Torsdag 23 oktober 2014

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se
 

Generalsekreterare & Ansvarig utgivare

Anders Albertsson
010-476 53 50

Redaktionen
friidrott.se

A. Lennart Julin
redaktör
08-30 13 33

Information och
media

Magnus Fridell (vik.)
073-506 21 74
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


Vart är vi på väg?

Om kvalgränserna till
VM 2013 i Moskva
 


 

Vid sitt möte i Barcelona i förra veckan fattade IAAF:s styrelse (Council) ett stort antal beslut, bland annat spikade man alla kvalgränser för VM nästa sommar i Moskva.

För två år sedan tittade vi här litet närmare på de gränser som då fastställts för Daegu-VM 2011 och fann då många märkligheter som gjorde att vi ställde den retoriska frågan "Hur tänkte ni då?".

En fråga som det känns befogat att upprepa igen eftersom flera av konstigheterna från då finns kvar - ja, t o m förstärkts.
 


Tittar man på arenaprogrammets individuella grenar ser kvalgränserna nämligen ut så här för VM 2009, 2011 resp 2013. (rött = skärpning, blått = uppmjukning).

 

MÄN

Gren A 2009 A 2011 A 2013 B 2009 B 2011 B 2013
             
100m 10.21 10.18 10.15 10.28 10.25 10.21
200m 20.59 20.60 20.52 20.75 20.70 20.60
400m 45.55 45.25 45.28 45.95 45.70 45.60
800m 1:45.40 1:45.40 1:45.30 1:46.30 1:46.30 1:46.20
1500m 3:36.20 3:35.00 3:35.00 3:39.20 3:38.00 3:37.00
5000m 13:20.00 13:20.00 13:15.00 13:29.00 13:27.00 13:20.00
10000m 27:47.00 27:40.00 27:40.00 28:12.00 28:00.00 28:05.00
3000mH 8:23.00 8:23.10 8:26.00 8:33.50 8:32.00 8:32.00
110mH 13.55 13.52 13.40 13.62 13.60 13.50
400mH 49.25 49.40 49.40 49.80 49.80 49.60
Höjd 2.31 2.31 2.31 2.28 2.28 2.28
Stav 5.70 5.72 5.70 5.55 5.60 5.60
Längd 8.15 8.20 8.25 8.05 8.10 8.10
Tresteg 17.10 17.20 17.20 16.65 16.85 16.85
Kula 20.30 20.50 20.60 19.90 20.00 20.10
Diskus 64.50 65.00 66.00 62.50 63.00 64.00
Slägga 77.50 78.00 79.00 74.30 74.00 76.00
Spjut 81.00 82.00 83.50 78.00 79.50 81.00
Tiokamp 8.000 8.200 8.200 7.730 8.000 8.000

KVINNOR

Gren A 2009 A 2011 A 2013 B 2009 B 2011 B 2013
             
100m 11.30 11.29 11.28 11.40 11.38 11.36
200m 23.00 23.00 23.05 23.30 23.30 23.30
400m 51.50 51.50 51.55 52.30 52.30 52.35
800m 2:00.00 1:59.80 2:00.00 2:01.30 2:01.30 2:01.50
1500m 4:06.00 4:05.90 4:05.50 4:09.00 4:08.90 4:09.00
5000m 15:10.00 15:14.00 15:18.00 15:25.00 15:25.00 15:24.00
10000m 31:45.00 31:45.00 31:45.00 32:20.00 32:00.00 32:05.00
3000mH 9:40.00 9:43.00 9:43.00 9:48.00 9:50.00 9:48.00
100mH 12.96 12.96 12.94 13.11 13.15 13.10
400mH 55.50 55.40 55.40 56.55 56.55 56.55
Höjd 1.95 1.95 1.95 1.91 1.92 1.92
Stav 4.45 4.50 4.60 4.35 4.40 4.50
Längd 6.72 6.75 6.75 6.62 6.65 6.65
Tresteg 14.20 14.30 14.40 14.00 14.10 14.20
Kula 18.20 18.30 18.30 17.20 17.30 17.20
Diskus 62.00 62.00 62.00 58.50 59.50 59.50
Slägga 70.00 71.50 72.00 67.50 69.00 69.50
Spjut 61.00 61.00 62.00 59.00 59.00 60.00
Sjukamp 6.100 6.150 6.100 5.900 5.950 5.950

Rött (= skärpt gräns sedan förra VM) är även denna gång den dominerande färgen: Av de 19 manliga A-gränserna har 10 (bl a alla fyra kasten!) blivit tuffare, sex är oförändrade och tre har mjukats upp. Av B-gränserna har 12 skärpts (bl a alla fyra kasten!), 7 ligger still och ingen har blivit lättare. På den kvinnliga sidan är motsvarande siffror för A-gränserna 7-7-5 och för B-gränserna 8-6-5.

