 11 jun, 2007.När Karlskronas spjutkastare Magnus Arvidsson i början av maj vid GP-tävlingen i japanska Osaka höjde perset med fyra meter till 85.75 och vann var han vips "ett VM-hopp från ingenstans" i media. Verkligheten var en annan.
Få har haft en så stabil och konsekvent utveckling under åren som Magnus. Dock tillstår han att det känns väldigt bra just nu när friidrott.se får en pratstund.
Efter 85-meterskastet, som förde upp honom till tvåa i den svenska statistiken genom tiderna, gjorde Magnus bara ett ytterligare kast i tävlingen. En känning långt ner i ryggen fick honom att ta det säkra före det osäkra; inga mer kast den veckan. Sen har vi inte hört mycket från Magnus.
– Det var helt lugnt. Jag kunde köra på redan efter två dagar igen. Sen när vi kom hem från landslagslägret i Japan så har jag haft en ruskigt bra träningsperiod, så nu är jag så sugen att tävla igen. Det har känts riktigt bra på träningen och jag har persat flera gånger. På träning har jag varit stabil runt åttio meter och det känns att jag höjt nivån ett steg, berättar Magnus som tävlar nästa gång i Golden League på Bislett 15 juni.
Det är framför allt tekniskt som Magnus blivit tryggare i vinter. Han berättar om hur han till skillnad mot bara förra sommaren nu behärskar alla tekniska momenten i kastet på ett helt annat sätt. Tryggheten är förbättrad och han tänker inte lika mycket på tekniken som förut.
– Jag har kört mer kast inomhus i Växjö i vinter, sen ett par riktigt bra träningsläger på det. Framförallt så har vi börjat göra alla övningar, oavsett vad det är, mycket noggrannare. Jag går in för att göra varje övning helt perfekt tekniskt nu. Tidigare slarvade jag mig igenom det mycket mer.
En anledning till lyftet i år är enligt Magnus också att han tillfälligt har lagt universitetspluggandet i Växjö åt sidan för att helt ägna sig åt spjutkastning. Fram till i julas läste han på lärarprogrammet matematik mot högstadie- och gymnasielärare.
– Jag orkade inte vara stressad hela tiden över skolan som jag inte hann med. Vill gå framåt hela tiden med spjutkastningen, annars blir jag deprimerad. Jag får vänta med pluggandet, nu är spjut mitt liv.
Magnus pratar med en enorm passion om spjutkastning. Känslan, kickarna, suget och adrenalinet som rusar till vid det perfekta kastet. På en tiondels sekund kommer kicken som belöning för en hel vinters slit. Kanske som att sätta sig i ett JAS-plan beskriver Magnus.
– Det finns ingen som inte håller på med spjut som kan förstå hur det känns. Det är som att vara på en annan planet när man får på det. En genomsnittlig människa kanske kan kasta 25 meter med ett spjut. Att känna att man kan få ur så mycket kraft på så kort tid ur kroppen med perfekt teknik och kanske få till åttio nittio meter är helt obeskrivligt! Det är en jäkla känsla!
Tidigare har Magnus kombinerat spjutkastning med att tävla i styrkelyft. Också det har han prioriterat bort den här vintern. Den största hobbyn har han dock kvar. Jakt. Med en tysk jaktterrier i skogen blir herr Arvidsson en annan person, långt borta från friidrottsarenorna.
Det är kanske här han hämtar den riktiga kraften. Naturupplevelsen och att tillsammans med hunden och vänner som inte sysslar med friidrott få jaga rådjur, vildsvin, grävling, fågel och älg är viktigt för Magnus. En hobby han haft sedan han var tonåring, som han kommer att fortsätta med.
– Efter EM i fjol var jag helt slut efter all uppståndelse och röra i Göteborg. Tog hunden och åkte ut i skogen tre dagar själv med bössan och satt och tittade. Det var först då jag kunde få distans till allt, berättar Magnus med harmoni i rösten.
Att han är förhoppningsfull inför sommaren går inte att ta miste på. På fredag i Oslo drar det igång på allvar.
|