Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Söndag 26 februari 2017

Resultat & Årsbästa

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se
Sociala medier:
@svenskfriidrott, 
#svenskfriidrott
 

Generalsekreterare och ansvarig utgivare

Stefan Olsson
010-476 53 41

Utgivningsbevis

Nr 2008-033

Redaktionen friidrott.se

Magnus Fridell
redaktör
073-506 21 74

Information och media

Fredrik Trahn
070-913 67 96
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


Friidrottsfamiljen växer

av Fredrik Trahn



Antalet personer som springer motions- och långlopp har fördubblats de senaste tio åren och antalet medlemsföreningar i Svensk Friidrott är för första gången sedan 90-talet över 1 000 stycken. Ultratrail, bergslöpning, 24-timmarslöpning, traillöpning, ultradistanslöpning, skyrunning, upplevelselopp och ”obstacle races” är bara några av de nya löpningsformerna som attraherar hälso- och träningsintresserade människor. Men var går gränsen för att det verkligen ska kallas friidrott?

– Det här området växer otroligt mycket. I vår verksamhetsinriktning som ju heter ”Fler och bättre” talar vi tydligt om att vi ska arbeta med all verksamhet som har med löpning och friidrott att göra. Vi ska vara inkluderande och inte exkluderande, säger Svensk Friidrotts idrottschef Stefan Olsson.
 
– Jag är övertygad om att ha med löpningens alla former i friidrotten är en investering för framtiden. Vi måste tänka mer öppet och kunna dra nytta av den stora mängden motionärer och tävlande i de här nya löparformerna.

Ett första steg i den riktningen togs för ett par år sedan då Kommittén för ultradistanslöpning integrerades i idrottsavdelningen som Stefan Olsson ansvarar för och 100-kilometerslöpning fick officiell SM-status. Nu har ultradistans en egen landslagsledare och förutom de etablerade ultradistansmästerskapen finns också VM i ultratrail som landslagsaktivitet med fastställda uttagningskriterier.


Vid VM i 100 km i Doha i november 2014 tog Jonas Buud (trea fr. v.) silver.

Stefan Olsson påpekar dock att de totala resurser som läggs på detta område är större än tidigare men än så länge måttfulla i sammanhanget.

I Svensk Friidrotts verksamhetsinriktning ”Fler och bättre”, som sträcker sig fram till 2020, är grunden att man vill bli just fler och bättre inom områdena föreningar, ledare/tränare, friidrottare, arrangemang och anläggningar. Man konstaterar att antalet friidrottare på arena de senaste åren haft en negativ utvecklingstrend. Verksamhetsinriktningen är också tydlig med att man vill ”öka antalet friidrottare, både på och utanför arenan”.

Verksamhetsinriktningen
tydliggör att friidrotten ska vara det självklara valet för de som vill löpträna, oavsett ambitionsnivå: ”Löpning är friidrott och vi vill vara den mest eftertraktade resursen för Sveriges alla löpare Det är våra tränare och ledare som har den bästa kompetensen för löpträning. Det är i våra föreningar löparintresset ska växa.”

Nya resurser till ultralöpning

Samtidigt som ultralöpning fått mer resurser och en organisation inom Svensk Friidrott har intresset för längre och annorlunda löpning ökat i Sverige.

Peter Fredricson är landslagsledare för ultralöpning och han gläds åt utvecklingen.

– Intresset för ultra ökar både hos elit och bredd. Det har betytt väldigt mycket för oss att vi på riktigt har kommit in i Svensk Friidrotts landslagsorganisation. På elittävlingsnivå är det en ny generation som kommer nu och många härstammar från rena friidrottsklubbar. Det är en fantastisk bredd på vår toppelit nu och från att bara ha varit Jonas Buud som har kunnat ge sig in i kampen om mästerskapsmedaljer har vi de senaste två åren fått fram flera mycket duktiga på damsidan också, säger han.

 
– Samtidigt är det oerhört viktigt att den här verksamheten, som ultra och trail som är under utveckling, är organiserad i ett idrottsförbund. Inte minst med tanke på kvalitet på tävlingarna och tygghet och säkerhet för deltagarna som är viktigt främst inom trail. Jag är helt övertygad om att Friidrottsförbundet är rätt hemvist.


