Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Tisdag 18 juni 2019

Resultat & Årsbästa

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se

Bankgiro: 332-1387
Org.nr: 802001-0719

Sociala medier:
@svenskfriidrott, 
#svenskfriidrott
 

Generalsekreterare och ansvarig utgivare

Stefan Olsson
010-476 53 41

Utgivningsbevis

Nr 2008-033

Redaktionen friidrott.se

Gustav Orbring
redaktör
072-525 96 32

Information och media

Hillevi Thor
072-559 17 78
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


Friidrott och kursplan
- koppling till centralt innehåll


Årskurs 1-3

Läroplan (Lgr11) 

Friidrottsexempel

Rörelse: Grovmotoriska grundformer, t.ex. springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus och utomhus.

Friidrottens grenar erbjuder eleven  testa och utveckla dess färdigheter i de grovmotoriska grundformerna. Både löpning och hopp är centrala delar i denna idrott. Friidrotten kan göras på fler nivåer: med enkla, lekfulla lekar eller genom att låta eleverna testa friidrottens grenar. 

Rörelse: Enkla lekar och danser och deras regler

Både löpning, hopp och kast går att omvandla till lekar. Dessa fungerar dessutom utmärkt som uppvärmning eller avslutning. 

Rörelse:Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

Friidrotten innehåller perfekta segment där takt och rytm sätts på prov. Alla grengrupper har exempel på där rytm och taktkänsla prövas. 

Friluftsliv och utevistelser:
Lekar och rörelse i natur-och utemiljö.

Skogspartier och terräng innehåller många naturliga hinder som kan bilda hinderbanor eller kurirstafetter med skogens egna föremål som redskap. 
Friluftsliv och utevistelser: Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser. Säkerhet är A och O inom friidrottens alla grenar även om vissa grenar kräver större hänsynstagande än andra. Friidrotten innehåller många olika grenar med tillhörande regler som eleverna kan får bevisa att de hanterar. 

 

 

Årskurs 4 -6 

Lgr11 Friidrottsexempel
Rörelse: Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Friidrottsträning utvecklar de sammansatta grundformerna. Löpning med acceleration, löpning och hopp, löpning och kast, rotation och kast etc. Redskap som används kan vara ex. startblock, stafettpinnar, häckar och lättare typer av kastredskap.
Rörelse: Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Friidrottens grenar är utvecklande för elevernas uppfattning av takt och rytm. Förmågan till rytmisk acceleration är grunden i sprintlöpning och kastgrenar. En jämn rytm/takt är en absolut basfärdighet i häcklöpning och trestegshopp etc.
Hälsa och livsstil: Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Uppvärmningen är en central del av träningen i friidrott, eftersom den kan användas till att – på ett skonsamt sätt – öva in grunder och teknik i de olika löp-, hopp- och kastgrenarna.
Friluftsliv och utevistelse: Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Friidrott kan genomföras överallt, och här är det bara lärarens egen fantasi som sätter gränserna.

 

Årskurs 7 - 9

Lgr11 Friidrottsexempel
Rörelse: Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. För ökad komplexitet i friidrottens övningar och rörelsemönster handlar det främst om att öka hastigheten i utförandet med bibehållen kontroll på kropp eller redskap. Därför bör de övningar som introducerades i årskurs 5-6 upprepas, och eleverna utmanas med ökad hastighet.
Rörelse: Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Friidrottens allsidiga karaktär innebär att dess innehåll av kompletterande och förberedande träningsformer som styrka, rörlighet och uthållighet även påverkar den allmänna fysiska prestationsförmågan
Hälsa och livsstil: Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Friidrottens grenar passar utmärkt att sätta personliga resultatmål i. Eleven bör fokusera på sin egen resultatutveckling i första hand, men var samtidigt medveten om att vissa elever kommer att fokusera på – och motiveras av – att jämföra sina egna resultat med andras.
Hälsa och livsstil: Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
 
Den lärare som låter sina elever öva och utvecklas i friidrott kontinuerligt under skoltiden kommer i och med det att ha utmärkta underlag för diskussioner om hur ”övning ger färdighet”.


 

>