Men vad hände sedan?

 22 okt, 2009.På onsdagen inleddes friidrotten på "Kinesiska Nationalspelen". Det är den elfte upplagan av mästerskapet som likt OS hålls vart fjärde år. Den sjunde upplagan var den som gjorde Spelen kända i hela världen. Det var nämligen då, 1993, som alla kvinnliga medel- och långdistansrekord krossades under sex dagar.
     Huvudrollen spelades av Wang Junxia som under den första dagen sänkte Ingrid Kristiansens världsrekord på 10000 meter med 42 sekunder efter en farthöjning på de sista 3000 meterna som hon sprang fortare (8:17) är det då gällande rekordet på den enskilda distansen.
     Halvorna gick på 15:05/14:26 vilket även innebar att sista 5000 var elva sekunder bättre än Kristiansens rekord på den sträckan.
     Wang tog sig lätt vidare från försöken på 1500 meter två dagar senare för att dagen därpå underskrida Tatiana Kazankinas 13 år gamla världsrekord - men var ändå en och en halv sekund bakom Qu Yunxias 3:50.46.
     Ytterligare 48 timmar senare var det dags för 3000 meter och Kazankinas rekord (8:22.62) blev den här gången slaget fem gånger om – i försöken! Wang var främst på 8:12, något som hon förbättrade redan den följande dagen till 8:06.11 efter 2:42/2:48/2:36.
     Kinesiskorna hade gett en föraning på VM i Stuttgart tre veckor tidigare genom att vinna de tre längsta distanserna efter skarpa fartväxlingar. Liu Dong vann 1500 efter 57.5 på sista varvet, Qu Yunxia 3000 med avslutande 59.2 och Wang Junxias 10000 kom genom att höja tempot under de tre sista kilometerna från det tidigare snittet på 3:07/km till 2:54/km.
     Samtliga tre var 19-20 år gamla och hade visserligen vunnit JVM-titlar, men på betydligt beskedligare tider. Wangs ofantliga bedrift med fyra lopp långt snabbare än tidigare världsrekord på tre olika distanser under sex dagar och med markanta temposkiftningar visade dessutom att det fanns rejäla marginaler till ytterligare kapningar av tiderna. Så vad hände sen?
     Ja, rekorden står sig ännu idag. Det var först ifjol som någon annan kvinna underskred 30 minuter på 10000 meter. Meselech Melkamu med sina 29:53 i somras är den som kommit närmast Wangs notering men fortfarande fattas 22 sekunder.
     På 3000 meter är de sju snabbaste tiderna i historien ännu från 7:e Nationalspelen. Däremot hotades 1500-rekordet fyra år senare när det var dags för den åttonde upplagan.
     Den gången var det Jiang Bo som uppvisade en remarkabel förmåga till återhämtning. 3:57 i försöken (då tolv kinesiskor sprang under 4:00) följdes dagen därpå av 3:50.98 i finalen.
     Sen kom det världsrekord i försök och final på 5000 meter, som Jiang vann på 14:28 - fortfarande långsammare än Wangs andra halva på 10000 meter fyra år tidigare!
     Det märkliga dår var att kinesiskorna - till skillnad från fyra år tidigare - varit osynliga på VM som gick två månader före Nationalspelen. I Stuttgart var Liu Jianying sexa på 5000 meter vilket ändå var två placeringar bättre än på Nationalspelen. De åtta kinesiskor som toppade världsbästalistan på 10000 meter kom alla från finalen på Nationalspelen, men ingen av dem deltog på VM.
     Men vad åstadkom "Ma Junrens Armé" (uppkallad efter den karismatiske tränaren) efter det sensationella genombrottet 1993? Wang vann visserligen 5000 meter på OS i Atlanta, där hon även kom tvåa på 10000, men det är i stort sett enda globala framgången.
     Qu kom under 4:00 på 1500 vid bara en tävling till i karriären, fyra år senare på Nationalspelen, där hon slutade på åttonde plats, precis före 1993 års världsmästarinna Liu Dong, som också i stort sett varit helt osynlig på fyra år.
     Kinesiska Nationalspelens resultat i allmänhet var inte heller lika bländande. Ma Junrens nya stjärna på den nionde upplagan 2001 hette Dong Yanmei. Fyra år tidigare hade hon vunnit 10000 meter, kommit tvåa på 5000 i världsrekordloppet (efter att ha satt rekord i försöken) och sexa på 1500 meter. Nu gav hon sig på samma hårda program och lyckades med en dubbel på 5000/10000, men tiderna var långt ifrån Wangs, 14:51/31:43. På VM hade hon blivit frånsprungen på sista varvet och hamnat just utanför pallen på 5000 meter.
     Det mest påtagliga från Nationalspelen 2005 var att världsmästarinnan på halvmaraton Sun Yingjie gick direkt från att vinna Beijing Marathon på 2:21 till att dagen därpå öppna Spelen med att erövra silvret på 10000 meter (31:03). Hon blev sedan diskad efter 5000-försöken tre dagar senare för att ha testats positivt.
     Sun har faktiskt tävlat så sent som i år på de nationella mästerskapen såväl på maraton i januari som på 10000 meter i maj. Resultaten? 2:57 respektive 36:07.
     Å så är vi tillbaka i nutid. Årets upplaga av Nationalspelen går just nu i Jinan och under den första dagen avgjordes 5000 meter. Visserligen var det en imponerande bredd med 16 tjejer under 16 minuter där nästan samtliga är 22 år eller yngre, men vinnartiden blev inte bättre än 15:11.
     I torsdagens försök på 1500 meter sprang ingen snabbare än 4:17. Jämför det med för tolv år sedan, då tolv kvinnor alltså var under 4:00.
     En rubrik på en artikel om kinesisk kvinnlig medel/lång av idag skulle alltså snarare bli "Det stora språnget bakåt" ....