Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Tisdag 22 augusti 2017

Resultat & Årsbästa

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se
Sociala medier:
@svenskfriidrott, 
#svenskfriidrott
 

Generalsekreterare och ansvarig utgivare

Stefan Olsson
010-476 53 41

Utgivningsbevis

Nr 2008-033

Redaktionen friidrott.se

Frida Hogstrand
redaktör
073-626 98 88

Information och media

Hillevi Thor
072-559 17 78
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


Svenska under-3:40-historien


av A. Lennart Julin



Den 28 juni i somras på Sollentuna GP såg vi något som inte hänt på - så när som på några veckor - 42 år: Att två svenskar sprang under 3:37 i samma 1500m-lopp! (foto: Deca Bild & Text)

Jo, det var verkligen svensk medeldistanshistoria vi upplevde i kvällssolen på Sollentunavallen i somras när Johan Rogestedt och Jonas Leanderson båda spurtade i mål inom mindre än halvsekunden från Johnny Kroons svenska rekord 3:36.49 som stått helt ohotat i 31 år!

Och visst har väl svenska 1500m-tider även under 3:40 varit ganska sparsamt förekommande trots att gränsen passerades för första gången redan för över ett halvt sekel sedan av Dan Waern på sensommaren 1960? Eller är det bara som det känns?

Med Johan och Jonas direkt in på topp-5 genom tiderna finns det god anledning att titta litet närmare på hela den svenska under-3:40-historien. I tabellen nedan har därför listats samtliga svenska tider snabbare än "treförti", vilket t o m i år 2016 innebär totalt 60 lopp fördelade på 21 olika individer.

 

Sub-3:40 i kronologisk ordning


3:38.6m Dan Waern 17jan33   2 Göteborg/U 18. 9.1960  
3:39.3m Ulf Högberg 21jan46   1 Oslo, NOR 21. 6.1967 vNOR
3:39.6m Anders Gärderud 28aug46   2 Karlstad 25. 8.1967 Augustispelen
3:38.7m   Gärderud     2 Göteborg/U 26. 8.1968 Ullevi Games
3:39.0m   Högberg     1 Lidingö 1. 6.1971  
               
3:37.3m   Högberg     3 Milano, ITA 1. 7.1971  
3:39.7m Gunnar Ekman 18jun43   3 Århus, DEN 27. 6.1972  
3:39.0m   Högberg     3 Turku, FIN 19. 7.1972  
3:39.44   Ekman     5 s3 München, FRG 9. 9.1972 OS
3:39.63   Ekman     3 Stockholm/S 25. 7.1973 Juliadspelen
  10            
3:39.76 Sverker Svensson 11dec50   4 Stockholm/S 25. 7.1973 Juliadspelen
3:38.3m+   Högberg     2 Stockholm/S 1. 7.1974 DN Galan
3:37.45   Högberg     3 A Stockholm/S 18. 7.1974 Juliadspelen
3:37.47   Gärderud     4 A Stockholm/S 18. 7.1974 Juliadspelen
3:36.56   Högberg     1 Stockholm/S 30. 7.1974 vGBR
               
3:36.73   Gärderud     2 Stockholm/S 30. 7.1974 vGBR
3:38.2m   Högberg     1 Helsinki, FIN 17. 8.1974 vFIN
3:38.9m+   Gärderud     5 Stockholm/S 30. 6.1975 DN Galan
3:39.25   Högberg     2 London, GBR 12. 7.1975 ECupen semi
3:39.48   Gärderud     1 Stockholm/S 2. 8.1975 vFIN
  20            
3:38.98   Högberg     5 A Helsinki, FIN 23. 6.1976 World Games
3:37.25   Högberg     5 A Stockholm/S 5. 7.1976 Juliadspelen
3:39.2m Åke Svenson 29mar53   2 Oslo, NOR 25. 8.1976 vNOR
3:39.39 Björn Nilsson 11jan56   3 A Göteborg/S 6. 7.1978 GP-spelen
3:39.69 Lars Ericsson 11nov57   4 A Göteborg/S 6. 7.1978 GP-spelen
               
