Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Tisdag 19 september 2017

Resultat & Årsbästa

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se
Sociala medier:
@svenskfriidrott, 
#svenskfriidrott
 

Generalsekreterare och ansvarig utgivare

Stefan Olsson
010-476 53 41

Utgivningsbevis

Nr 2008-033

Redaktionen friidrott.se

Frida Hogstrand
redaktör
073-626 98 88

Information och media

Hillevi Thor
072-559 17 78
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


Liten Finnkampshistoria:
Manlig medeldistans


Bakom suveräne Johan Rogestedt säkrade Jonas Leandersson och Johan Walldén en svensk trippel på 1500m i årets Finnkamp.
(foto: Deca Text & Bild)


Manliga medeldistanserna 800m och 1500m var en verklig "nyckelbransch" i den svenska totalsegern i Helsingfors 2014. Med 15-7 resp 16-6 svarade man för 18 pluspoäng åt laget vars totala segermarginal blev 23 poäng.

Men det var inte bara poängövervikten som gjorde loppen i år extra intressanta. Det fanns åtminstone tre historiska frågeställningar som aktualiserades:

1) Johan Rogestedt vann båda sträckorna. Hur många gånger har det hänt tidigare i Finnkampshistorien? När lyckades en svensk senast med detta?

2) Det blev alltså en svensk trippel på 1500m. Hur många gånger tidigare har det varit tripplar på 1500m? Har Sverige lyckats med detta tidigare?

3) Segertiderna blev 1:47.70 och 3:41.27. Visst känns dessa ovanligt snabba för Finnkampen? Hur många gånger har de egentligen varit bättre? När sprang någon senast ännu snabbare?
 

Dubbelvinnarna


Under årens lopp - Finnkampen hade ju sin premiär redan 1925 och har varit årlig sedan 1953 - är det många som dubblerat 800m och 1500m, men det är faktiskt ändå bara nio personer som klarat av att vinna båda distanserna samma år.

Det här är nämligen den kompletta dubbelvinnarhistorien:


År Namn Född Land 800m 1500m
           
1950 Lennart Strand 21 S 1:52.3m 3:50.6m
1955 Olavi Vuorisalo 33 F 1:50.2m 3:45.0m
1958 Dan Waern 33 S 1:49.5m 3:42.2m
1959 Dan Waern 33 S 1:48.4m 3:45.4m
1960 Dan Waern 33 S 1:49.5m 3:48.4m
           
1961 Olavi Salonen 33 F 1:48.9m 3:46.1m
1962 Olavi Salonen 33 F 1:48.7m 3:55.4m
1965 Keijo Ceder 41 F 1:48.3m 3:48.1m
1970 Pekka Vasala 48 F 1:50.2m 3:44.1m
1971 Pekka Vasala 48 F 1:54.1m 3:50.2m
           
1984 Johnny Kroon 60 S 1:49.96 3:44.58
1985 Johnny Kroon 60 S 1:49.27 3:47.29
1986 Johnny Kroon 60 S 1:49.83 3:46.89
1999 Wilson Kirwa 74 F 1:48.21 3:42.63
2014 Johan Rogestedt 93 S 1:47.70 3:41.27


Som synes är det 5-4 till Finland i antal individer men ser man till antalet dubblar är det i stället svenskt övertag 8-7. Detta tack vare att både Dan Waern på 50-talet och Johnny Kroon på 80-talet lyckades tre gånger vardera.

Ser man till åldern för den första dubbeln ligger snittet på 24½ år med Lennart Strand på 29 och Johan Rogestedt på 21 som ytterligheterna.

En annan iakttagelse är den klara dominansen av uttalade 1500m-specialister som "gått ned" till 800m. Undantagen bland de tidigare är bara Keijo Ceder och Wilson Kirwa. För Johan Rogestedt står det väl fortfarande och väger litet, om än med viss fördel 800m.
 

Tripplarna


Även trippelvinsterna är en exklusiv historia. Här började historien visserligen inte 1925 utan först 1951 då det var premiär för tre-per-land upplägget. Men det innebär ändå att det genomförts 63 stycken sådana Finnkamper (ingen match 1952) - och ändå har vi sett endast fem 800m-tripplar och sju 1500m-tripplar:


