Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Torsdag 15 november 2018

Resultat & Årsbästa

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se

Bankgiro: 332-1387
Org.nr: 802001-0719

Sociala medier:
@svenskfriidrott, 
#svenskfriidrott
 

Generalsekreterare och ansvarig utgivare

Stefan Olsson
010-476 53 41

Utgivningsbevis

Nr 2008-033

Redaktionen friidrott.se

Gustav Orbring
redaktör
072-525 96 32

Information och media

Hillevi Thor
072-559 17 78
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


Austin, Texas –
nästan som hemmaplan?

 

av A. Lennart Julin


Blågul fast staden ligger drygt 800 mil bort i riktning sydväst!


Var sätter svenska friidrottare oftast världsrekord? Det självklara svaret är förstås i Sverige. Tittar man på listan över samtliga offficiellt godkända svenska världsrekord så är 64 av 85 – alltså drygt tre fjärdedelar – gjorda i Sverige. Men det finns också en påtaglig förskjutning över tiden:

Av de första 57 kom alla utom 3 på svensk mark medan 11 av 17 under de senaste 31 år har gjorts utomlands. En väldigt tydlig återspegling av hur den internationella scenen expanderat med många fler mästerskap och en ”galatour” som tagit över från landskamperna som standardmodellen för internationellt tävlingsutbyte.

En god illustration till globaliseringen på tävlandet på elitnivå ges av att Sofie Skoog i fjol gjorde drygt hälften (10 av 19) av sina höjdtävlingar utomlands och att det för Sveriges just nu främste friidrottare, diskuskastaren Daniel Ståhl, handlade om nästan två tredjedelar (14 av 22).


Huvudstaden dominerar

Går man ned på ortsnivå hemma i Sverige hamnar ganska väntat Stockholm i topp med 39 världsrekord följt på behörigt avstånd av Göteborg på 8, Malmö på 4 sedan Helsingborg, Karlstad, Östersund och Norrköping på vardera 2 samt Gävle, Borås, Halmstad, Eksjö och Karlskoga med varsin.

Men för alla städer utom Stockholm ligger de senaste svenska världsrekordupplevelserna numera mycket långt tillbaka i tiden. ”Färskast” är Helsingborg 1972 och för Göteborg och Malmö får man söka sig ända tillbaka till slutet av slutet av 1940-talet, dvs ca sju decennier. ”Utländska” världsrekord på svensk mark utanför huvudstaden finns dock som är relativt moderna:

Eskilstuna hade Vala Flosadóttirs 4.44 i stavhopp inomhus 1998 och vid VM på Ullevi tre år tidigare sattes rekord i tre grenar: De ännu gällande i tresteg av Jonathan Edwards och Inessa Kravets samt ett sedermera slaget på lång häck av Kim Batten. Och Malmö kunde ju glädjas åt Sergej Bubkas 6.10 i stav ytterligare fyra år tidigare.


Oslo eller Helsingfors? Ingendera!

Men vilken utländsk stad har sett flest svenska världsrekord? Den naturliga gissningen – med tanke på vårt i alla tider intensiva nordiska utbyte – är antingen Helsingfors eller Oslo. Det borde ju faktiskt ha blivit ett antal på båda dessa platser kan man tycka. Men faktum är att Helsingfors finns med bara en endaste gång i listan (Anders Gärderuds första) och Oslo två gånger (Harald Andersson i diskus och Gärderuds andra).

Och två räcker inte för att toppa listan eftersom en annan – väldigt mycket avlägsnare – plats redan har tre svenska världsrekord – på det fjärde. Nämligen huvudstaden i Texas – Austin! För kopplingen "Sverige-Austin-världsrekord" började inte med Mondo Duplantis juniorvärldsrekord 5.90 den 1 april i fjol – det som han nu höjde med 2 cm – utan vi måste gå ytterligare 45 år bakåt i tiden!

Och det handlar även då om stavhopp: För vid Texas Relays – alltså samma tävling som för Mondos rekord – den 8 april 1972 klarade Kjell Isaksson 5.51 vilket innebar att det då gällande (senior)världsrekordet överträffades med 2 cm. Det var Kjells första (av tre) officiella världsrekord den våren/sommaren men det blev bara en vecka gammalt eftersom han själv redan den 15 april samma år klarade 5.54 vid en tävling i Westwood (Kalifornien).


