Onsdag 4 maj 2016

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se
Sociala medier:
@svenskfriidrott, 
#svenskfriidrott
 

Generalsekreterare

Stefan Olsson
010-476 53 41

Ansvarig utgivare
Anders Albertsson
072-249 53 50

Utgivningsbevis
Nr 2008-033

Redaktionen friidrott.se
Magnus Fridell
redaktör
073-506 21 74

Information och
media

Fredrik Trahn
070-913 67 96
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


Kosttillskott kan innehålla dopingklassade substanser…

Kosttillskott är livsmedel med syfte att komplettera den vanliga maten. För att tituleras som ett kosttillskott bör endast ämnen som finns i vanlig kost ingå. På senare tid används dock begreppet kosttillskott även för mer avancerade preparat som är framställda syntetiskt.
 
I Sverige regleras kosttillskott enligt livsmedelslagstiftningen och är därför betraktade som livsmedel. Därmed finns det inga krav på att produkterna skall godkännas (av svenska Livsmedelsverket) innan de saluförs vilket skiljer sig mot läkemedel som måste godkännas av Läkemedelsverket i respektive land innan de får saluföras där.
 
Svenska Friidrottsförbundets Medicinska Kommitté är av den uppfattningen att kosttillskott/ hälsokost som köps på gym, hälsokost- eller livsmedelsbutik ej bör användas. Den främsta anledningen är den höga risken för att preparaten avsiktligt eller oavsiktligt har tillblandats med dopingklassade substanser. Det finns även risker med att substanserna inte bara kan, utan ofta ger biverkningar som därmed leder till en försämrad prestationsförmåga. Vi rekommenderar alla aktiva oavsett ambitionsnivå, grengrupp och ålder att kontakta en dietist eller kostrådgivare i vårt medicinska nätverk för att gå igenom den aktives kost. Vi vet att ett bra matintag gör det möjligt att få bättre utväxling av såväl träning som tävling.
 
Många tar tillskott för att de tror att det ökar prestationen MEN de tänker inte på är att det i praktiken ofta kan resultera i det omvända.
 
Elitidrottare har ofta ett högt energibehov och i vissa fall ett större behov av vissa vitaminer och mineraler än motionärer. Det är viktigt att äta och dricka mer än genomsnittsindividen som inte idrottar. En elitidrottare som äter och dricker en varierad och bra kost får i sig tillräckligt med energi och dessutom vitaminer och mineraler. Då behövs heller inga tillskott till kosten. Mineraler bör INTE tillföras ”för säkerhets skull” eftersom överskott kan lagras i musklerna och göra dem stelare och därmed ge en sänkt prestationsförmåga.
 
Vid misstanke om brist av något slag ska den aktive vända sig till en legitimerad dietist/ nutritionist som gör en kostanalys och ger råd om en optimal kostplanering i relation till den träning som den aktive bedriver. Vidare kan en idrottsläkare ta prover för att detektera eventuella brister. Det är vid påvisad brist en läkares uppgift att ordinera ett eventuellt tillskott (se kontaktuppgifter nedan). Kvinnor bör regelbundet undersöka sig på läkarmottagningar eftersom menstruationerna ofta orsakar järnbrist.
 
Den som ibland kan vara i behov av ett kosttillskott är den som av någon anledning utesluter vissa livsmedel t.ex. vid allergier, religiösa aspekter, vegankost eller av andra skäl har svårt få i sig tillräckligt av något ämne exempelvis menstruerande kvinnor.
 
 
Här följer en uppdelning av olika tillskott utifrån vad Medicinska Kommittén anser vara okay att ta som ett komplement till din kost eller där de helt avråder dig ifrån.
 

Energitillskott

(följande tillskott kan i vissa fall vara bra att ta enligt Medicinska Kommittén som komplement till vanlig mat)

 
  • Hit räknas t.ex. sportdryck, näringsdrycker och energibarer. Dessa innehåller vanligen kolhydrater och ska ge dig extra energi före, under och efter fysisk aktivitet. Resorb och Powerade är ett bra exempel på vätskeersättning/ sportdryck som innehåller kolhydrater samt lite salter. Detta kan vara av värde vid träning eller tävling i varmt klimat då man svettas mer än normalt. Mjölk med extra protein, drickkvarg och Gainomax är bra exempel på ”återhämtningsdryck” (snabba kolhydrater+ protein).
 
