Friidrottens anläggningar
För att kunna bedriva friidrott - såväl träning som tävling - krävs ändamålsenliga anläggningar. Det handlar både om anläggningar för den lokala vardagsfriidrotten och om stora evenemangsarenor avsedda för publikevenemang som galor, landskamper och mästerskap.
För att svensk friidrott skall fortsätta att utvecklas och bli tillgänglig för intresserade ungdomar överallt i landet behövs alltså ett så heltäckande nätverk av anläggningar som möjligt. De lokala arenorna och hallarna är helt avgörande för att det skall finnas friiidrott, man måste helt enkelt kunna friidrotta där man bor.
Inte minst gäller det att uppmärksamma att friidrotten numera är en åretruntaktivitet. Det illustreras oerhört tydligt av de senaste årens framgångar för svensk friidrott internationellt: De aktiva som plockat hem medaljerna har undantagslöst växt upp på orter där de haft tillgång till goda förutsättningar för träning och tävling inomhus under vinterhalvåret.
Anläggningsrådet samlat i samband med Finnkampen 2007 fr v: Erik Hafström, Andreas Thornell, Lasse Söderberg, Krister Clerselius, Ove
Jonsson, Johan Storåkers och Rickard Bryborn.
foto: Annika Olsson
För att stöda och stimulera till en fortsatt utveckling av alla slags friidrottsanläggningar finns sedan några år tillbaka SFIF:s Anläggningsråd där alla de olika typer av kompetens som krävs har samlats.
De viktigaste punkterna i Anläggningsrådets verksamhet:
Teknisk rådgivning
Genom sin samlade kunskap om olika anläggningsprojekt runt om i Sverige kan rådet bidra med tips och idéer till kommuner, friidrottsklubbar och -distrikt i deras arbete med att bygga nya idrottsplatser/hallar eller att utveckla befintliga. En av rådets medlemmar, Rickard Bryborn, är verksam som egenföretagare och expert inom området.
Finansiell rådgivning
Inom Anläggningsrådet finns kompetens angående olika tillvägagångssätt för att finansiera en hall. Detta gäller såväl själva byggkostnaderna som driften. Rådet kan vara ett stöd i denna fråga utifrån kunskap om olika hallbyggen i landet. Vi kan även hänvisa vidare till olika lokala aktörer som kan ha mer specifik information.
Lobbyism
Anläggningsrådet arbetar kontinuerligt via debattartiklar, skrivelser, besök eller på annat sätt för att förbättra anläggningssituationen i Sverige. Media, politiker, tjänstemän och olika beslutande organ inom idrottsrörelsen är de vi vänder oss till. Vanligt förekommande ämnen är behov av nya hallar, satsningar på evenemangsarenor i våra större städer liksom hotet mot friidrottens kastgrenar som önskemål om konstgräs på idrottsplatser innebär.
Kartläggning av anläggningssituationen i landet
Kontinuerligt bedrivs en kartläggning av landets anläggningar för friidrott. Bl a finns här på friidrott.se en förteckning över alla hallar med permanent rundbana (se länk i högerspalten). Den tekniske experten Rickard Bryborn har en bra överblick över läget i nationens "alla hörn" vad det gäller både inomhus- och utomhusanläggningar
Arrangera konferenser/seminarier och erbjuda mötesplaster för berörda aktörer
Vid Finnkampen år 2005 arrangerade Anläggningsrådet en konferens för kommunala tjänstemän, politiker samt friidrottsledare. Konferensen innehöll föredrag, utbyte av idéer och besök i två friidrottshallar.
I samband med EM 2006 var företrädare för landets kommuner och lokala friidrottsledare inbjudna till Göteborg för olika seminarier, besök på lokala anläggningar m m.
Rådet planerar att framöver arrangera flera konferenser och skapa mötesplatser för berörda aktörer.
Erik Hafström, som är ledamot i rådet är även medlem av Riksidrottsförbundets "Råd för idrottens rum och arenor".