Litet smått komiskt är att för tre A-gränser och tre B-gränser är ändringen nu att man återgår till gränsen 2009. Allra löjligast är fallet med B-gränsen på K 1500m som skärptes tio hundradelar för två år sedan och som nu lättats med samma tio hundradelar. Den typen av "finlir" är ju totalt meningslöst.
 

A för två år sedan blir B nu!

Hur brutalt man har gått fram med de senaste årens skärpningar visas av att B-gränsen nu 2013 är lika med eller tuffare än A-gränsen 2011 i fyra grenar (M 200m, 5000m, 110mH, K Stav) och jämfört med A-gränsen 2009 i ytterligare fyra grenar (M 100m, Spjut, Tiokamp, K Tresteg). Något som rimligen borde återspegla att just dessa grenar genomgått en extremt snabb standardhöjning de allra sista åren.

Men så är det inte alls. Tar vi t ex manligt spjut har ju toppkvaliteten tvärtom sjunkit klart och tydligt de senaste åren. Minns bara hur det inte krävdes ens 85 meter för att ta OS-guld i London. Notera också gärna att han som vann där - junioren Keshorn Walcott från Trinidad - före OS aldrig hade klarat det som är den nya A-gränsen (83.50) och överträffat nya B-gränsen (81.00) bara två gånger. Ändå blev det OS-guld för Walcott!

Och denna hyperfärska information om det faktiska aktuella läget i grenen hade alltså styrelseledamöterna i IAAF tillgång till innan man nu i Barcelona fattade sitt beslut om att kraftigt skärpa VM-kvalgränserna. Och manligt spjut är tyvärr inte enda exemplet på brist på inte bara "fingertoppskänsla" utan även ren saklig baskunskap om nulägesverkligheten:
 

Noll koll?

I manlig slägga räckte 74.69 för att gå till final i OS och 76.07 till en poängplats i finalen. Då skärper man alltså B-gränsen med hela två meter från 74.00 till 76.00. Och i manlig längd tog man i London medalj på 8.12 och poängplats på 7.93 - då tuffar IAAF till A-gränsen från 8.20 till 8.25.

Detta alltså ett år när världsårsbästa var 8.35 och då bara 13 personer - bl a inte OS-fyran Michel Tornéus - hoppade 8.25+ utomhus i godkänd vind. 10 av de 13 gjorde det dessutom bara en enda gång vardera och ingen gjorde det mer än tre gånger. Ändå är dessa 8.25 nu gränsen som är helt avgörande för om ett land skall få sända mer än en deltagare i grenen till nästa års VM.

En annan gren där A-gränsen blivit orimlig är kvinnlig stav där nya 4.60 i somras bara fixades av totalt 16 hopperskor (15 om man räknar max tre per land) från 11 länder. Jämför det med exempelvis kvinnliga 3000m hinder där A-gränsen 9:43 underskreds av 61 st (40 med max tre per land) från 24 länder.

Det finns dock oförklarliga skärpningar också på medel/lång - t ex från 13:20/13:27 till 13:15/13:20 som A/B-gränser på manliga 5000m. Vilket på 2012 års statistik skulle ge bara 21 A-gränsare från 12 länder. Fasts ändå är det svårt att inte se de nya VM-gränserna som primärt teknikgrensfientliga.
 

Alla tappar INTE lika mycket

Man vill uppenbart pressa ned antalet deltagare men förstår inte att ifall man driver detta för långt - som man gjort nu - innebär det att personer kapabla inte bara att gå till final utan t o m att ta medalj blir utestängda från att ens kunna anmälas.