3:38.51 Jan Persson 1jul61   4 A Göteborg/S 11. 8.1981 GP-spelen
3:39.54 Johnny Kroon 6jan60   3 A Göteborg/S 2. 8.1982 GP-spelen
3:39.74   Persson     4 A Göteborg/S 2. 8.1982 GP-spelen
3:39.56   Kroon     7 Köln, FRG 22. 8.1982  
3:38.13   Persson     6 A Paris, FRA 24. 6.1983  
  30            
3:37.55   Persson     6 A Oslo, NOR 28. 6.1983 Bislett Games
3:38.63   Persson     5 Stockholm/S 26. 7.1983 Norden-USA
3:36.49   Kroon     7 A Oslo, NOR 27. 6.1985 Oslo Games
3:37.19   Kroon     3 Oslo, NOR 27. 7.1985 Bislett Games
3:39.04   Kroon     5 B Berlin, FRG 23. 8.1985 ISTAF
               
3:39.15 Östen Buskas 3dec62   2 Oslo, NOR 5. 7.1986 Bislett Games
3:39.39   Kroon     1 A Gävle 28. 7.1986 GD-galan
3:39.66 Ronny Olsson 1okt61   4 A Malmö/S 19. 8.1986 MAI-galan
3:39.31 Johan Engholm 7feb62   8 Oslo, NOR 5. 8.1987 Norway Games
3:39.88   Olsson     2 A Kvarnsveden 19. 6.1988 StoraInternational
  40            
3:37.88 Mikael Svensson 9jan65   10 A Malmö/S 5. 8.1991 iDag-galan
3:39.95 Jan Jonsson 8jan68   4 Oslo, NOR 9. 6.1992 vNOR-ESP
3:39.92i Jörgen Zaki 4feb72   2 Karlsruhe, GER 11. 2.1996  
3:39.25   Zaki     2 Duisburg, GER 12. 6.1996  
3:39.60   Zaki     4 A Stockholm/S 18. 6.1996 Stockholm Games
               
3:38.78   Zaki     3 A Malmö/S 27. 6.1996 MAI-galan
3:39.62   Zaki     2 A Gävle 2. 7.1996 GD-galan
3:38.35   Zaki     12 A Stockholm/S 8. 7.1996 DN Galan
3:38.95 Patrik Johansson 28jul72   7 Hengelo, NED 31. 5.1997  
3:39.99   Johansson     4 Byrkjelo, NOR 13. 7.1997  
  50            
3:39.17   Johansson     11 A Hechtel, BEL 1. 8.1998  
3:39.11 Rizak Dirshe 5jan72   5 Oslo, NOR 2. 6.2006 Bislett Games
3:38.47   Dirshe     8 B Stockholm/S 25. 7.2006  
3:39.30   Dirshe     4 B Heusden-Zolder, BEL 28. 7.2007  
3:39.37 Jonas Leanderson 26jan91   4 Oslo, NOR 11. 6.2014 Bislett Games
               
3:39.68 Staffan Ek 13nov91   3 Gwangju, KOR 10. 7.2015 Universiaden
3:36.58 Johan Rogestedt 27jan93   2 A Sollentuna 28. 6.2016 Sollentuna GP
3:36.92   Leanderson     3 A Sollentuna 28. 6.2016 Sollentuna GP
3:39.45   Leanderson     1 B Heusden-Zolder, BEL 16. 7.2016  
3:37.78   Leanderson     1 A Ninove, BEL 23. 7.2016  
  60            

Sammanställningen bekräftar definitivt spontankänslan att sub-3:40 har varit något exklusivt i den svenska friidrottshistorien. Totalt 60 lopp över en period av 57 år innebär ju i genomsnitt bara obetydligt över ett lopp per år.