År Land Plac Namn Tid
         
800m        
         
1967 Sverige 1 Ove Berg 1:48.5m
    2 Kenth Andersson 1:48.8m
    3 Ulf Högberg 1:49.1m
1980 Finland 1 Jorma Härkönen 1:51.22
    2 Heino Lipsanen 1:51.30
    3 Jouni Kareinen 1:51.75
1993 Finland 1 Mikael Söderman 1:51.46
    2 Jarmo Kokkola 1:51.47
    3 Ari Suhonen 1:51.70
1996 Sverige 1 Urban Johansson 1:51.23
    2 Khaled Azerkan 1:51.45
    3 Martin Enholm 1:51.48
2013 Sverige 1 Johan Svensson 1:48.67
    2 Robin Rohlén 1:49.30
    3 Andreas Almgren 1:49.46
         
1500m        
         
1967 Sverige 1 Anders Gärderud 3:41.2m
    2 Ulf Högberg 3:44.6m
    3 Ove Berg 3:45.8m
1981 Finland 1 Markku Laine 3:40.98
    2 Antti Loikkanen 3:41.10
    3 Jari Hemmilä 3:42.19
1988 Finland 1 Ari Suhonen 3:53.88
    2 Jari Venäläinen 3:54.20
    3 Jukka Savonheimo 3:54.34
1989 Finland 1 Mika Maaskola 3:51.79
    2 Jari Venäläinen 3:52.57
    3 Vesa Siivonen 3:52.74
1993 Finland 1 Ari Suhonen 3:41.44
    2 Sami Alanen 3:41.90
    3 Jari Venäläinen 3:44.29
2004 Finland 1 Jonas Hamm 3:55.60
    2 Jan-Erik Salo 3:55.88
    3 Anders Rockas 3:56.11
2014 Sverige 1 Johan Rogestedt 3:41.27
    2 Jonas Leandersson 3:43.77
    3 Johan Walldén 3:44.76


På båda distanserna var det alltså först på "sextonde försöket" - alltså 1967 - som det blev en medeldistanstrippel. Men då blev det t o m en dubbel trippel - faktiskt historiens enda - genom att det var 3 x Sverige först på båda distanserna. Två löpare - Ulf Högberg och Ove Berg - var dessutom med i båda loppen.

Hur svårt det är att fixa en trippel på medeldistans understryks av tidsgapen. På 800m 16-13-13-3-17 år och på 1500m 16-14-7-1-4-11-10. En trippel sker alltså i stort endast en gång vart tionde år och om man ser till Sverige blir det alltså drygt dubbelt så glest (vårt minsta gap är 17 år!).

Därför är det inte så konstigt att nästan ingen aktiv varit med om mer än trippel. På 800m finns ingen alls som medverkat mer än en gång och på 1500m är Finlands Jari Venäläinen (3 gånger!) och Ari Suhonen (2 gånger) undantagen.


Senaste 800m-trippeln kom i fjol (2013) på Stockholms Stadion tack vare Johan Svensson, Robin Rohlén och Andreas Almgren.
(foto: Deca Text & Bild)


Bästa svenska tiderna


Nedan redovisas de allra snabbaste svenska Finnkampslöparna på 800m och 1500m "all-time":


Tid Plac Namn Född År
         
800m        
         
1:46.72 2 Martin Enholm 65 1988
1:46.82 1 Åke Svenson 53 1975
1:47.46 2 Torbjörn Johansson 70 1994
1:47.70 1 Johan Rogestedt 93 2014
1:47.76 5 Lennart Skoog 64 1988
         
1:47.91 4 Kenneth Tholén 69 1991
1:47.92 1 Johan Svensson 89 2012
1:48.00 3 Rizak Dirshe 72 2000
1:48.12 2 Andreas Almgren 95 2014
1:48.13 4 Christer Skoog 65 1989
         
1:48.25 2 Gunnar Ekman 43 1973
1:48.3m 3 Ulf Högberg 46 1972
1:48.4m 1 Dan Waern 33 1959
1:48.39 2 Anton Asplund 90 2009
1:48.42 3 Joni Jaako 86 2009
         
1:48.49 3 Jan-Arne Nilsson 51 1975
1:48.5m 1 Ove Berg 44 1967
         
1500m        
         
3:38.2m 1 Ulf Högberg 46 1974
3:39.48 1 Anders Gärderud 46 1975
3:40.2m 3 Gunnar Ekman 43 1974
3:41.12 2 Björn Nilsson 56 1977
3:41.27 1 Johan Rogestedt 93 2014
         
3:41.51 3 Lars Ericsson 57 1978
3:41.94 3 Dan Glans 47 1979
3:41.95 2 Johnny Kroon 60 1987
3:42.2m 1 Dan Waern 33 1958
3:42.25 4 Jonny Danielson 64 1987
         
3:42.59 4 Sverker Svensson 50 1973
3:42.75 4 Jan Persson 61 1981
3:43.02 6 Göran Lundgren 54 1978
3:43.05 5 Johan Engholm 62 1987
3:43.07 2 Patrik Johansson 72 1999


Tittar man på topp-15 är skillnaden mellan sträckorna vad gäller den historiska spridningen frapperande. Medan 1500m har en väldig koncentration till 70/80-talen - 12 av 15 tider gjordes då - är 800m ganska jämnt fördelat med tre vardera från 70-, 80-, 00- och 10-talen och två från 90-talet. Dessutom skall man veta att halva 10-talet ju fortfarande återstår.