Den stora tankevurpan lägger i den underförstådda tesen att "alla tappar lika mycket" på sina årsbästan i det stora mästerskapet, dvs att rangordningen i statistiken alltid bibehålls även om de nominella resultatnivåerna sjunker. Alltså som att för att t ex hoppa 8.00 på mästerskapet (vilket är var finalstrecket brukar dras) måste den tävlande ha gjort minst 8.25 tidigare.

Detta betraktelsesätt är dock fullständigt nonsens vilket enkelt kan exemplifieras genom att man gör en lista över årsnästbästa. Redan där blir omkastningarna i ordningen stora. Faktum är att just årsbästaresultatet inte sällan är produkten av en extrem fullträff i perfekt väder.

Låt oss som exempel titta närmare på årets världsbästa i manlig längd utomhus: 23 man klarade den dåvarande A-gränsen 8.20. Men vad hade dessa personer för årsnästbästa och årsnästnästbästa - och hur det gick för dem på OS?
 

Namn Bäst Näst Nästnäst OS
         
Greg Rutherford 8.35 8.32 8.31 8.31 - 1:a
Sergej Morgunov 8.35 8.09 8.08 7.87 - 16:e kval
Sebastian Bayer 8.34 8.25 8.10 8.10 - 5:a
Marquise Goodwin 8.33 8.23 8.11 7.80 - 10:a (8.11 kval)
Godfrey Mokoena 8.29 8.24 8.20 7.93 - 8:a (8.02 kval)
Aleksandr Menkov 8.29 8.24 8.22 7.78 - 11:a (8.09 kval)
Mitchell Watt 8.28 8.21 8.16 8.16 - 2:a
Henry Frayne 8.27 8.09 7.95 7.85 - 9:a (7.95 kval)
Christian Reif 8.26 8.21 7.97 7.92 - 13:e kval
Chris Tomlinson 8.26 8.18 8.07 8.07 - 6:a
         
Will Claye 8.25 8.22 8.12 8.12 - 3:a
Li Jinzhe 8.25 7.91 7.84 7.77 - 20:e kval
Georgios Tsakonas 8.25 8.14 7.92 ej med
Ashton Eaton 8.23 8.06 8.03 tiokampade!
Luis Rivera 8.22 8.11 8.01 7.42 - 32:a kval
Roman Novotny 8.22 8.05 7.98 6.96 - 38:a kval
Michel Tornéus 8.22 8.17 8.11 8.11 - 4:a
George Kitchens 8.21 8.14 7.92 6.84 - 39:a kval
Luis Felipe Meliz 8.21 8.01 8.00 X - kval
Stepan Wagner 8.21 8.03 7.90 7.50 - 30:e kval
         
Alyn Camara 8.20 7.92 7.90 7.72 - 22:a kval
Arsen Sargsian 8.20 7.96 7.96 7.47 - 29:a kval
Stanley Gbagbeke 8.20 7.72 7.66 7.59 - 27:a kval


Det finns många intressanta iakttagelser att göra i detta material:
 

Tappet varierade mellan 3 cm och 48 cm!

* Greg Rutherford var en verkligt värdig OS-mästare: Han toppar i alla tre kolumnerna: Delad 1:a på bästa, 7 cm före på nästbästa och 9 cm före på nästnästbästa. Och han vann OS med 15 cm.

* De minsta tappen mellan bästa och nästbästa är 3 cm för Rutherford och Claye och 5 cm för Mokoena, Menkov och Tornéus. De största tappen är 48 cm (!!!) för Gbagbeke, 34 cm för Li och 28 cm för Camara.

* Det genomsnittliga tappet mellan bästa och nästbästa är 9.6 cm för topp-10 och 14.7 cm för hela topp-23.

* Michel som är delad 15:e på bästa klättrar till 10:e på nästbästa och 6:e på nästnästbästa.

* Tittar man på tappet mellan årsbästa och OS-resultatet toppar återigen Rutherford med bara 4 cm. Sedan följer Tornéus 11 cm, Watt 12 cm och Claye 13 cm.

* Dessa fyra står i total särklass: För topp-10 på årsbästa är det genomsnittliga tappet 24.2 cm och för hela gruppen 45.5 cm (utan att räkna in spanjoren som nollade i OS-kvalet)!