Världsrekorden av Kjell 1972 och Patrik 1990 resulterade båda i att de hamnade på omslaget av nästkommande nummer av "Track & Field News".

Kjells rekord var inte direkt oväntat – t ex hade han toppat världsårsbästa 1971 på 5.43 och satt inofficiellt inomhusrekord med 5.45 i februari 1972 – men det andra svenska världsrekordet i Austin var däremot en riktig skräll:
 
Patrik Bodéns 89.10 i spjut den 24 mars 1990. Där var utgångsläget att Jan Zeleznys 87.66 hade stått sig i nästan tre år och att Patrik året före hade varit Sveriges tredje bäste i grenen med ett årsbästa på 82.28.

Visserligen hade han veckan före rekordkastet ökat på perset med någon halvmeter till 82.84 men ändå var det verkligen den klassiska ”blixten från en klar himmel” när Patrik nu – direkt i första kastet – i ett svep ökade ytterligare dryga sex meter.


Sparsamt med ögonvittnen

Och det skedde dessutom nästan utan publik eftersom kastgrenarna p g a konstgräset för amerikanska fotbollen inte fick köras inne på dåvarande huvudarenan Memorial Stadium utan i stället hade ”förvisats” till en närliggande kastplan. Så mycket till inspirerande motstånd var det inte heller eftersom de övriga tre deltagarna i grenen gjorde 70, 58 resp 50 meter den här dagen.

Patriks 89.10 fick inte något längre liv som världsrekord eftersom britten Steve Backely på DN Galan i början på juli samma år noterades för 89.58. Däremot står det sig ju fortfarande ohotat som svensk rekord nu 28 år senare. Patrik själv gjorde senare 88.24 som bäst och Sverige-2:an genom tiderna Magnus Arvidsson har 85.75.

”Sverige + Austin = Lyckat” handlar dessutom om mer än bara fyra världsrekord. För det har faktiskt noterats ytterligare några svenska rekord där. Nu senast som bekant av Lisa Gunnarsson i juniorstav och några år före Patrik Bodén blev det två svenska rekord i spjut genom Dag Wennlund: 4 maj 1985 det allra sista rekordet med ”gamla spjutet” (92.20) och knappt två år senare – 4 april 1987 – 82.64 med ”nya” spjutet!


Mästerskapsframgångar

Och vid de totalt fem tillfällen i ”modern tid” (1974, 1980, 1985, 1992 och 2004) som stora universitetsmästerskapen NCAA arrangerats i Austin har Sverige tagit sju guld, två silver, fyra brons och ytterligare sju topp-6 placeringar!

"Bättre än nånsin när det gällde" var Gabbe på NCAA 2004 då han tog guld efter att ha persat med nästan sju meter. Det perset kom sedan att stå sig till Lag-EM 2011, dvs i sju år! (foto: Jonas Hedman)

Våra Austin-mästare är Runald Beckman i tiokamp 1974, Göran Svensson i diskus och Thommie Sjöholm i slägga 1980, Thomas Eriksson i höjd och Tore Gustafsson i slägga 1985 samt Gabriel Wallin i spjut och Ida Nilsson på hinder 2004. Gabbes seger 2004 kom f ö efter ett lyft av Bodén-format: Ingångsperset 73.98 höjdes nämligen till 77.62 i kvalet och 80.71 i finalen!

Gällande pers

Tittar man till personliga rekord på vår topp-10 genom tiderna utomhus så står det – förutom för Mondo, Patrik och Lisa – ”Austin, TX” även för Thomas Eriksson (höjd 2.32), Melker Svärd Jacobsson (stav 5.70), Sören Tallhem (kula 20.91) och Julia Viberg (diskus 57.07).

Apropå pers kan man förstå varför Mondo så gärna ville hoppa där i år: 2015 debuterade han med personbästa 5.21, 2016 blev det utepers 5.40, 2017 juniorvärldsrekord 5.90 och i år alltså juniorvärldsrekord 5.92!


PS. Säsongen 1999 flyttade friidrotten i Austin till nybyggda Mike A. Myers Stadium – en arena gjord exklusivt för friidrott och ”vanlig” fotboll. Så de svenska Austin-världsrekorden är faktiskt spridda på tre arenor: Kjells på Memorial Stadium, Patriks på kastplanen och Mondos på Mike A. Myers Stadium. Men alla tre ligger inom ”ett stenkast” från varandra så det handlar verkligen om samma plats.