Och slående är också att fördelningen är väldigt ojämn med bl a tre stora "glapp" på vardera sex till åtta år: september 1960 till juni 1967, augusti 1998 till juni 2006 och juli 2007 till juni 2014! Omvänt är de längsta sammanhängande årssviterna sex (1971-1976) och resp fyra (1985-1988) år.

Dags för miniepok nr 3?

Bakom det mönstret kan man urskilja "miniepoker" där ett par samtida löpare sporrade varandra ungefär som Gunder/Arne på 1940-talet. En tydlig sådan period uppstod kring Ulf Högberg och Anders Gärderud från slutet av 1960-talet till mitten av 1970-talet och på 1980-talet anförde Johnny Kroon och Janne Persson sin generation av tidiga 60-talister.

Hur stort Dan Waerns 3:38.6 på Ullevi i september 1960 var när det gjordes illustreras av att det var den självklara omslagsbilden på premiärupplagan av årsboken "Friidrott". Det handlade ju inte bara om själva tiden utan också om att Dan som synes pressade den rykande färske OS-mästaren och världsrekordsättaren Herb Elliott ända in på målinjen!

Och nu har vi alltså de tidiga 90-talisterna på gång med Johan Rogestedt, Jonas Leanderson och Staffan Ek som dessutom i bakhasorna har ett ännu yngre gäng med sådana som Kalle Berglund, Wille Levay och Andreas Kramer!

Förutsättningarna ser verkligen ut att finnas för en ny "epok". Redan nu är det spektakulära gapet i födelseår - från 1972 till 1991! - ju ett minne blott genom att vi också fyllt på med en 93:a!

En fråga man alltid skall ställa sig när man baserar en analys på en viss "siffergräns" är om tillfälligheter snedvrider bilden. Numeriska "drömgränser" är ju godtyckliga påhitt som egentligen inte "finns" vare sig fysiskt eller psykiskt för de aktiva. Ingen som springer ett maxlopp på 1500m kan ju veta eller känna om man gör 3:39.98 eller 3:40.02.

3:40-löparna?

Hur skulle det t ex se ut om vi hade satt strecket vid 3:41 i stället för 3:40? Har vi en hel hoper 3:40-gubbar som skulle fylla alla tomrummen ovan? Rent logiskt borde de i vilket fall som helst vara betydligt fler än 3:39-löparna, som just nu är tio stycken.

Här är den kompletta listan över svenskar med pers på 3:40:

3:40.04 Joel Bodén (83) 2006, 3:40.45 Christer Ström (56) 1979, 3:40.73 Olle Walleräng (85) 2009, 3:40.74 Martin Enholm (65) 1991 och 3:40.87 Mattias Norling (77) 2001. 

Dvs faktiskt bara hälften så många som 3:39-löparna och eftersom de tillsammans gjorde bara sju 3:40-lopp är det inget som skulle förändra bilden på något signifikant sätt. I alla fall inte i annat än att det stora födelseårsgapet mellan 1972 och 1991 skulle styckas upp i mindre bitar.

Samma men helt annorlunda

Vid Rogestedts och Leandersons 3:36-duell i somras på Sollentunavallen drogs självklara paralleller till Högbergs och Gärderuds 3:36-duell på Stockholms Stadion 42 år tidigare. Tidsmässigt var likheterna slående, men omständigheterna var radikalt annorlunda för - som framgår av sammanställningen ovan - 1974-loppet gjordes i en landskamp och inte i en gala!

Det var faktiskt bara fyra man till start - de två svenskarna och britterna Frank Clement och Ray Smedley - och det fanns inte minsta skymt av någon hare! Svenskarna hade självförtroende efter att 12 dagar tidigare vid galan Juliadspelen på samma plats ha gått i mål som 3:a/4:a på 3:37½-tider.

Fast detta faktum verkade britterna inte ha observerat utan de satsade själva stenhårt på fart (för att meritera sig för EM-start senare under sommaren?) och svenskarna behövde "bara" haka på.

