 Foto: alj  15 nov, 2010.Visserligen ägnade hon de första trettio oktoberdagarna helt åt träning, men när hon sedan på månadens allra sista dag vid Frankfurt Marathon slog till med nya svenska rekordet 2:25:10 var det ändå en så särklassig prestation att Isabellah Andersson var omöjlig att förbigå som "Månadens friidrottare".
Detta trots att hon erövrat utmärkelsen redan en gång tidigare - i maj 2008 - och att dubbleringar är nästan omöjliga. För som det sägs i kriterierna "det krävs alltså något alldeles särklassigt för att komma ifråga en andra gång".
Faktum är att Isabellahs 2:25-lopp i Frankfurt måste rankas oerhört högt bland svenska friidrottspresationer även om man ser till hela året och alla grenar.
Tittar man t ex på världsårsbästa är det bara sex nationer som har någon snabbare och av dessa är det bara hälften - Etiopien med otroliga 12, Kenya med 5 och Ryssland med 3 - som har mer än en före Isabellah i statistiken.
Faktum är ju också att precis som i förra rekordloppet - i Dubai i januari - var det bara Kenya och Etiopien som hade löpare före i mål (men också efter ....).
Och ännu intressantare är hur pass måttliga avstånden uppåt faktiskt är: Till segraren i Frankfurt fattades mindre än två minuter och upp till världstvåan statistiskt handlar det om inte mer än ca tre minuter.
Visst blir minuterna svårare och svårare att kapa ju närmare toppen man kommer, men avstånden är alltså inte på något sätt hopplöst överväldigande stora. Bara i år har ju Isabellah nu förbättrat svenska rekordet med fem minuter.
För oss utomstående var insatsen vid mästerskapsdebuten på EM i Barcelona mer än godkänd (femma), men i vår Månadens-intervju avslöjar Isabellah hur besviken hon själv var efteråt. Därför handlade loppet nu i Frankfurt för henne mycket om personlig revansch, om att visa att hon inte var "så dålig" som hon själv tyckte EM-insatsen hade indikerat.
Läs hela Månadens-intervjun med Isabellah!
|