Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Torsdag 18 april 2019

Resultat & Årsbästa

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se

Bankgiro: 332-1387
Org.nr: 802001-0719

Sociala medier:
@svenskfriidrott, 
#svenskfriidrott
 

Generalsekreterare och ansvarig utgivare

Stefan Olsson
010-476 53 41

Utgivningsbevis

Nr 2008-033

Redaktionen friidrott.se

Gustav Orbring
redaktör
072-525 96 32

Information och media

Hillevi Thor
072-559 17 78
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


Foto: Deca Text & Bild

Efter förstörda sommaren -
Malin Dahlström tillbaka i träning

 5 okt, 2016.Malin Dahlström hade två tydliga mål för utomhussäsongen 2016 – göra en bra EM-insats i Amsterdam och klara nomineringsgränsen och bli uttagen till OS i Rio. Men sommaren blev inte riktigt som Ullevihopperskan hade tänkt sig.
     – Vi var på läger i USA i våras och när vi kom hem därifrån fick jag en bristning i framlåret. Den kom från ingenstans och i början trodde vi inte att det var något speciellt, jag blev väldigt stel och trodde att det var en överansträngning, berättar Malin.
     Men det visade sig vara betydligt värre än så. En magnetröntgen visade en bristning högt upp i framsidan av låret.
     – Där är det också långsammare läkning. Vi fick hela tiden förlänga läkningsprocessen, från två till tre veckor som vi trodde i början, ända upp till åtta veckor som det tillslut tog innan jag kunde börja hoppa stav med full ansats.
     Och självklart var det tungt att ta emot beskedet om skadan.
     – Jag kände under de sista veckorna i USA att jag var i riktigt bra form. Jag hoppade 4.40 men kände att jag hade mycket mer i kroppen.
     – Jag längtade hem och ville komma igång med den europeiska tävlingssäsongen, så skadan kändes jättejobbig, inte minst då den kom helt utan förvarning.
     
     Började bli bråttom
     
Trots skadan ville Malin inte ge upp drömmarna om sommarens stora mästerskap. Hon och hennes tränare Gustaf Hultgren lade upp en plan efter prognoserna från sjukgymnasten. Planen fick dock skjutas framåt hela tiden och tillslut började det bli bråttom.
     – Det var en stress både inför EM, dit jag redan kvalat, och för OS-nomineringen. Tillslut kände vi att jag var tvungen att börja tävla, för då var det inte många veckor kvar till EM, berättar Malin.
     Första tävlingen blev i Tyskland runt midsommar och några dagar senare var det dags för Sollentuna GP, och där var olyckan framme igen. På inhoppningen drog Malin upp bristningen.
     – Jag var ju tvungen att pressa mig själv och ta en chansning för att ge OS-drömmen en chans, och vi trodde ju att det skulle vara läkt, det fanns ingen annan tanke i huvudet.
     Så här i efterhand kan hon ändå vara nöjd med att hon försökte.
     – Det hade känts väldigt jobbigt att ha tränat inför OS i fyra år och sedan inte vågat ta chansen att försöka ta mig dit.
     
     Kände att OS var kört
     
Malin beskriver skadeperioden som en berg- och dalbana rent känslomässigt.
     – Den första tiden var jag bara inställd på att köra rehab och sedan komma tillbaka och hoppa högt. Men när jag drog upp skadan i Sollentuna kändes det väldigt mycket tyngre. Då var det mycket mer besvikelse för då kände jag att OS var helt kört, säger Malin och berättar att hon dessutom ställde in inomhussäsongen för att bara satsa på sommaren.
     – Och så hände det här, det kändes riktigt tungt!
     Men motivationen försvann aldrig. Att köra rehabträning var i sig en stor motivation menar Malin. Då saknade hon det hon inte fick göra, träna med sin grupp och hoppa stav vilket är det hon brinner för. Dessutom blev det en tomhet i livet att inte ta del av allt som händer under tävlingssäsongen.
     – Jag tycker att en skada i slutändan bara motiverar ännu mer inför framtiden, säger hon.
     
