 23 maj, 2011.- Vågar man inte tro på guld så kommer man aldrig vinna något heller.
När Charlotta Fougberg i våras förberedde sig för terräng-SM var det på lördagens korta bana som fokus låg. Visserligen hade höstträningen innehållit mer mängdträning än vanligt, men som medeldistansare borde ändå den avslutande 8 km långa banan bli för tung.
- Korta banan gick inte alls som jag ville. Jag var i bra form men mentalt var jag inte där och hade ingenting att ge när medaljerna skulle fördelas. Jag hade inte ens tänkt springa söndagens långa bana men ställde upp för att vi skulle få ett lag.
- Direkt efter lördagens lopp bestämde jag mig för att jag måste våga tro på mig själv. Kunde jag bara hänga med till slutet borde min snabbhet kunna bli en fördel för mig, säger Charlotta.
Väl på startlinjen på söndagen hade Charlotta bestämt sig för att ta det lugnt och försöka hålla koll på sina konkurrenter. Hon har kontinuerligt under höstens träning haft ett par längre snabba distanspass i veckan och kände sig inte alltför nervös för själva sträckan, men visste samtidigt att hon var tvungen att ha tålamod och inte förivra sig.
- Jag försökte samla styrka till sista backen och fick också en liten lucka. Jag blev väldigt trött de sista hundra metrarna in mot mål men intalade mig att kämpa vidare när jag var så nära.
- Känslan att passera mållinjen först var obeskrivlig. Ett sånt otroligt lyckorus, det var verkligen som om man fått betalt för allt slit. Jag har nu efteråt känt att det är mycket lättare att motivera sig nu när man vill uppleva den känslan igen.
Friidrottskarriären inleddes efter att hon som 12-åring blivit upptäckt på en idrottsdag med skolan, men det var först på gymnasiet hon började satsa ordentligt.
- Idag tror jag att jag har en fördel av att inte ha börjat så tidigt och att jag har fått mina framgångar lite senare. Jag är fortfarande väldigt hungrig och ska kämpa för att utvecklas många år framöver, menar Charlotta.
Friidrotten står i centrum i hennes liv och för att få sin satsning att gå ihop arbetar hon halvtid som inköpare IT-företag.
- Det är en perfekt lösning. Jag pluggade logistikprogrammet på Handels i Göteborg och var lite orolig för hur jag skulle få ihop träningen när jag skulle börja jobba. Men min arbetsgivare är väldigt generös och jag kan lägga upp mina tider nästan som jag vill, förklarar Charlotta och fortsätter
- För mig är det viktigt att ha ett socialt liv utanför friidrotten och jag har förstående vänner som har lärt sig att jag dyker upp först när jag är klar med träningen. Jag tror jag är duktig på att planera och får då också tid till det mesta jag vill göra.
Även på träningen motiveras Charlotta av att ha andra omkring sig. I Göteborg finns ett utbrett samarbete mellan flera klubbar och många av de tuffa intervallpassen körs tillsammans.
- Även om vi är från olika klubbar så träffas några av oss flera gånger i veckan. Det finns inte så många tjejer som springer medeldistans just nu i Göteborg, men jag tränar gärna med killarna också. Det är klart det peppar mig lite extra att försöka hänga med dem på intervallerna.
Trots framgångarna på den längre distansen vid terräng-SM kommer prioriteringen fortsatt att ligga på 1500m och 3000m hinder. Målsättningarna för framtiden är höga.
- Vinna SM-guld på bana, det är det stora målet för sommaren. Jag har egentligen inte sprungit så mycket hinder än, så där tror jag att jag kan kapa ganska mycket tid på mitt pers. Sen vet jag att jag kan bli mycket snabbare även på 1500m.
- Självklart drömmer jag om att få tävla i internationella mästerskap. Det kanske kan låta som en ouppnåelig dröm men det är egentligen samma sorts tanke som jag hade vid terräng-SM. Vågar jag inte ens drömma kommer det aldrig att ske!
|