannolikheten för att en ribba som tryckts till så kraftigt att den studsat upp i luften inte sedan turligt ändå skall råka "trilla tillbaka" och bli liggande kvar.

Ribban skall ju "klaras" och om hopparen vidrör den kraftigt så har han/hon helt enkelt inte hoppat tillräckligt högt. Reglerna (kap H 2.2.8) säger också uttryckligen att ribban skall vara så placerad att den "lätt faller av om den vidrörs av den tävlande".

Den tidigare vanligaste modellen av ribbände hade fyra plana sidor vilket - åtminstone i stavhopp - kraftigt ökade möjligheten att ha "tur". Men nu skall det alltså finns bara en enda plan sida, i övrigt skall ribbänden vara "rund".

3. Uppläggningssprintarna på stavhoppsställningen (kap I 2.2.4 sid 215)

 

2.2.4

 

Sprintarna skall vara vågräta, jämntjocka (högst 13 mm i diameter) och skjuta ut högst 55 mm från fästpunkten på ståndare/förlängningsarm samt vara placerade 35-40 mm nedanför toppen på ståndaren.

KOMMENTAR

Också denna ändring syftar till att göra det osannolikare för en vidrörd ribba att blir kvar på sprintarna. Tidigare var sprintarna 75 mm långa, vilket skall jämföras med de 30-35 mm som är ribbändens bredd, dvs det fanns plats för att lägga två ribbor - och drygt det - på sprintarna samtidigt.

Detta var egentligen inget problem när trä- och stålribbor användes, men när de böjligare glasfiberribborna började användas förändrades bilden. Sannolikheten blev mycket stor både för att en studsande ribba spontant skulle "trilla tillbaka" på sprintarna och för att en hoppare som försökte "lägga tillbaka" ribban skulle lyckas.

Eftersom det handlar om en kortning av sprintarna behöver inga nyinköp av hoppställningar göras. Det gäller bara att såga bort de yttersta 20 mm på de befintliga sprintarna så uppfyller den gamla ställningen de nya regelkraven.

4. Kastsektorn (kap L 1.2.3 sid 253 och kap M 1.2.3 sid 269)

 

1.2.3

 

 

Kastsektorn skall ha en vinkel av 34.92°. Sektorns medelpunkt skall sammanfalla med ringens medelpunkt.
Anm Om kastsektorn har korrekt vinkel, skall avståndet mellan de två sektorsgränserna 20 m från ringens centrum vara 12.00 m.

KOMMENTAR

Kastsektorn för kastgrenarna som använder ring (dvs kula, diskus och slägga) har krympts stadigt under en följd av år, först från 90 till 60 grader, sedan till 45 och 40 grader och nu alltså till 34.92 grader. Skälet är förstås att minska "riskzonen" ute på planen för i första hand slägga.

Den nu beslutade ändringen innebär att vidden på kastsektorn ute vid 80m reduceras med ca 12% från nästan 55 meter till 48. Det innebär i sin tur att säkerhetsburens öppning kan minskas något och därmed också det utrymme vid sidan av själva kastsektorn som redskapen kan landa i.

Dvs att kastsektorn görs smalare ökar inte i sig säkerheten utan det avgörande för säkerheten är att man följer upp med att minska buröppningen (genom att för högerkastare kunna vrida in vänstergaveln ytterligare något).

Det till synes märkligt udda gradtalet för den nya kastsektorn beror på att man prioriterade att ha ett jämnt och bra mått för kontrollen av sektorns bredd (förut var det 13.68 m och nu blir det alltså 12.00 m). Rent praktiskt lägger man ju ändå inte ut en kastsektor med hjälp av gradskiva utan det viktiga redskapet är i stället just måttbandet.

Normalt är ju början av sektorsgränserna fast markerad (målad) på beläggningen omedelbart framför ringen, så att man vid tävling bara förlänger dessa linjer ut över marken. Nu gäller det alltså att "en gång för alla" göra om de fasta markeringarna omedelbart framför ringen.

Avdelningar

Intro

Nya ungdomsregler 2014

Tävla för svensk klubb

Tävla utomlands

Aktuella startregler

Nya regler 13

Tillägg regelboken 10

Nya regler 10

Poängtab u-mångkamp

Nya regler 06

600 g diskus

Nya regler 04

Nya regler 03

Mixade lopp

Rekord på landsväg

Regler i populärform

SM-bestämmelser

Säkerhet i kast

Mer om regler

Speciella bestämmelser för SM-tävlingar.

Beställningsmaterial

Den nu gällande upplagan av regelboken (Svenska Friidrottsförbundets "Tävlingsregler för friidrott") publicerades i april 2007.

Regelboken beskriver hur alla friidrottstävlingar i Sverige skall genomföras. Grunden är Internationella Friidrottsförbundets regler, vilka har kompletterats med nationella bestämmelser (framförallt för barn- och ungdomstävlingar).

Tävlingsregler för Friidrott

Beställ regelboken ("Tävlingsregler för friidrott") från Idrottsbokhandeln.
Pris 75 kr