Onsdag 30 juli 2014

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se
 

Generalsekreterare & Ansvarig utgivare

Anders Albertsson
010-476 53 50

Redaktionen
friidrott.se

A. Lennart Julin
redaktör
08-30 13 33

Information och
media

Fredrik Trahn
010-476 53 31
070-913 67 96
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter

Svenska mästerskap

Inomhus-SM


Plats och datum för alla ISM

av A. Lennart Julin (texten skriven i februari 1999)

Att inomhus-SM inte är ett evenemang med en lika lång historia som utomhus-SM är allom bekant, men faktum är att ISM-historien ändå är betydligt längre än vad man spontant tror.

Det handlar om drygt ett tredjedels sekel! Årets (1999) tävling är nämligen - som framgår av nedanstående sammanställning - den 34:e upplagan i obruten följd! Vi hade faktiskt ett inomhusmästerskap långt innan vi hade en inomhussäsong i egentlig mening.

Traditionellt var ju friidrotten för oss en "de ljumma sommarkvällarnas idrott" och vinterhalvåret innebar ett långt uppehåll i inte bara tävlandet utan också kvalitetstränandet. Några enstaka stjärnor bjöds kanske över till USA för en tävlingsturné, men här hemma var mästerskapen i stående höjd och längd det enda fasta inslaget.

Det var inspirationen från andra sidan Atlanten som gjorde att man till Johanneshovs Isstadion i mitten på 60-talet inköpte en inomhusbana i typiskt amerikanskt utförande (trä!) för att kunna ordna några tävlingar per vinter. Premiären var en gala med blandat mottagande men det var ändå självklart att också pröva på med ett mästerskap.

Officiell SM-status var förstås inte att tänka på från början utan evenemanget benämndes "Riksmästerskap" premiäråret 1966. Evenemanget hade dock en klar karaktär av något endast för de "närmast sörjande" och det blev omedelbart svårt att motivera kostnaden för att hyra och montera upp banan i publikarenan "Hovet".

Så redan efter par år började man alternera RM mellan Isstadion och en provisorisk arena i Partihallarna i Göteborg ("Födkroken") och 1971 var Isstadions banor för allra sista gången uppmonterade för friidrottstävling. Vart den specialbyggda träkonstruktionen sedan tog vägen är okänt. När man något tiotal år senare skulle undersöka om banorna fortfarande var användbara för åtminstone träning var de spårlöst försvunna!

När "Hovets" era som friidrottsarena tog slut stod dock en ny attraktiv tävlingsarena precis färdig: Scandinavium i Göteborg! Moderna banor (med allvädersbeläggning) hade införskaffats och kom till användning också vid inne-EM 1974. Men precis som på Isstadion uppstod för det nationella mästerskapet problem med att motivera kostnaden för att hyra arenan och montera upp banorna.

Så efter 1972 gick RM i Lugnethallen i Falun i fem år av sex. Problemet med den hallen var att rundbanan inte hade några doserade kurvor. Det var inte populärt bland de aktiva och åren 1977 och 1978 var alla löpningar över 60m bortstrukna från grenprogrammet vid RM.

Det kom att skapa ett "kravtryck" på Göteborg att åter plocka fram Scandinavium-banorna och åren 1979-1982 var friidrotten tillbaka där. Men problemen med ekonomin - och med att överhuvudtaget komma in i denna storevenemangsarena - kvarstod. Så 1983 befann sig RM i Kombihallen i Malmö, en ren träningshall med "hemsnickrade" doserade kurvor.

Men det kom att bli en kort parentes i historien, ty 1984 kan utnämnas till födelseåret för den moderna inomhusfriidrotten i Sverige i och med tillkomsten av de två första hallarna (Bosön och Solna) med kompletta - och permanenta - friidrottsförutsättningar. Sedan har utvecklingen gått i en glädjande snabb takt så att vi snart har friidrottshall nummer tjugo!

Det är precis i bristen/tillgången på permanenta anläggningar för inomhusfriidrott som nyckeln till utvecklingskurvan finns. Att RM förblev RM i 18 år berodde helt enkelt på hallbristen som medförde att mästerskapet i praktiken kom att utgöra hela säsongen för de aktiva. Man saknade ju förutsättningar för såväl bra kvalitetsträning som för formtoppande tävlingar!

När sedan hallarna kom en efter en blev utvecklingen explosionsartad. Man vågar knappt tänka tanken över hur det sett ut för svensk friidrott idag och i morgon om vi fortfarande skulle ha stått utan ändamålsenliga hallar för vinterhalvårets friidrottsvardag!