Vad kan man då dra för slutsats av allt detta? Jo, framförallt att ett enskilt årsbästa är ett på tok för trubbigt redskap för att kunna användas till ett sportsligt rättvist snävt urval. Då får man med Gbagbeke (en enda tävling över 7.72!!!) men inte hoppare som var stabila runt 8 meter.
 

Skevt urval = skevt utfall

Men säger kanske någon: 10 av de 12 finalisterna i London-OS (alla utom 7:an och 12:an) fanns ju trots allt med bland de 17 bästa i statistiken. Jo, det är förstås korrekt, men grejen är att den bilden är en logisk konsekvens av just precis de tuffa kvalgränserna. Många med bevisad finalkapacitet hade ju alltså blivit utestängda på förhand. Får man inte ens starta kan man inte heller visa sin eventuella bäst-när-det-gäller-förmåga.

Som nu Tyrone Smith fick som Bermudas wildcard trots årsbästa på 7.95. I OS-kvalet noterade han 7.97 och gick till final. Frågan är många som kunnat göra något liknande eller ännu bättre om de fått chansen. Danske Morten Jensen? Brittiske J J Jegede (EM-fyran)? Finske Roni Ollikainen (EM-sexan)? Litauiske Dariusz Aucyna?

Alla dessa var bevisligen i OS-finalform - t o m OS-poängplatsform - sommaren 2012 men hindrades alltså ändå av de grymma resultatkriterierna från att ställa upp i London. Kriterier som nu som sagt dessutom kommer att skärpas ytterligare till VM 2013!!

Det är svårt att begripa varför de högsta ansvariga för friidrotten i världen agerar som om de såg som sin viktigaste uppgift att göra de stora mästerskapen så svåråtkomliga som möjligt. Att hindra aktiva som rent idrottsligt tveklöst har på mästerskapet att göra från att ens ställa upp är knappast något som är ägnat att popularisera sporten hos aktiva och publik.
 

Inte ens metod i galenskaperna

Man får verkligen hoppas att de ansvariga inte själva förstår vilka idrottsliga justitiemord som begås när årsbästa på detta sätt tillåts vara allena saliggörande måttstock. Och man blir inte heller klok på hur gränserna blivit satta eftersom grenarna behandlas så uppenbart olika när man jämför gränserna med statistiken.

Ett klockrent exempel är manliga 5000m vs kvinnliga 3000m hinder som vi nämnde ovan: Tittar man på världsårsbästa för 2012 finns det (räknat med max tre per land) 21 från 12 länder som klarade A-gränsen på M 5000m mot 40 från 24 länder på K 3000mH! Varför vill man ha dubbelt så många hinderlöperskor som 5000m-löpare?

Även om det här med taktik alltid kommer in på mästerskapen kan man också notera att på hinder underskred 25 av 44 startande tjejer A-gränsen 9:43 i försöken. Det krävdes att man var hela 13 sekunder snabbare än A-gränsen för att gå vidare till final. Detta samtidigt som ingen manlig 5000m-löpare var under sin A-gräns vare sig i försök eller final.

Och det finns många fler märkligheter när besläktade grenar jämförs. Hur kan man t ex ha gränser i kvinnlig kula som klarades av 12 (A) resp 24 (B) i kvalet på OS i somras medan gränserna i manlig slägga i London fixades av 1 (A) resp 7 (B).
 

Utgångspunkten är felvald

Självklart måste det finnas kvalgränser till tävlingar som VM och OS. Men dessa gränser skall då primärt vara baserade inte på årsstatistik utan - åtminstone i teknikgrenarna - på vad som bevisligen har krävts på tidigare mästerskap för att gå vidare.

Är det så att 8.00 är ett längdresultat som ger final i 9 av 10 mästerskap har ju alla som hoppat så långt det senaste året visat att man är idrottsligt kvalificerade. Visserligen kommer de allra flesta av dem inte att matcha denna längd när det är dags på mästerskapet, men vilka som misslyckas och vilka som lyckas går inte att avgöra på förhand.

Därför kräver den sportsliga rättvisan att alla i gruppen ges chansen (förstås inom ramen för hur många varje nation maximalt får skicka.). Så blir det emellertid tyvärr inte heller vid VM 2013.