     Tillbaka i gruppen
     
Sedan någon vecka är hon dock tillbaka i träning tillsammans med den nu ganska stora gruppen av stavhoppare i Göteborg. Hon har fortfarande några små restriktioner men menar att kroppen börjar kännas som vanligt. Hon tycker inte att hon har tappat så mycket i fysisk form under skadeuppehållet.
     – Formen inför grundträningen känns bra, konstigt nog också löpträningen. De sista veckorna har jag kunna springa en del på egen hand. Egentligen har jag inte missat så mycket, och det är ju fördelen med att vara skadad under tävlingssäsongen, för då tränar man inte så pass hårt i alla fall. Att vara skadad under uppbyggnadsperioden visar sig mer formmässigt, säger Malin och konstaterar att tävlingssäsongen 2015, säsongen efter hennes svåra hälseneskada, var hennes bästa hittills.
     – Det kändes inte som att jag hade tappat så mycket av tävlingsformen, den känslan försvinner inte. Jag var så sugen på att prestera bra så det löste sig av sig självt. Jag hoppas att det ska fungera likadant nu.
     
     Tror på lång karriär
     
Målen för nästa år är inomhus-EM i Belgrad och VM i London, och förhoppningsvis en liten revansch från i år. Malin Dahlström ser dock betydligt längre än så i sin karriär och räknar med att det ska komma fler chanser att få uppleva det som de flesta elitidrottare drömmer om, ett olympiskt spel.
     – OS i Tokyo 2020 är ett klart mål. Då är jag 31 år vilket är en väldigt bra ålder för en stavhoppare. Jag kom igång med friidrotten förhållandevis sent i livet och stav är en teknikkrävande gren, så jag har alltid tänkt att det är då jag ska ha min topp.
     /Magnus Fridell

Senaste veckan
Veckan 11.4 - 18.4

Påsklov? Inte riktigt!
Påsken är traditionellt en ganska sparsam tävlings...

Intervjun: Svante - stavpionjären
När Upsala IF:s Armand Duplantis för drygt två år ...

Bauhaus-galan: 10000m tillbaka!
Det är tjugo år sedan sist, men nu är det klart at...

Ett annorlunda OS-program
Tidsprogrammet för OS-friidrotten i Tokyo nästa so...

Ta friidrotten till skolan!
Ett bra väg att introducera friidrotten och föreni...

Från Stockholm 2017 till Paris 2019
För knappt två år sedan vann Etiopiens Abrha Milaw...

Mer svenskt i Europaförbundet:
Karin direkt in "Exekutiven"!

Efter gårdagens val hade Europaförbundets nya styr...

Europaförbundets kongress:
Karin valdes in i styrelsen!

Glädjande besked från Europaförbundets kongress i ...

U20-EM i Borås:
Europas bästa senior kommer!

I somras i Berlin blev han europamästare för senio...

Helgens friidrottande
Helgen före påsk är ganska lugn här hemmavid: Tom...

Historien om en bild
Det är den 18 februari 1995 och vid IJSM i Mässhal...

Europaförbundet går till val:
Toralf slutar - Karin kandiderar

Vart fjärde år i april genomför Europeiska friidro...

Förra veckan
Veckan 4.4 - 11.4

Historien om en bild
Europaförbundet går till val:
Toralf slutar - Karin kandiderar

Dags att söka:
Elitidrottsstipendiet 2019-2020

Edvin Wide-stipendiaten Ellinor:
– Jätteskönt att känna sig stark på sista kilometern!

Inte sämre karl än man kan ändra sig
Månadens i mars: Robel Fsiha
Sök stöd från Idrottslyftet i god tid!
Vad händer utomlands i sommar?
På gator och vägar i helgen
BAUHAUS-galan 30 maj:
1500m en ren familjeuppgörelse?

Helgens tävlingsutbud:
Mest maror, halvmaror och milar

Friidrott sju dagar av tio på Stadion!
Stafett-SM skall bli stafettkarneval
Ungdomsfondsstipendiaten Carl:
– Mest nöjd med juniorrekordet!

Två veckor sedan
Veckan 28.3 - 4.4

Friidrott sju dagar av tio på Stadion!
Stafett-SM skall bli stafettkarneval
Ungdomsfondsstipendiaten Carl:
– Mest nöjd med juniorrekordet!

EM lönade sig verkligen för Berlin
Boka din plats på Finnkampståget!
Finnkampen 24-25 augusti i fokus!
Exakta är friidrottens nya tryckeripartner
IVVM: Rekordmånga medaljer
Kansliet på konferens
Ytterligare trettio nya 14-17-tränare!
Övriga löparhelgen:
Snabba halvmaror av Meraf & Hanna

Robel vår bäste nånsin på terräng-VM
På TV idag: Terräng-VM från kl 11
IVVM:
Lion & Bengt två suveräna mästare

Händer också i helgen
Springa VM utan att vara med på VM
Ungdomsfondsstipendiaten Amanda:
- Mitt stora mål i sommar är U23-EM!

På lördag är det VM i Danmark!
Ny i styrelsen: Anders Svanholm