 Så nära att bli andre spjutkastare
från Södertälje IF att vinna i
Finnkampen (den förste var
Kenth Eldebrink). Foto: Deca Text & Bild 18 sep, 2009.- Efter femte omgången i Finnkampen kände jag ’kan det inte var slut nu’. Man visste ju att finnarna var duktiga och hade kapacitet att öka och trots att jag blev passerad av en är jag såklart mycket nöjd.
Årets bästa resultat i en av årets viktigaste tävlingar och även om inte Finnkampen var årets största mål är andraplatsen på Ullevi ett av Gabriel Wallins största ögonblick som spjutkastare.
- Efter min första seger i universitetsmästerskapen i USA 2004 är detta det häftigaste jag varit med om. Andra segern i USA och VM-starterna är förstås också högt upp på listan, säger Gabriel som hade VM som sitt stora mål i somras.
- I vintras bytte jag tränare och började samarbeta med Lasse Haka i Karlstad och vi satte upp två mål inför säsongen. Att kvalificera sig till VM och hålla sig så skadefri att jag kunde genomföra en hel säsong. Så här i efterhand känns det nästan bra att det var det andra av dem jag lyckades med.
- Tidigare år har jag kunnat kasta långt tidigt på sommaren och sedan varit skadad eller inte i form när Finnkampen och mästerskapet närmat sig. Jag har gjort lika många Finnkamper som VM vilket kanske säger något om hur min status brukar var i slutet av augusti, menar Gabriel och skrattar.
Gabriel har fått vara skadefri i stort sett hela sommaren, vilket också har givit en bättre stabilitet i kastningen och även om det inte blev något 80m-kast i år känner han sig som en bättre spjutkastare än någonsin.
- Efter många år kände både jag och min förre tränare Sven Ohlson att det behövdes en förändring. Jag har fått en ny röst att lyssna på och lite nya idéer och Sven har kunnat koncentrera sig på sina yngre aktiva. Jag tränar ofta med Svens grupp och han finns med i bakgrunden men de förändringar som jag och Lasse gjort känns väldigt bra och jag har som sagt fått en nytändning.
Mindre styrketräning och mer teknikträning är receptet nu och Gabriel hoppas att de hittat en träningsform för att hålla skadorna borta.
- Spjut är en väldigt utsatt gren och man behöver en del tur både för att kasta långt och för att hålla sig skadefri. Men jag tycker att jag haft min del av skador och är värd en del tur nu. Får jag fortsätta utvecklas tror jag att jag kan kasta mycket längre än vad jag gjort. 85 meter ska inte vara omöjligt.
Att Sverige tar fler än sex poäng i spjut på Finnkampen hör inte till vanligheterna och Gabriel tror att finnarna kommer att fortsätta dominera grenen många år framöver. Inför Finnkampen var målet med tävlingen för Gabriels del att bli bäste svensk och också förbättra Magnus Arvidssons svenska årsbästa från Doha i maj.
- Att ha som målsättning att slå en av finnarna kändes inte helt realistiskt, de tillhör alla de absolut bästa i världen. Det är konstigt, ur ett internationellt perspektiv måste spjut vara en av Sveriges bästa grenar om man ser till toppbredd, men ändå är vi så långt efter Finland.
- Det är en kultur där, du kan köpa spjut i en vanlig idrottsaffär och alla har en relation till spjutkastning. Att vi ändå nu är två-tre stycken i Sverige som kan kasta 80m drygt är väldigt inspirerande. Jag tror vi kan vara med och utmana finnarna många år framöver.
Gabriel arbetar deltid på Scania i Södertälje och någon realistisk tanke att kunna leva helt på friidrott finns inte.
- Det fungerar bra. Jag har en förstående arbetsgivare och har chans att få extra ledighet under träningsläger och säsong.
- Nu tar jag ett år i taget men självklart har avslutningen på årets säsong gjort mig motiverad att satsa stenhårt inför EM i Barcelona nästa år. Kvalgränsen har jag redan klarat så jag hoppas jag kommer hålla mig hel och bli uttagen. Jag missade EM i Göteborg så det är verkligen en målsättning att ta sig till Barcelona och placera sig bra där!
|