 Rebecca Högberg debuterade i landslagslinnet vid lag-EM med att göra den bästa sträcktiden i det långa stafettlaget.
Foto: Deca Text & Bild Den ospikraka vägen 1 jul, 2009.- Jag har visat för mig själv - och förhoppningsvis också för andra yngre - att man inte behöver vara stjärna när man är 17-18 för att kunna komma med i landslaget som senior. Har du viljan och kan motivera dig att träna hårt är det nästan aldrig för sent!
Den som säger så är KFUM Örebros Rebecca Högberg som vid lag-EM i Leiria i midsomras som 25-åring debuterade i landslaget med att svara för den bästa sträcktiden (54.50) i det kvinnliga 4x400m-laget.
Och visst har Rebecca en poäng i sitt resonemang för en sökning på hennes namn i nyhetsarkivet här på friidrott.se ger sannerligen inte många träffar före den senaste månaden. Totalt sex stycken spridda över sju år: En från JSM 02 (brons på 400m), en från FGP Växjö 03 (sist på 400m), en från FGP Karlstad 07 (hare på 800m) och tre från SM 08 (brons på långa häcken).
Som 18-åring gjorde hon 59.38/2:20.62 och sedan försvann hon från scenen som så många gör i skarven till vuxenlivet. Som 22-åring dyker Rebecca upp igen men resultaten är fortfarande måttliga (58.76/2:24.19). SM-bronset på lång häck i fjol i Västerås gav heller inga rubriker nationellt, just under 61 var ingen sådan tid.
Så få var nog beredda på det lyft på flera klasser som skett den här junimånaden. Med 56.99 som tidigare pers kom i tur och ordning 56.61 på SAYO 5 juni, 55.62 på Jubileumsgalan i Eskilstuna 13 juni, 54.50 flygande på lag-EM 21 juni, 55.74 på Sollentuna GP 25 juni och 54.88 på Världsungdomsspelen 27 juni!
På bara drygt tre veckor hade över två sekunder kapats bort från 400m-perset! Klart man vill veta mer om hur vägen fram dit sett ut för Rebecca, så friidrott.se kontaktade henne för en intervju. Och det Rebecca berättade är verkligen lärorikt eftersom hon haft en klart annorlunda och "long and winding road" som till slut alltså lett fram till landslaget.
Läs hela intervjun med Rebecca Högberg!
|