Farten var hög och jämn de tre första varven på 58.2 - 58.7 - 58.6 men på upploppet kunde svenskarna sticka ifrån till en säker dubbelseger med Clement trea på 3:37.38. Vilket faktiskt ändå innebar nytt brittiskt rekord på distansen! (Britterna skulle ju få vänta ytterligare några år på den gyllene Coe/Ovett/Cram-era som skulle göra dem till världsledande i branschen!)

Bara sex under-3:40-dubblar

Men tänk att en britt alltså kunde sätta nationsrekord på medeldistans i en landskamp mot Sverige, men att det poängmässigt ändå blev maximala 8-3 till Sverige i grenen! Det och alltså 3:36 i ett lopp om placeringar och inte tider säger mycket om hur bra Ulf Högberg och Anders Gärderud var då i mitten på 1970-talet: Absolut världsklass!

Även om Ulf och Anders var den tidens "Gunder och Arne" var det faktiskt bara vid dessa två tillfällen - Juliadspelen och Englandskampen - i juli 1974 som båda gick under 3:40 i samma lopp. Överhuvudtaget är det väldigt sparsamt med sådana sub-3:40-dubblar.

Tidningen Friidrott nr 11/1982 sid 44 om den numera (efter Sollentuna GP i somras) näst senaste sub-3:40-dubbeln.

Först var Gunnar Ekman och Sverker Svensson på Juliadspelen 1973 och mellan Högberg/Gärderud-duellerna och Rogestedt/Leanderson-duellen hände det bara två gånger, båda på GP-spelen på Slottsskogsvallen: Björn Nilsson och Lasse Ericsson 1978 resp Johnny Kroon och Janne Persson 1982. Det var alltså 34 år sedan sist i somras!

Stadion och Bislett!

Var springer man fortast? Ja, även om det fortfarande idag gärna i media talas om "snabba banor" så är standardiseringen av de moderna allvädersbanorna egenskaper så långt gången att alla tävlingsarenor har likvärdiga underlag. Så det handlar om tävlingssammanhanget snarare än själva arenan.

Räknar man på arenafördelningen ovan hamnar inte oväntat Stockholms Stadion och Oslos Bislett i topp med 14 resp 10 tider vardera. Sedan är det ett stort gap ned till Slottsskogsvallen med 5, Malmö Stadion med 3 samt Ullevi (Göteborg), Gunder Hägg Stadion (Gävle), Sollentunavallen plus Helsingfors och Heusden-Zolder (Belgien) vardera två. Övriga 18 tider är spridda över 18 olika platser.

Fördelningen mellan hemmaplan (= Sverige) och bortaplan (= utomlands) är nästan helt jämn: 31 resp 29 tider. Snävar man in till att titta på var de 21 löparna gjorde sin resp allra första sub-3:40 är det fortsatt jämnt mellan hemma och borta: 10 vs 11.

Men i ett avseende spricker balansen och det gäller enskilda arenor. Visserligen har totalt sett flest lopp (14) gjorts på Stockholms Stadion men faktum är att bara ett av dessa innebar personens "inträde" i under-3:40-klubben. Favoritplats för "debuten" är i stället Bislett i Oslo som står för 7 av 21 (alltså en tredjedel!) och klar tvåa är Slottsskogsvallen med 4.

Konkurrensens betydelse

Faktum är att samtliga 60 tider i listan är gjorda i tävlingar med internationellt motstånd, främst i galor av varierande format men också i några landskamper samt i ett internationellt mästerskap (OS för 44 år sedan!). I vår viktigaste och tuffaste rent nationella tävling - Friidrotts-SM - ligger mästerskapsrekordet på 3:41.

Den internationella konkurrensen återspeglar sig också i placeringarna i loppen: Bara 8 av 60 tider (dvs 13 %) har gjorts som vinnare. Men samtidigt skall man notera att i mer än två tredjedelar av loppen har tiden varit kopplad till en topp-4 placering. Dvs löparna har i allmänhet presterat sina topptider när man verkligen "varit med" och tävlat om topplaceringarna i loppet.

