Torsdag 24 juli 2014

 

Sök på friidrott.se


Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se
 

Generalsekreterare & Ansvarig utgivare

Anders Albertsson
010-476 53 50

Redaktionen
friidrott.se

A. Lennart Julin
redaktör
08-30 13 33

Information och
media

Fredrik Trahn
010-476 53 31
070-913 67 96
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter

Mustafa Mohamed, VM 2007

Friidrottens grenprogram

Friidrott omfattar grenkategorierna löpning, hopp, kast och mångkamp. (Internationellt ingår även gång i friidrott, men i Sverige har denna grenkategori ett eget helt fristående nationellt förbund - Svenska Gång- och Vandrarförbundet.)

Det internationella standardprogrammet för mästerskap o dyl är normgivande, men det förekommer också - framförallt som anpassning till ungdomars förutsättningar - ett stort antal andra löpsträckor, häckhöjder och kastredskapsvikter.

Medan de manliga seniorerna haft i princip haft samma grenar sedan den moderna internationella friidrotten etablerade sig i början på 1900-talet var utbudet för kvinnorna länge oerhört mycket snävare. Hur det kvinnliga grenprogrammet växt fram har vi gjort en speciell sammanställning av.

Normalprogrammen för de olika junior- och ungdomsklasserna framgår av vår SM-sidas redovisning av utbudet av JSM- resp USM-tävlingar.

Det finns också en sammanställning av för resp åldersklass från 12 till 22 år rekommenderat grenprogram (länk kommer senare).

 

Löpning

Löpgrenarna kan från olika utgångspunkter indelas i underavdelningar:

Sträcka: Sprint (upp t o m 400m), medeldistans (800m - 1 mile) och långdistans (2000m och däröver)

Underlag: Bana (arena/idrottsplats, normalt belagd med ett gummimaterial, tidigare kolstybb), landsväg (normalt asfalt) och terräng (ej permanent, t ex gräs, sand eller jord).

Karaktär: Slät-, häck- och hinderlöpning.

Form: Individuell och stafett.

Inom varje kategori finns ett mer eller mindre omfattande utbud av grenar.



 

Internationella standardprogrammet

Män utomhus

Löpning: 100m, 200m, 400m, 800m, 1500m, 5000m, 10000m, halvmarathon (landsväg), marathon (landsväg), 3000m hinder/91.4, 110m häck/106.7, 400m häck/91.4
Hopp: Höjd, stav, längd, tresteg
Kast: Kula/7.26, diskus/2.0, slägga/7.26, spjut/800
Mångkamp: Tiokamp (100m, längd, kula/7.26, höjd, 400m, 110m häck/106.7, diskus/2.0, stav, spjut/800, 1500m)

Kvinnor utomhus

Löpning: 100m, 200m, 400m, 800m, 1500m, 5000m, 10000m, halvmarathon (landsväg), marathon (landsväg), 3000m hinder/76.2, 100m häck/84.0, 400m häck/76.2
Hopp: Höjd, stav, längd, tresteg
Kast: Kula/4.0, diskus/1.0, slägga/4.0, spjut/600
Mångkamp: Sjukamp (100m häck/84.0, höjd, kula/4.0, 200m, längd, spjut/600, 800m)

Män inomhus

Löpning: 60m, 200m, 400m, 800m, 1500m, 3000m, 60m häck/106.7
Hopp: Höjd, stav, längd, tresteg
Kast: Kula/7.26
Mångkamp: Sjukamp (60m, längd, kula/7.26, höjd, 60m häck/106.7, stav, 1000m)

Kvinnor inomhus

Löpning: 60m, 200m, 400m, 800m, 1500m, 3000m, 60m häck/84.0
Hopp: Höjd, stav, längd, tresteg
Kast: Kula/4.0
Mångkamp: Femkamp (60m häck/84.0 höjd, kula/4.0, längd, 800m).

 

 

Kvinnliga programmets framväxt


Medan det manliga grenprogrammet varit i stort sett detsamma under hela friidrottens historia, var det betydligt trögare för kvinnorna att få tillgång till friidrottens hela utbud av aktiviteter. Länge var det nämligen en vida spridd uppfattning att bara ett fåtal grenar var "lämpliga" för kvinnor.

Det var faktiskt inte förrän på 1980- och 90-talen som det verkligen hände saker när det gällde att skapa ett jämlikt grenprogram. Nu är dock processen fullbordad genom att den sista "manliga" grenen hinderlöpningen nu också etablerats för kvinnor.

I nedanstående sammanställning redovisas när de olika grenarna fick officiellt världsrekord och från när de förekommit på de internationella mästerskapen (* hänvisar till kommentar som följer efter tabellen):
 

Gren Världs-
rekord*
Internationellt
seniormästerskap*
100m   OS 1928
200m   EM 1938, OS 1948
400m 1957 EM 1958, OS 1964
800m   (OS 1928), EM 1954, OS 1960
1500m 1967 EM 1969, OS 1972
3000m 1974 EM 1974, VM 1980 (slut EM 1994)
5000m 1981 VM 1995 (ersatte 3000m)
10000m 1981 EM 1986, VM 1987
Marathon 2003 EM 1982, VM 1983
3000m hinder 1999 VM 2005
80m häck   OS 1932 (slut OS 1968)
100m häck 1969 EM 1969, OS 1972 (ersatte 80m häck)
400m häck 1974 EM 1978, VM 1980
Höjd   OS 1928
Stav 1992 EM 1998, VM 1999
Längd   EM 1938, OS 1948
Tresteg 1990 VM 1993
Kula   EM 1938, OS 1948
Diskus   OS 1928
Slägga 1994 EM 1998, VM 1999
Spjut   OS 1932
Femkamp 1933 EM 1950, OS 1964 (slut OS 1980)
Sjukamp 1981 EM 1982, VM 1983 (ersatte Femkamp)

 
 

Kommentarer/förtydliganden

Världsrekord

När årtal saknas indikerar det att grenen fanns med från första början, dvs när FSFI (det dåtida speciella kvinnofriidrottsvärlds-förbundet) bildades 1921.

Internationella mästerskap

Här har inte de kvinnliga världsspel som genomfördes av FSFI under 1920- och 30-talen räknats in utan endast OS/VM och EM. När det första mästerskapet var ett EM har även första globala mästerskapet redovisats.