6 sep, 2006.Vad var det egentligen som hände nu i augusti?
– Jag kände redan i vintras att jag började bli stabilare då jag gjorde två 5.40-tävlingar och efter att ha klarat i EM-kvalet näst sista dagen på kvalperioden lossnade det. Jag fick en riktig nytändning när jag vann direktuttagningen om den sista stavplatsen mot Oscar Janson två dagar före EM, sen flöt det bara på och jag höjde mig ytterligare en nivå, säger Gustaf.
– Det roligaste är kanske att det börjar bli ett riktigt bra gäng svenska stavhoppare nu.
Gustaf, uppvuxen i Kalmar, började tidigt med friidrott och hoppade 2.90 redan som 11-åring. En bra friidrottsskola i unga år där han fick testa alla grenar är enligt honom själv anledningen till att han älskar friidrotten. Valet av stavhopp kom av sig självt.
– I början byggde jag egna ställningar hemma i trädgården jag kunde hoppa över. Sen ordnade pappa så jag kunde träna i en nedlagd fabrikslokal där vi byggde upp en anläggning med gamla lastpallar, det var perfekt.
Som 15-åring flyttade han till Malmö för friidrottsgymnasiet och efter det har Göteborg gällt som hemort. Här har han tillgång till tränarna Thomas Kyöttilä och Pekka Dahlhöjd.
Under EM gjorde sig Gustaf känd som mannen som mitt under brinnande mästerskap bodde hemma och samtidigt jobbade heltid. Att ladda som de andra och bo med truppen på EM-hotellet var inget som lockade Gustaf.
– Jag kommer bort från den värsta hysterin. Det passar mig bra att jobba samtidigt och det är mer avkopplande. Jag kan avreagera mig på gräsklipparen om det behövs, sa fastighetsskötare Hultgren då.
Han tog ledigt från jobbet för de obligatoriska samlingarna och presskonferenserna dit han kom direkt i keps, skor med stålhätta, arbetsställ och landslagströja uppe på. Jobbet måste ju göras, både hos landslaget och hos arbetsgivaren där 22 gräsområden ska klippas var tionde dag.
I vanliga fall läser Gustaf till gymnasielärare i ämnena fysik och idrott. Efter fyra terminer har han nu bestämt sig för att ta paus och fortsätta arbeta som fastighetsskötare, minst ett halvår till.
– Man måste ju dra in pengar, att åka på träningsläger är inte gratis, så enkelt är det.
Men pluggandet släpper han inte helt. Gustaf berättar att han i höst ska läsa ryska parallellt med jobb och träning.
– Jo du vet, ryska måste man kunna. Hälften av gubbarna man träffar ute på stavtävlingar snackar ju ryska, man måste hänga med. Massor med träningslitteratur är på ryska också, engelska kommer man inte långt med, säger Gustaf.
Inga sorgsamheter verkar vila över Gustaf Hultgren, livet är roligt och är en enda stor utmaning.
– Nu är det jobb, vila och godisätning som gäller, jag är lite tjock nu. I början av oktober drar vi igång hårdträningen igen, ska försöka komma med till inomhus-EM i vinter.
|