OBS! Under denna rubrik kan läggas till att de just nu mycket populära dryckerna som många förknippar med snabb och enkel energi då man är ”låg” INTE är någon energidryck. Dessa drycker innehåller sällan någon ändamålsriktig energi som vår kropp kan omvandla till bränsle utan istället uppiggande ämne som koffein. Känner du dig trött och orkeslös så är det snarare ett tecken på för lite energi och/ eller felaktig kost eller kanske vila. Att då ta en ”energidryck” som inte ger ”riktig” energi kan snarare vara negativt för din kropp eftersom just balansen mellan träning, kost och vila är en av de viktigaste faktorerna för att kunna tillgodogöra sig sin träning och på sikt öka sin prestationsförmåga.
 
 

Kosttillskott 

(följande tillskott avråder medicinska kommittén dig ifrån att ta utan inrådan av dietist/ nutritionist eller läkare)
 
  • Hit räknas tillskott av protein eller fett (omega 3) samt vitamintillskott såsom A, D, E vitamin samt mineraler såsom kalcium, järn och magnesium. Om du tror dig ha svårighet täcka ditt behov av protein rekommenderar vi dig kontakta dietist för att göra en grundlig kostanalys. Om så är fallet kan du i speciella fall få rekommendationen att inhandla ett tillskott, köpt på apoteket. Förslagsvis Meritene från Nestlé Health Science eller Protein Powder från Fresenius Kabi.
 

Erogena tillskott

(följande tillskott avråder medicinska kommittén dig ifrån att ta)
 
  • Dessa tillskott innehåller näringsämnen eller andra födoämnessubstanser i större mängd än i vår mat. Omdömeslös konsumtion är förenad med flera risker beträffande såväl prestationssänkning, omedveten dopning som allmän fara för hälsan. Hit räknas bl.a. Koffein, Bikarbonat och Kreatin.
 
 
En del aktiva tar tillskott för att det upplevs som ”enklare” än vanlig mat.
 
Vad kan du ta med till träningen/ tävlingen som motsvarar ett optimalt återhämtningsmål det vill säga ett gram snabba kolhydrater per kilogram kroppsvikt samt 20-25 gram protein?
Kolhydratsmängden i dessa exempel är för en kroppsvikt på cirka 60-80 kilogram men kan gärna ökas om du väger mycket och/ eller behöver mer energi.
 
  • 1 drickyoghurt + en banan
  • 1 flaska chokladmjölk samt en påse russin
  • 4-5 dl mjölk samt en dubbelmacka (vitt bröd) med skinka
  • 150-200g Keso+ sylt/ bär/ frukt
  • 4-5dl juice samt 50 g rostade sojabönor
  • Smoothie av 150 g kvarg+1.5dl proviva/ juice+ 2dl vaniljyoghurt
  • 50g torkat renkött ”Wild chips” + 5 dl saft
  • I vissa fall kan det upplevas svårt hur ett mellanmål kan förvaras ex i värme. Det finns dock små kylväskor och mindre termosar som du kan ha till din ”återhämtningstermos”.  På många arenor/idrottsplatser kan det finnas ett kylskåp som du har möjlighet att använda. Rostade sojabönor och torkat renkött är alternativ som håller bra även utan kylmöjligheter (bra vid tränings- och tävlingsresor samt läger).
 
 
Stockholm, maj 2015
 
Svensk Friidrotts Medicinska Kommittée
 
Vid frågor kontakta förbundsdietist Marina Sjöberg;
marina.sjoberg@friidrott.se
 
 

Referenser:

  • Kostrekommendationer för elitidrottare, SOK´s kostpolicy
  • Nutrient Timing- rätt kost vid rätt tillfälle. Kurt Berg, SISU Idrottsböcker 2013
  • Idrottsnutrition för bättre prestation. Asker Jeukendrup och Michael Gleeson. SISU Idrottsböcker 2007.
  • Energy Drink Overconsumption in Adolescents: Implications for Arrhythmias and Other Cardiovascular Events. Sanchis-Gomar F, Pareja-Galeano H, Cervellin G, et al. Canadian Journal of Cardiology 31 (2015) 572-575.
  • Death of a young man after overuse of energy drink. Case report. American Journal of Emergency Medicine 31 (2013) 1624.e3–1624.e4.