Ultralöparnas landslagsledare
Peter Fredricson


Varför tror du då att intresset för att springa ultra ökar så?

– Det är så otroligt många löpare nu som sprungit många halvmaror, maror och andra långlopp. Jag tror många söker nya och tuffare utmaningar.

Exempelvis hade Ultravasan 1 000 platser förra året i sin premiärtävling på 90 km-distansen. Dessa fylldes snabbt och i år är antalet anmälda 1 350 på den långa distansen.

Peter Fredricson ser ett markant ökat intresse inte bara för ultralöpning på väg och i terräng utan även för kortare traillöpning. Både antalet utövare i egen regi men också deltagare i tävlingar som ökat mycket de senaste åren.


I USA och i övriga Centraileuropa har traillöpning tidigare varit stort och nu växer intresset även i Sverige. Konfektionsindustrin har inte varit sena att förstå att här finns en stor marknad. De flesta stora löparmärkena har nu trailskor, trailvätskebälten, trailvästar, trailkepsar, trailglasögon och mängder med trailkläder för alla väderlekar som på egen hand driver intresset för löpning utanför allfartsvägarna.


Traillöpningen har vuxit mycket även i Sverige.

– Traillöpning speglar mycket av dagens livsstil där många vill röra på sig i naturen. Traillöpning är som mental friskvård och inte bara fysisk. Här hittar de som tycker orientering är för komplicerat och väglöpning för tidsfixerat sitt område, säger Peter Fredricson.

Stefan Olsson inspireras av det ökande intresset, och den energi som finns uppmanar friidrottsklubbar att se möjligheterna för ny verksamhet och rekrytering av nya medlemmar.

– Det finns verkligen en jättepotential som vi ska se på med öppna ögon och lära oss av innan vi blir frånåkta.

Den stora utmaningen som finns på agendan den senaste tiden är dock hur man ska få alla dessa löpare, i väglopp och andra lopp, som oftast inte är föreningsanslutna att känna sig som friidrottare och vara med och bidra i friidrottsfamiljen.


Fler vill arrangera lopp

Antalet motions- och långlopp i Svensk Friidrotts tävlingskalender fortsätter också att öka år från år och 2014 var det 388 godkända lopp.

Förutom de lopp som är godkända av Svensk Friidrott arrangeras också fler och fler lopp av andra idrottsföreningar eller till och med av företag och privatpersoner. Detta trots att idrottsrörelsen i Sverige gemensamt genom RF har beslutat om vilken typ av idrottstävlingar respektive idrottsförbunds föreningar ska arrangera. Exempelvis ska fotbollsturneringar arrangeras av fotbollsklubbar och löpartävlingar av friidrottsklubbar.

– Vi kan inte tvinga alla arrangörer av löpartävlingar att vara medlemmar hos oss. Vi kan dock vädja och uppmana till det. Ju fler vi är desto starkare är vi på alla plan och får möjlighet att skapa bra verksamhet, säger Stefan Olsson.

Än svårare är det då tävlingarna börjar innehålla mer moment än själva löpningen och det inte finns något självklart val vilken idrott tävlingen egentligen tillhör.

Frågan är då vad som egentligen kan kallas för friidrott? Var går gränsen för att löpningen ska innehålla andra moment än själva löpningen som exempelvis hinderpassager och andra ”uppdrag” under loppet?

– Det är ingen lätt fråga att svara på, det är nästan en filosofisk fråga. Vi har ju hinderlöpningen på arena sedan urminnes tider. Jag är bara övertygad om att vi ska möta det här området med ett öppet sinne, både vad det gäller elit, motion och landslagsverksamhet.

Men snöskolöpning till exempel, är det verkligen friidrott?

– Jag säger inte att det inte är det. Det är ett mycket bra exempel, där du sätter huvudet på spiken. En friidrottsklubb skulle mycket väl kunna arrangera en sådan tävling i alla fall anser jag, avslutar Stefan Olsson.

Hur det ändå må vara så är löpning i alla nya slags former ett starkt växande område.