Förresten apropå SM: 13 av 21 har tagit minst ett SM-guld ute på distansen. Allra flest har Patrik Johansson med 8, Johnny Kroon med 7, Dan Waern med 6 och Rizak Dirshe med 4. Det som kanske överraskar är att sådana som Ulf Högberg och Anders Gärderud faktiskt bara har varsitt 1500m-guld från tidigt i resp karriär, under sina bästa år sprang de inte SM 1500m.

Räknar man med även inne-SM (inkl föregångaren RM) har 16 av 21 kunnat kalla sig svensk mästare på 1500m vid något tillfälle.

21 unika karriärer

Även om det alltså finns vissa övergripande mönster och trender är de ändå bara några slags "suddiga medelvärden" av 21 karriärer, där både vad som ledde fram till det första under-3:40-loppet och vad som "hände sedan" är unikt för varje individ.

I tabellen nedan finns - för att kunna göra meningsfulla jämförelser - därför sammanställt diverse fakta av typen "när och hur"


Fakta om de tjugoen


namn född första   ålder pers bästa antal antal
  år loppet år   före efter lopp säsonger
                 
Dan Waern 33 3:38.6m 60 27 3:40.0m 3:42.3m 1 1
Ulf Högberg 46 3:39.3m 67 21-30 3:40.8m 3:36.56 11 6
Anders Gärderud 46 3:39.6m 67 21-29 3:41.2m 3:36.73 6 4
Gunnar Ekman 43 3:39.7m 72 29-30 3:42.9m 3:39.44 3 2
Sverker Svensson 50 3:39.76 73 23 3:40.4m 3:42.59 1 1
                 
Åke Svenson 53 3:39.2m 76 23 3:40.17 3:42.54 1 1
Björn Nilsson 56 3:39.39 78 22 3:40.86 3:40.31 1 1
Lars Ericsson 57 3:39.69 78 21 3:41.5m 3:40.28 1 1
Jan Persson 61 3:38.51 81 20-22 3:43.37 3:37.55 5 3
Johnny Kroon 60 3:39.54 82 22-26 3:41.04 3:36.49 6 3
                 
Östen Buskas 62 3:39.15 86 24 3:40.54 3:41.58 1 1
Ronny Olsson 61 3:39.66 86 25-27 3:40.01 3:39.88 2 2
Johan Engholm 62 3:39.31 87 25 3:41.20 3:41.95 1 1
Mikael Svensson 65 3:37.88 91 26 3:40.44 3:43.69 1 1
Jan Jonsson 68 3:39.95 92 24 3:40.92 3:40.11 1 1
                 
Jörgen Zaki 72 3:39.92i 96 24 3:43.32 3:38.35 6 1
Patrik Johansson 72 3:38.95 97 25-26 3:40.56 3:39.17 3 2
Rizak Dirshe 72 3:39.11 06 34-35 3:41.87 3:38.47 3 2
Jonas Leanderson 91 3:39.37 14 23-25 3:43.65 3:36.92 4 2
Staffan Ek 91 3:39.68 15 24 3:42.36 3:40.13 1 1
                 
Johan Rogestedt 93 3:36.58 16 23 3:40.03i 3:40.44 1 1


Hur gamla?

I genomsnitt (och även median) har man varit 24 år vid första sub-3:40-loppet. Allra yngst Janne Persson som nyss fyllt (månaden före) 20 och även Lasse Ericsson och Anders Gärderud hann före sina 21-årsdagar.

Allra äldst Rizak Dirshe som var 34 vid "debuten" och 35 den tredje och sista gången. Då skall man dock veta att Rizze länge var en uttalad 800m-specialist som knappt sprang några seriösa 1500m-lopp förrän de allra sista åren som aktiv.

Hur länge?

Längsta sub-3:40-karriären var Ulf Högbergs som gjorde det första gången som 21-åring och sista som 30-åring, dvs ett spann på 10 säsonger. Längsta "spannen" i övrigt Anders Gärderuds på 9 år och Johnny Kroons på 5 år.

