 16 nov, 2007.Ett liv fyllt av jobb, resor, lämningar och hämtningar på dagis samt träning och vardagsliv kräver disciplin. Anna von Schencks liv är inrutat för att allt ska få plats och inget ska bli lidande.
När träningen plötsligt fick mer plats än vanligt lossnade det. Belöningen kom på Frankfurt Marathon då Anna blev nia med 2:37 och därmed noterades för årets näst bästa kvinnliga tid - och blev Månadens Friidrottare i oktober!
- Det var riktig kul att få till det. Hela planen funkade väldigt bra, ända sedan i somras och under hela hösten. Jag gjorde en bra halvmara i Luxemburg och persade ett par veckor innan och hade sedan två tunga träningsveckor till innan jag släppte på träningen, säger Anna.
I somras bestämde sig Anna för att ta en månads tjänstledighet för att tillsammans med semestern få två månaders sammanhängande ledighet. Det visade sig vara ett lyckodrag för träningen och hon beskriver att hon under hösten känt en helt annan form än tidigare.
Men inför Frankfurt Marathon var det nervöst, speciellt sista veckan, om formen skulle stå sig.
- Ja, det var det verkligen. Barnen började bli snoriga sista veckan och maken var hostig. Nu får jag inte bli förkyld tänkte jag! När jag ringde hem dagen innan loppet så hade barnen mycket riktigt fått feber, men jag klarade mig som tur var!
Annas problem vid tidigare maratonlopp har varit att hon öppnat för hårt och istället tagit slut. Nu hade hon stränga order att hålla farten nere och jämn. Coachningen sköttes perfekt av tränaren Pekka Anderman som kunde supportera Anna hela loppet från cykel.
Planen var 37 min på första milen och ett slutmål på 2:38. I 30 km höll hon sig till planen men sprang sen snabbare och snabbare och passerade flera löpare de sista kilometrarna.
Anna började satsa seriöst så sent som 2002. Innan motionerade hon mest för att det var kul. Numera är Annas träning disciplinerad. Det är en förutsättning för att hon ska kunna kombinera den med en civil karriär som kemiingenjör inom skogsindustrin samt vara med familjen som består av man och två barn, två och fyra år gamla.
- Det är ett pussel hela tiden och jag måste planera vardagen noga. Träningen får jag sköta på alla tider av dygnet för att det ska funka. Ibland springer jag till eller hem ifrån jobbet och ibland på lunchen. En del pass blir sent på kvällen när barnen har somnat, berättar Anna.
Resultatet i Frankfurt har gett Anna mycket positiva tankar och feedback med uppbackning från landslaget och Hässelby. Nästa år planerar hon att gå ner till 75% arbetstid samt följa årets lyckade upplägg med en tjänstledighetsmånad på sommaren.
Siktet är inställt på marathon med en ambition att bli snabbare även på kortare distanser. Paris och Stockholm Marathon är höjdpunkterna under våren och sommaren.
Nu väntar en tung träningsvinter hemma. Något träningsläger i solen är det inte tal om.
- Nej, det blir det inte. Det är svårt att få ihop med jobbet och familjen. Jag tränar bra hemma. Vi bor i Sickla och har bra träningsförutsättningar med hela Nackareservatet utanför knuten. Sen har jag gym och löpband i källaren.
Varför är du en bra marathonlöpare?
- Jag är mentalt stark och bra på att bita ihop. Jag är rätt så stark också och har lätt för att återhämta mig efter mycket distansträning.
Varför är det så kul att springa marathon?
- Det är en sån utmaning! Man laddar så mycket och länge för ett enda lopp så det är så fantastiskt kul när man lyckas.
Hela 2007 har varit lyckat för Anna. På 10 000 meter har hon gjort bra ifrån sig på framför allt SM, Tjejmilen och Finnkampen med tre fjärdeplatser. Även där vill Anna lyfta sig ett snäpp nästa år även om hon inte tycker det är en lika stor tjusning som att springa 42 195 meter.
|