Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Lördag 14 december 2019

Resultat & Årsbästa

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se

Bankgiro: 332-1387
Org.nr: 802001-0719

Sociala medier:
@svenskfriidrott, 
#svenskfriidrott
 

Generalsekreterare och ansvarig utgivare

Stefan Olsson
010-476 53 41

Utgivningsbevis

Nr 2008-033

Redaktionen friidrott.se

Gustav Orbring
redaktör
072-525 96 32

Information och media

Hillevi Thor
072-559 17 78
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


In memoriam: Förste drömmilaren

Den magiska tiden

Den magiska tiden

 9 mar, 2018.Idrottslig berömmelse är flyktig och bleknar oftast snabbt bort när nya stjärnor tar över rampljuset. Men det finns undantag, idrottare vars namn blir hågkomna i generationer långt efter den aktiva karriärens slut. Det handlar då nästan undantagslöst om dem som haft långa karriärer med många spektakulära segrar i de allra största sammanhangen.
     Men att det finns en annan väg att bli legendarisk visade britten Roger Bannister, som inne-VM-helgen somnade in ett par veckor innan han skulle ha fyllt 89 år. För Bannisters mästerskapsfacit var bra men inte på något uppseendeväckande sätt: 3:a på 800m EM 1950, 4:a på 1500m OS 1952, 1:a 1 mile Samväldesspelen 1954 och 1:a 1500m EM 1954.
     Nej, det som gjorde hans namn till ett begrepp – t o m långt utanför friidrottsvärlden – var i stället ett enda enstaka resultat gjort på en icke-mästerskapsdistans vid en ganska obetydlig lokal tävling i Oxford den 6 maj 1954. För det var nämligen där och då som Roger Bannister gjorde den allra första drömmilen, dvs lyckades med att springa 1609.344 meter på en tid under fyra minuter!
     Rätt i tiden
     Varför en sådan prestation fått denna närmast mytiska status kan vara svårt att förstå i dag men förklaras av den tid och verklighet i vilken den gjordes. I början på 1950-talet hade världen börjat få upp farten på allvar efter andra världskriget och den första drömmilen – mindre än året efter den första Mount Everest-bestigningen – bekräftade tidsandan att allt som tidigare setts som omöjligt ändå var möjligt.
     Och just den eventuella möjligheten att göra drömmilen hade diskuterats mycket sedan kampen mellan Gunder Hägg och Arne Andersson i början av 1940-talet raskt sänkte rekordet med fem sekunder till 4:01. Inte minst medierna spekulerade förtjust i ämnet och gav gärna t o m utrymme åt självutnämnda experter som hävdade att det skulle vara omöjligt rent fysiologiskt.
     Men det var förstås inget som de aktiva och tränarna trodde på och framförallt var det tre man i varsitt hörn av världen – Bannister i England, John Landy i Australien och Wes Santee i USA – som runt 1953 medvetet började satsa på att bli först med bedriften.
     Noga regisserat
     Av dessa var Bannister den mest metodiske och målmedvetne och när han till slut – efter ett par misslyckade försök – gjorde det den där majdagen 1954 var det i ett lopp skräddarsytt för ändamålet. Han hade t o m ordnat ”dubbla superharar” i form av kompisarna Chris Chataway och Chris Brasher som själva var världslöpare på litet längre distanser.
     Euforin var total och inte minst brittisk media hyllade Bannisters prestation som lika mäktig och snudd på övermänsklig som Hillarys Everest-bestigning året före. Det var ännu en triumf för det tilltufsade brittiska samväldet och det var som om det handlade om inte bara idrottshistoria utan rentav ”mänsklighetshistoria”!
     De resonemangen har naturligtvis bleknat bort nu men att Bannisters prestation ändå levt vidare som ett begrepp ända in i våra dagar beror på att den kom att bli idrottspsykologins favoritexempel på brytande av mentala spärrar. Man har t o m satt ett speciellt namn – ”Bannistereffekten” – på den störtflod av efterföljare en drömgränsbrytare får.
     Effekten som aldrig fanns
     Begreppet ”Bannistereffekten” har också spridit sig långt utanför idrottsvärlden till allehanda ”livscoacher” som använder det som huvudargument för att sälja in att allt är möjligt om man bara tror på det. Det finns bara en hake i det resonemanget, och det är ingen liten hake:
     Det uppstod aldrig någon som helst ”Bannistereffekt” på medeldistans efter den första drömmilen! Dvs det kom aldrig någon flodvåg av efterföljare. Detta av det enkla skälet att det aldrig hade handlat om någon mental spärr.
     För Bannister själv – som efter sommaren 1954 avslutade idrottandet för att koncentrera sig på läkarkarriären som gjorde honom till en framstående neurolog – måste det ha känts besvärande att på det sättet ha fått sitt namn sammankopplat med en lögn utan vetenskaplig substans.
     Stor inspirationskälla
     Han visste ju att hans friidrottshistoriska prestation berodde på att han mycket medvetet och skickligt och med väl planerad hård träning tagit tillvara möjligheten att göra något extraordinärt. Alltså precis den typen av insatser som gör stora idrottsmän och –kvinnor just stora!
     Att hans bedrift – att sätta upp ett tufft men realistiskt mål och sedan målmedvetet ”göra jobbet” som behövdes – kom att inspirera generationer av framförallt brittiska löpare att utforska sina egna möjligheter är dock odiskutabelt. Det är - tillsammans med att vi fortfarande använder begreppet "drömmil" än i denna dag - den verkliga Bannistereffekten!
     / A. Lennart Julin