Men hur kan över femtio år gamla resultat alls finnas kvar på en sådan här topplista? En delförklaring är förstås att Dan Waern var absolut världsklass då (1959 t ex rankades han som nr 2 i världen på 1500m) och att hans 3:38.6 på 1500m fortfarande ger 8:e plats på svenska genom-tiderna-listan.

Lagpoängen är det som gäller

Den viktigaste förklaringen är dock att i en tävling som Finnkampen - där löparnas uppdrag är optimering av lagets sammanlagda placeringspoäng - nästan alltid resulterar i lopp där (i frånvaro av harar) benägenheten att ta tidiga fartinitiativ är mycket låg. Alla vill ha krafter kvar till den avgörande spurten.

Mest extremt var det 2009 då loppet inleddes med två 80-sekundsvarv (12 s långsammare vid 800m än i det kvinnliga loppet!) och då Rizak Dirshe vann på 4:21.60! Men även bortsett från 2009 har segertiderna varit måttliga, exempelvis låg de på 3:51-3:55 under fem år i rad 2001-2005.

Finnkampen är alltså inte - och har heller aldrig varit - en tävling där man jagar tider utan fokus ligger på placeringar. Men samtidigt är frågan om det verkligen alltid är smartast för båda parter att satsa på ett spurtavgörande. För då är alla sex löparna med och fräscha ut på sista varvet. Det blir trångt och bökigt och små marginaler, dvs ganska lotteriartat.

Taktik är inte = passivitet

Att det ändå oftast blivit så beror på att inget av lagen upplever att de har ett så tydligt kapacitetsövertag att den bästa taktiken är att "springa ifrån", dvs att från början hålla en hastighet som man förmodar att motståndarna inte förmår att följa hela loppet.

På långdistans - där marginalerna är större och tiden att utöva taktiken längre - är ett sådant upplägg inte helt ovanligt, på medeldistans däremot alltså nästan icke existerande. Det vanligaste scenariot är i stället att allas grundplan är den defensiva "jag lägger mig tvåa-trea och avvaktar vad som händer".

Detta trots att initiativtagande - om det inte är dumdristigt - nästan alltid ger ett psykologiskt övertag. För om man styr skeendet från täten efter en plan försätter man konkurrenterna i en situation av osäkerhet, där de hela tiden måste improvisera sitt förhållningssätt till vad som händer.

Johan historiskt snabb

Som man ser listorna ovan blev tiderna för årets dubbelvinnare Johan Rogestedt bland de bästa även historiskt: Han går in som vår 4:e snabbaste någonsin på 800m och som vår 5:e snabbaste på 1500m! På 800m har ingen sprungit fortare på 20 år och på 1500m måste man söka sig nästan det dubbla - 37 år - bakåt för att hitta en bättre tid.

Om man vidgar referensramarna och inkluderar även de finländska löparna handlar det fortfarande om försvarliga tidsrymder: Senast någon var snabbare än 1:47.70 på 800m var Wilson Kirwa år 2000 och på 1500m överträffades 3:41.27 senast av Markku Laine 1981!

Varför blev då 2014 ett så snabbt Finnkampsår på manlig medeldistans? Jo, svaret ligger i att de svenska löparna medvetet satsade på att dra nytta av ett tydligt statistiskt övertag på pappret: På 800m skiljde 1.26 s mellan tredje svensk och första finländare (1:47.20 vs 1:48.46) och på 1500m 2.23 s (3:41.79 vs 3:44.02)!
 

PS. Rekordhållarna

Ulf Högbergs tid 3:38.2 från 1974 - dvs för fyrtio år sedan - är inte bara den bästa svenska tiden utan också bättre än alla finländska tider i Finnkampshistorien. Fast det är ändå inte det äldsta landskampsrekordet på medeldistans:/

Två år tidigare (1972) vann nämligen Pekka Vasala (som ett par veckor efter Finnkampen skulle ta OS-guld på 1500m) 800m på 1:44.5, vilket då var bara två tiondelar från det gällande världsrekordet!