Perspektiv på friidrott, maj 2008
Ellinor Johansson
Många unga vill och kan ta ansvar!
Under flera år har jag på olika sätt varit aktiv inom friidrotten och då främst i IF Göta Karlstad, bland annat som ungdomstränare och funktionär i föreningens olika arrangemang. Denna tid av mitt liv har varit mycket givande och jag har fått enormt mycket tillbaka.
Karlstad, min födelseort, har många fina ledare och jag vill speciellt framhålla den respekt Stephan Hammar och Anders Tallgren i IF Göta visat mig som ung och ansvarig för olika verksamheter. Jag har alltid behandlats för den person jag är och inte som den där unga tjejen som ska vara med överallt!
Detta har gjort att jag växt som människa men även levererat de uppgifter jag åtagit mig. Jag tror det är viktigt att man känner förtroende och att ens egen förening ger ansvar som man kan växa in i successivt.
Tre år med ungdomsrådet
När friidrottsförbundets årsmöte genomfördes i Karlstad 2004 växte mitt ledarintresse och jag valde då att ta mer ansvar i min dåvarande klubb Mariestads AIF som tränare. Året därpå valdes jag in i friidrottsförbundets då nyinrättade Ungdomsråd. Ovetande om vad det var jag tackade ja till kände jag stor glädje att få delta på förbundsnivå och få en större inblick i vad Svensk Friidrott egentligen är!
Nu efter tre år kan jag väl (nästan) med facit i hand säga att Ungdomsrådet var den perfekta språngbrädan för mig där jag fick vara med och lära mig om nästan allt. Att få vara med om allt från styrelsemöten till att anordna inspirationsträffar och vara med och få sätta sin touch på olika delar i friidrottssverige har varit både roligt givande och framför allt inspirerande.
Under de första åren var det framför allt barn- och ungdomstävlingar som jag brann för och jag fick då hjälp av IF Göta att anordna Göta Fun Games som nu vuxit och fått McDonalds som huvudsponsor här i Karlstad och blivit ett av klubbens många arrangemang. Det är det jag känner mest glädje över, att jag bidragit till något som fortsätter även om jag inte sitter kvar i Ungdomsrådet.
EM i Göteborg 2006 var det klart bästa då vi fick chans att träffa unga ledare från andra delar av Europa på European Youth Forum.
Mentorer viktiga
Jag tycker det är viktigt att ha med mentorer och kontaktpersoner från både förbundskansli och styrelse och det är angeläget att man ska känna att det finns förtroende och att man skall våga ta klivet fram och även ut ur Ungdomsrådet!
I samband med en nervös omröstning vid årsmötet 2006 blev jag invald Svensk Friidrotts valberedning. Då under "skolning" från Ungdomsrådet, men efter två år med Ungdomsrådet i ryggen står jag nu på egna ben och är inte invald enbart för att jag är en ung tjej. Jag tror och vet att många anser att jag sitter där enbart på grund av detta, men efter ett turbulent första år har vi nu hittat bättre arbetsformer och jag känner att jag vuxit in i rollen som valberedare allt mer.
Valberedningens nuvarande ordföranden Johan Storåkers har varit en fin mentor för mig och han har verkligen respekterat alla medlemmar i valberedningen. Jag tror att en kompetent och målinriktad ordförande kan få de flesta grupper att fungera bra!
Ordföranden betyder mycket
Jag tror att även Ungdomsrådet skulle tjäna på att ha en ordförande, någon som kanske styr upp mer och gör att det blir mera konkreta uppgifter och som kan sköta kommunikationen på ett bra sätt.
Jag vet att anledningen till att valberedningen kunnat göra ett bra jobb i år framförallt är att ordföranden haft en utmärkt kommunikationskompetens samt ett fantastiskt kontaktnät, något han även givit del av till mig! Friidrotten behöver fler sådana som har bra kontaktnät och är förankrade i friidrotten i alla kategorier från klubb- till förbundsnivå och bland media och andra viktiga organ!
Den största skillnaden mellan att sitta i Ungdomsrådet och i valberedningen är att jag nu har ett uppdrag som inte är beroende av min ålder (tror och hoppas jag). Det är min övertygelse att jag kan ta på mig tyngre ledaruppgifter framåt och har kompetens för det!
Ni alla äldre ledare därute ska veta att vi är många unga som kan och vill ta ansvar, och tillsammans med er kunskap och vårt engagemang kan vi göra Svensk Friidrott ännu bättre! Nu är det viktigt att släppa fram oss unga ledare i föreningar, förbundsgrupper med mera, men inte tillsätta oss bara på grund av vår ålder.
Det är ingen som vill bli kvoterad utan vi vill få ett förtroende för de vi är som personer. I dagens Sverige kan vi inte ge positioner till människor bara på grund av kön, ålder eller sexuell läggning utan det är personens kompetens och engagemang som för vår idrott framåt. Säkert är dock att alla makthavare inte kan vara medelålders gubbar med mage! Men jag vill även lägga till att välj inte in "oss" bara för ATT!
Varför inget FPC i Karlstad?
Jag vill sticka ut hakan och ge ytterligare några personliga åsikter som inte hör till ungdomsrådet eller valberedningen, utan till min hemstad Karlstad. En stad med en förening, IF Göta, som är väl förankrad i friidrottssverige och nu enda förening i historien som fostrat och levererat tre förbundskaptener: Anders Borgström, Ulf Karlsson samt kommande Stefan Olsson!
En förening, en stad och en region som älskar friidrott. Men varför har vi inte ännu inte erhållit godkännande för ett Friidrottens Prestations Centrum, FPC? Jag anser att det är märkligt då vi utöver de framgångsrika ledarna även bidragit med över 200 landslagsaktiva under de senaste 30 åren.
Ellinor Johansson
ledamot SFIF:s valberedning, f d ledamot Ungdomsrådet
Arkiv