Senaste veckan
Veckan 7.12 - 14.12

Utdrag ur belastningsregistret
Från och med 1 januari 2020 ska alla specialidrott...

Ny dopinglista från 1 januari
Nu finns en svensk översättning av den nya dopingl...

Fakturering och årsavgift 2020
Svensk Friidrott kommer från 1 januari 2020 gå öve...

Flera SM-arrangörer 2021 klara
I fredags fattade tävlings- och arrangemangskommit...

FN:s barnkonvention blir lag
Från och med 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention...

Nu finns uttagningskriterier ute/inne
Hur ser uttagningskriterierna ut för inomhussäsong...

Parkrun årets samhällsprojekt 2019
Friidrottsföreningen Parkrun vinner utmärkelsen År...

Terräng-EM: Historisk insats
Det svenska friidrottsåret fick ett fantastiskt av...

Andra guldet någonsin i EM terräng!
...

Terräng-EM: Brons för Samrawit
Två svenska EM-medaljer inom loppet av 42 minuter ...

Terräng-EM: GULD FÖR ROBEL FSIHA
Spårvägens Robel Fsiha gjorde för sitt livs lopp n...

Terräng-EM: Åtta i mixstafetten
För tredje året genomfördes mixstafetten över 4x1....

Terräng-EM K22: Sara spände bågen
Sävedalens Sara Christiansson var Sveriges represe...

Terräng-EM: Suldan elva i M22
M22-loppet över 8.2 km i Lissabon innehöll fyra sv...

Följ terräng-EM via youtube
Nitton svenskar tävlar i terräng-EM i Lissabon och...

JEM i terräng: Omar Nuur sjua
På söndagsförmiddagen inleddes terräng-EM i Portug...

Följ webbsändningen från terräng-EM
Nitton svenskar tävlar i terräng-EM i Lissabon und...

Förra veckan
Veckan 30.11 - 7.12

Terräng-EM: Tre bra lag i Lissabon
Parafriidrott blir en del av SFIF
Utlysning Förbundsårsmöte 2020
OCR: Eskilstuna FI ser inga hinder
Gör december till en ljusare månad
David Nilsson slog det 36 år gamla svenska rekordet i maraton
Seger och nytt pers för Linn Nilsson

Två veckor sedan
Veckan 23.11 - 30.11

Årets Idrottsförbund: Svensk Friidrott
Årets friidrottare: Daniel Ståhl
Alla vinnarna på Friidrottsgalan 2019
19:50: Se Friidrottsgalan live!
Hässelby i topp på juniorsidan
Tilde Johansson dubbelt nominerad:
”Det känns lite extra spännande”

Duo gör comeback i terräng-EM
Stjärntätt på årets Friidrottsgala
– se livesändningen i Expressen

Så var Ordförandekonferensen
Nya statistiksystemet:
Viktig info till alla tävlingsarrangörer

Archie 1:04:10 på halvmaran!