Omvänt har 12 av 21 bara ett enda under-3:40-år, fast då kan ju två av dem - Staffan Ek och Johan Rogestedt - förstås ändra snabbt på detta eftersom de fortfarande är mitt uppe i - eller rentav i början av? - sina karriärer. 

Hur mycket?

När det gäller antal lopp står Ulf Högberg också i särklass med totalt 11 st. Då skall man ändå veta att han p g a sjukdom och skador i praktiken tappade två somrar (1968 och 1970).

Andraplatsen delas av Anders Gärderud, Johnny Kroon och Jörgen Zaki med vardera 6 lopp och sedan följer Janne Persson på 5 och Jonas Leanderson på 4.

Bästa säsong?

Ser man till ett mixat kriterium av kvantitet och kvalitet är Ulf Högbergs 1974 med fyra på 3:36-3:37-3:38-3:38 bäst. Fast ser man bara till volymen toppar Jörgen Zaki som 1996 radade upp inte mindre än sex lopp på 3:38/3:39. Det var en säsong som hade varit värd en OS-biljett, men den kom aldrig och Jörgen själv hittade aldrig senare tillbaka till samma fina form.

Hur stort lyft?

När Dan Waern blev först under 3:40.0 på Ullevi i september 1960 var hans tidigare personbästa (och svenska rekord) faktiskt prick 3:40.0 noterat knappt två veckor tidigare som fyra i OS-finalen i Rom (som australiensaren Herb Elliott tog hem på nya världsrekordet 3:35.6).

Förbättringen för Dan var alltså 1.4 s, ett värde som kan betecknas som ganska "normalt" eftersom medianförbättringen vid genombrottet av "3:40-vallen" ligger på 1.61 s. Tre fjärdedelar hade "ingångspers" på 3:40/3:41.

Minsta lyftet (0.35 s) var Ronny Olssons som 1986 gick från småförargliga 3:40.01 till 3:39.66. De största lyften tillhör Janne Persson (4.86 s), Jonas Leanderson (4.28), Johan Rogestedt (3.45), Jörgen Zaki (3.40) och Gunnar Ekman (3.2).

Och efteråt då?

För 8 av 21 följde förbättringar av personliga rekordet och två till gjorde vardera ytterligare minst ett lopp under-3:40. För 9 av 21 blev det "en gång och aldrig mer" och för resterande 2 som hittills gjort det en gång var pågår karriären som sagt fortfarande, så där får utvärderingen av fortsättningen anstå.

Omslagsbild på Sverige-Bästa 1974 och fortfarande den bästa svenska 1500m-dubbeln någonsin: Ulf Högberg (2) 3:36.56 och Anders Gärderud (1) 3:36.73 som toppduo i 1500m-loppet på landskampen mot Storbritannien på Stockholms Stadion!


Det traditionella genom-tiderna-perspektivet

De ovanstående resonemangen har utgått från det historiskt kronologiska synsättet, dvs hur utvecklingen har slingrat sig från 1960 fram till 2016. Men det kan också vara intressant att se på det hela utifrån en traditionell genom-tiderna-statistik där de 60 resultaten är sorterade i tidsordning:

Sub-3:40 i resultatordning


3:36.49 Johnny Kroon 6jan60   7 A Oslo, NOR 27. 6.1985  
3:36.56 Ulf Högberg 21jan46   1 Stockholm/S 30. 7.1974  
3:36.58 Johan Rogestedt 27jan93   2 A Sollentuna 28. 6.2016  
3:36.73 Anders Gärderud 28aug46   2 Stockholm/S 30. 7.1974  
3:36.92 Jonas Leanderson 26jan91   3 A Sollentuna 28. 6.2016  
               
