 12 okt, 2010.- Oj va kul. När Marcus fick utmärkelsen för juli så satte jag upp som mål att bli "Månadens friidrottare" innan årets slut. Skönt att lyckas med det!
David Nilsson från Högby är den fjärde i syskonskaran som blir "Månadens friidrottare" här på friidrott.se. Unikt i sig, men så är det inte heller en helt vanlig familj han kommer ifrån. Äldre systrarna Ida och Johanna med meriter från internationella mästerskap, lillebror Marcus som nyligen tog brons vid junior-VM, föräldrar på svensk elitnivå och mostrar med medaljer från svenska mästerskap.
- Jag tror det främsta vi fått med oss hemifrån är förståelsen för vad som krävs för att bli bra. Självklart har vi sporrat varandra och har fått med oss en del talang, men att ha växt upp med friidrotten nära är det viktigaste tror jag, säger David.
Davids stora genombrott som senior kom under Lidingöloppet där han mycket överraskande blev bäste svensk.
- Jag hade satt som tidsmål att göra 1:48 men märkte under veckorna före loppet att jag var i så bra form att jag skulle kunna göra 1:45. Nu klarade jag det med råge och blev dessutom bäste svensk, det hade jag aldrig kunna drömma om.
- När jag fick syn på Lasse (Johansson) med ca 9 km kvar kände jag att jag skulle kunna ta honom, och med några kilometer kvar gick jag om. En otrolig känsla.
Lidingöloppet har en speciell plats i David Nilssons friidrottsliv. Inte mindre än fyra gånger har han stått som segrare i ungdoms/juniorklasserna.
- När man var liten var alltid Lilla Lidingöloppet tillsammans med MiniMaran de viktigaste loppen. Det höll i sig även när jag blev femton och äldre. Jag satsade mer på Lidingöloppet än på SM.
För tre år sedan kom han tvåa i M22-klassen men bestämde sig sedan för att lägga av.
- Det var inget vanligt uppehåll. Jag hade tappat motivationen och slutade helt med löpningen. Till förra säsongen fick jag tillbaka lite längtan och först i år känner jag att jag har kunnat ta mig till en ny nivå i löpningen.
Första beviset på framstegen kom i samband med Broloppet i somras, ett lopp ihågkommet mycket för den extrema medvind löparna hade i ryggen hela vägen.
- Visst hjälptes man av vinden, men för mig betydde det mycket för självförtroendet att veta att jag kunde springa på 1:05. Det är ett av målen till nästa år, att springa ner mot den tiden i ett lopp som räknas, det tror jag ska kunna gå.
I höst fortsätter David att träna men har också börjat plugga film på Skurups Folkhögskola utanför Malmö. Träningen bedrivs mestadels ensam även om några pass har körts tillsammans med bland andra Johan Wallerstein.
Ett av årets stora mål återstår fortfarande. Att få ta på sig linnet i seniorlandslaget för första gången.
- NM i terräng är ett stort mål. Jag hoppas på att kvala dit - och har jag väl gjort det vore det ju fantastiskt roligt att springa terräng-EM också.
Någon längre målsättning med karriären vill han inte avslöja.
- Visst har jag långsiktiga mål. Det är något jag upptäckt de sista åren, att jag kan använda dem som motivationshöjare. Men i slutändan tar jag träningen dag för dag. Jag gör det jag tycker är roligt, det är också då jag tror att jag kommer utvecklas som bäst!
|