Även i hallarnas utformning har utvecklingen tagit flera steg. Perioden 1984-1989 var det Solna och Haparanda med varvlängder på 180 resp 175 meter som huserade ISM. De tre sista Solna-åren hade dock 200m-löpningen utlokaliserats till Bosöhallen. Och därefter har den sedan 1985 etablerade internationella standarden 200m-varv gällt för hela ISM.

Fast några intressanta undantag från den regeln har det ändå blivit: 1991 gick tävlingen på den överlånga (ca 350 m) odoserade banan i Arcushallen i Luleå och 1994 och 1996 gällde åter den klassiska Scandinavium-banan (193 m). Fast nu hade den ärevördiga konstruktionen av årgång 1972 i stället monterats upp i Växjös Tipshall resp Borlänges Kupolen!

Så nog har mycket hänt med svensk inomhusfriidrott i allmänhet och ISM i synnerhet under det dryga tredjedels århundrade som gått sedan RM-premiären. Rent geografiskt är avståndet inte speciellt stort mellan mästerskapsarenorna Sätra Friidrottshall (1999) och Isstadion (1966), men idrottsligt har tävlingen alltså sannerligen gått en mycket lång väg!

(Texten skriven februari 1999)

 

ALLA ISM/RM SEDAN STARTEN

År
Datum
  Plats Arena
1966  
1-2.3
  Johanneshov (Stockholm)   Isstadion
1967  
4-5.2
  Johanneshov (Stockholm)   Isstadion
1968  
2-3.3
  Göteborg   Partihallarna
1969  
1-2.3
  Johanneshov (Stockholm)   Isstadion
         
1970  
7-8.3
  Göteborg   Partihallarna
1971  
27-28.2
  Johanneshov (Stockholm)   Isstadion
1972  
12-13.2
  Göteborg   Scandinavium
1973  
3-4.3
  Falun   Lugnethallen
1974  
2-3.2
  Falun   Lugnethallen
1975  
1-2.3
  Göteborg   Scandinavium
1976  
14-15.2
  Falun   Lugnethallen
1977  
12-13.3
  Falun   Lugnethallen
1978  
11-12.2
  Falun   Lugnethallen
1979  
27-28.1
  Göteborg   Scandinavium
         
1980  
8-10.2
  Göteborg   Scandinavium
1981  
23-25.1
  Göteborg   Scandinavium
1982  
5-7.2
  Göteborg   Scandinavium
1983  
18-20.2
  Malmö   Kombihallen
1984  
18-19.2
  Solna   Solnahallen
1985  
8-10.2
  Solna   Solnahallen
1986  
31.1-2.2
  Solna   Solnahallen
1987  
30.1-1.2
  Solna   Solnahallen
1988  
19-21.2
  Haparanda   Aspenhallen
1989  
10-12.2
  Solna   Solnahallen
         
1990  
16-18.2
  Göteborg   Friidrottens Hus
1991  
15-17.2
  Luleå   Arcushallen
1992  
14-16.2
  Göteborg   Friidrottens Hus
1993  
19-21.2
  Malmö   Atleticum
1994  
25-27.2
  Växjö   Tipshallen
1995  
24-26.2
  Malmö   Atleticum
1996  
16-18.2
  Borlänge   Kupolen
1997  
15-16.2
  Malmö   Atleticum
1998  
13-15.2
  Eskilstuna   Munktellarenan
1999
13-14.2
  Sätra (Stockholm) Sätra Friidrottshall
         
2000
5-6.2
  Bollnäs Höghammarhallen
2001
17-18.2
  Göteborg Friidrottens Hus
2002
16-17.2
  Malmö Atleticum
2003
1-2.3
  Sätra (Stockholm) Sätra Friidrottshall
2004
21-22.2
  Göteborg Friidrottens Hus
2005
12-13.2
  Malmö Atleticum
2006
25-26.2
  Sätra (Stockholm) Sätra Friidrottshall
2007 24-25.2   Göteborg Friidrottens Hus
2008 23-24.2   Malmö Atleticum
2009 28.2-1.3   Bollnäs Höghammarhallen
         
2010 27-28.2   Sätra (Stockholm) Sätra Friidrottshall
2011 26-27.2   Göteborg Friidrottens Hus
2012 18-19.2   Örebro Tybblelundshallen
2013 15-17.2   Norrköping Stadium Arena