3:37.19   Kroon     3 Oslo, NOR 27. 7.1985  
3:37.25   Högberg     5 A Stockholm/S 5. 7.1976  
3:37.3m   Högberg     3 Milano, ITA 1. 7.1971  
3:37.45   Högberg     3 A Stockholm/S 18. 7.1974  
3:37.47   Gärderud     4 A Stockholm/S 18. 7.1974  
  10            
3:37.55 Jan Persson 1jul61   6 A Oslo, NOR 28. 6.1983  
3:37.78   Leanderson     1 A Ninove, BEL 23. 7.2016  
3:37.88 Mikael Svensson 9jan65   10 A Malmö/S 5. 8.1991  
3:38.13   Persson     6 A Paris, FRA 24. 6.1983  
3:38.2m   Högberg     1 Helsinki, FIN 17. 8.1974  
               
3:38.3m+   Högberg     2 Stockholm/S 1. 7.1974  
3:38.35 Jörgen Zaki 4feb72   12 A Stockholm/S 8. 7.1996  
3:38.47 Rizak Dirshe 5jan72   8 B Stockholm/S 25. 7.2006  
3:38.51   Persson     4 A Göteborg/S 11. 8.1981  
3:38.6m Dan Waern 17jan33   2 Göteborg/U 18. 9.1960  
  20            
3:38.63   Persson     5 Stockholm/S 26. 7.1983  
3:38.7m   Gärderud     2 Göteborg/U 26. 8.1968  
3:38.78   Zaki     3 A Malmö/S 27. 6.1996  
3:38.9m+   Gärderud     5 Stockholm/S 30. 6.1975  
3:38.95 Patrik Johansson 28jul72   7 Hengelo, NED 31. 5.1997  
               
3:38.98   Högberg     5 A Helsinki, FIN 23. 6.1976  
3:39.0m   Högberg     1 Lidingö 1. 6.1971  
3:39.0m   Högberg     3 Turku, FIN 19. 7.1972  
3:39.04   Kroon     5 B Berlin, FRG 23. 8.1985  
3:39.11   Dirshe     5 Oslo, NOR 2. 6.2006  
  30            
3:39.15 Östen Buskas 3dec62   2 Oslo, NOR 5. 7.1986  
3:39.17   Johansson     11 A Hechtel, BEL 1. 8.1998  
3:39.2m Åke Svenson 29mar53   2 Oslo, NOR 25. 8.1976  
3:39.25   Högberg     2 London, GBR 12. 7.1975  
3:39.25   Zaki     2 Duisburg, GER 12. 6.1996  
               
3:39.3m   Högberg     1 Oslo, NOR 21. 6.1967  
3:39.30   Dirshe     4 B Heusden-Zolder, BEL 28. 7.2007  
3:39.31 Johan Engholm 7feb62   8 Oslo, NOR 5. 8.1987  
3:39.37   Leanderson     4 Oslo, NOR 11. 6.2014  
3:39.39 Björn Nilsson 11jan56   3 A Göteborg/S 6. 7.1978  
  40            
3:39.39   Kroon     1 A Gävle 28. 7.1986  
3:39.44 Gunnar Ekman 18jun43   5 s3 München, FRG 9. 9.1972  
3:39.45   Leanderson     1 B Heusden-Zolder, BEL 16. 7.2016  
3:39.48   Gärderud     1 Stockholm/S 2. 8.1975  
3:39.54   Kroon     3 A Göteborg/S 2. 8.1982  
               
3:39.56   Kroon     7 Köln, FRG 22. 8.1982  
3:39.6m   Gärderud     2 Karlstad 25. 8.1967  
3:39.60   Zaki     4 A Stockholm/S 18. 6.1996  
3:39.62   Zaki     2 A Gävle 2. 7.1996  
3:39.63   Ekman     3 Stockholm/S 25. 7.1973  
  50            
3:39.66 Ronny Olsson 1okt61   4 A Malmö/S 19. 8.1986  
3:39.68 Staffan Ek 13nov91   3 Gwangju, KOR 10. 7.2015  
3:39.69 Lars Ericsson 11nov57   4 A Göteborg/S 6. 7.1978  
3:39.7m   Ekman     3 Århus, DEN 27. 6.1972  
3:39.74   Persson     4 A Göteborg/S 2. 8.1982  
               
3:39.76 Sverker Svensson 11dec50   4 Stockholm/S 25. 7.1973  
3:39.88   Olsson     2 A Kvarnsveden 19. 6.1988  
3:39.92i   Zaki     2 Karlsruhe, GER 11. 2.1996  
3:39.95 Jan Jonsson 8jan68   4 Oslo, NOR 9. 6.1992  
3:39.99   Johansson     4 Byrkjelo, NOR 13. 7.1997  
  60            

I en sådan här lista framstår Ulf Högbergs övertag inte bara i volym utan också i kvalitet tydligt: Han underbygger sin 3:36-a med tre till under 3:37½ (och två låga 3:38-or) medan ingen av de fyra övriga 3:36-löparna har mer än en 3:37-a (och ingen låg 3:38).

Men det kanske mest slående med listan sorterad på det här sättet är att nr 1, 2, 3, 5, 7, 9 och 10 alla är födda i januari! Visst är det sedan länge - i alla fall sedan början av 1980-talet - känt att födda tidigt på året är överrepresenterade i svensk idrottselit, men här har det slumpat sig så att det blivit exceptionellt påtagligt.

Viktigt att observera är dock att den som är född någon av årets övriga elva månader absolut inte behöver misströsta om sina möjligheter att göra under 3:40 på 1500m: Fem av 21 på listan (dvs nästan en fjärdedel!) är ju faktiskt födda så sent som i oktober-december! 

Och Gunder Hägg var t o m född på självaste nyårsafton!

En bild som knyter ihop hela den långa historien: Dan Waern (t h) var 1960 den allra förste och Johan Rogestedt (t v) var 2016 den 21:e och senaste att gå under "dröm-3:40".
Deras möte skedde på Folksam GP i Göteborg i somras efter att Johan just hade slagit Dans
svenska rekord på 1000m - 2:17.8m - som hade stått sig sedan 1959. (foto: Ulf Friberg)


PS. Klubbrekorden?

Ovanstående analys har fokuserat på de enskilda personerna som ju i de flesta fall tävlat för mer än en klubb under karriären. Men självklart kan det vara intressant att också titta på klubbtillhörigheterna för att se om det finns några genomgående trender där.

Nedan presenteras därför en sammanställning av alla klubbrekord under 3:40 (allt förstås räknat på vilken klubb man representerade när tiden gjordes):

klubb resultat namn år
       
Heleneholms IF 3:36:49 Johnny Kroon 1985
IFK Lidingö 3:36.56 Ulf Högberg 1974
F Stenungsunds FI 3:36.58 Johan Rogestedt 2016
Mälarhöjdens IK 3:36.73 Anders Gärderud 1974
Malmö AI 3:36.92 Jonas Leanderson 2016
       
Riviera FI 3:37.88 Mikael Svensson 1991
Örgryte IS 3:38.6m Dan Waern 1960
KA 2 IF 3:38.7m Anders Gärderud 1968
Spårvägens FK 3:38.95 Patrik Johansson 1997
IFK Kristinehamn 3:39.2m Åke Svenson 1976
       
IK Vikingen 3:39.3m Ulf Högberg 1967
Hässelby SK 3:39.31 Johan Engholm 1987
Turebergs FK 3:39.39 Björn Nilsson 1978
Huddinge AIS 3:39.68 Staffan Ek 2015
Väsby IK 3:39.69 Lars Ericsson 1978

Av dessa 15 klubbar är det fyra som haft mer än löpare under 3:40: Mälarhöjden toppar på 5 st (även Jan Persson, Östen Buskas, Gunnar Ekman och Jan Jonsson) följda av MAI på 4 st (även Jörgen Zaki, Rizak Dirshe och Ronny Olsson) samt Lidingö 2 st (även Anders Gärderud) och Spårvägen 2 st (även Sverker Svensson).