Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Lördag 17 november 2018

Resultat & Årsbästa

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se

Bankgiro: 332-1387
Org.nr: 802001-0719

Sociala medier:
@svenskfriidrott, 
#svenskfriidrott
 

Generalsekreterare och ansvarig utgivare

Stefan Olsson
010-476 53 41

Utgivningsbevis

Nr 2008-033

Redaktionen friidrott.se

Gustav Orbring
redaktör
072-525 96 32

Information och media

Hillevi Thor
072-559 17 78
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


Simon Pettersson:
VM-finalist i landslagsdebuten


av A. Lennart Julin

foto: Deca Text & Bild (om ej annat anges)


Förutom Daniel Ståhl finns det ingen svensk diskuskastare som någonsin
kastat längre i ett internationellt mästerskap än de 63.69 som Simon
nu noterade i kvalet i London!

Att debutera i seniorlandslaget är något som nästan alltid sker litet i skymundan som t ex tredjesvensk i en Finnkampsgren. Men det finns undantag från denna synnerligen logiska "regel" och det mest extrema och osannolika är väl att debuten skulle ske på ett VM.

Men detta har ändå hänt åtminstone en gång och det var i somras vid VM i London.


Nej, det gällde inte 17-åringen Mondo Duplantis - som debuterade redan i Finnkampen 2015 (3:a och bäste svensk!). Och nej, det gällde inte heller Hanna Hermansson vars första start i landslagsdräkten var Finnkampen 2016 (2:a bakom Lovisa Lindh på 800m).

Den som började direkt på den högsta globala nivån var i stället diskuskastaren Simon Pettersson. Och det blev dessutom långtifrån någon "kul att ha fått vara och se och lära"-debut eftersom Simon gick till final genom att komma 7:a i tidernas tuffaste VM-kval!


Inte uppskattning efter förtjänst

Den insatsen av Simon var den mest underskattade av alla de svenska i London. Framförallt blev det förstås så därför att den kom i skuggan av Daniel Ståhls kamp i den absoluta toppen.

Fakta som ger perspektiv på Simons insats:

* Londonkvalet var det mest högklassiga i hela VM-historien. Det krävdes 63.23 för att bli topp-12 och gå vidare till final. Det skall jämföras med att finalstrecket under historiens femton tidigare VM hamnat som högst på 62.79 och att det under senaste sju VM:n varierat mellan 62.29 och 62.72!

Men nu "drogs repet" alltså halvmetern högre och fyra man som kastade längre än det tidigare "rekordet" 62.79 slogs alltså ut i kvalet.


22:a på pappret, 7:a i verkligheten

* Simon gick in i kvalet som nr 22 på årsbästa och blev alltså ändå 7:a, dvs han besegrade 15 av 22 när det gällde. Noteras skall att bara sex man klarade direktgränsen (64.50) så det innebar att ingen av de 15 besegrade hade kunnat "ta det lugnt".

* Hur tufft det var visas av att belgaren Philip Milanov (silver VM 15 och EM 16, 1-3-4-3 i sina fyra Diamond League tidigare under sommaren) tillhörde de utslagna. Bland de av Simon i kvalet besegrade fanns ytterligare fyra medaljörer och sju topp-8-placerade från tidigare globala mästerskap.

* Medan Simon alltså var total debutant i mästerskapssammanhang fanns det rutin i överflöd hos de flesta av konkurrenterna. 26 av 31 konkurrenter hade gjort minst ett VM eller OS tidigare och av de resterande fem hade tre varit med på globala juniormästerskap. De två som i likhet med Simon var fullständiga nykomlingar på världsscenen slutade 27:a resp 30:e i kvalet. 

I finalen sedan blev det en 11:e plats för Simon - dock före den superrutinerade Gerd Kanter.


Tufft att få chansen

Men hur var en sådan VM-debut möjlig för "rookien" Simon? Varför hade han inte någon tidigare bakgrund i seniorlandslaget? Svaret på den frågan har två delar:

För det första var Simon från början inriktad på mångkamp och det var först som 18-åring som han inledde satsningen på specifikt diskus. Så han hann helt enkelt aldrig bli aktuell för något JVM.

För det andra har det vait extremt svårt att ta sig in i diskuslandslaget i konkurrensen med Daniel Ståhl, Axel Härstedt, Niklas Arrhenius och Leif Arrhenius. Säkerhet en bit över 60 har i flera år varit ett minimkrav för att ta en av de tre platserna i Finnkampen.


I början på september - ett par veckor efter VM - kom så äntligen Finnkampsdebuten.
Den gav en andraplats som verksamt bidrog till den femte raka svenska trippeln
i manlig diskus!

Den blågula konkurrensen innebar dessutom att dörren till Diamond League var i princip stängd. När en arrangör vill ha 8 - max 10 - kastare till sin tävling och man redan har en svensk (Daniel) given blir det tufft utan tidigare meriter. Bauhausgalan kunde kanske få med en till, men i somras var den platsen förstås vikt för OS-finalisten Axel Härstedt.

Under radarn, men ...

Så utan möjlighet att komma in i de största tävlingarna flög Simon "under radarn" internationellt före VM. Utflykterna utanför Sverige inskränkte sig till fyra tävlingar i Estland och ett par i Tyskland.

Men den som gav sig tid att titta litet närmare på Simons prestationer såg den starka underbyggnad som fanns till toppnoteringarna. Han var något av en "62m-maskin" oberoende av när och var tävlingarna gick. Och som framgick ovan: Just 62-och-någonting har faktiskt alltid varit finalmässigt på ett VM (fram till i somras).




Alla tävlingar 2017


64.88 1 Södertälje 6.6   6488 6200 6249 6215 X X
64.84 2 Helsingborg 25.8 SM 6035 5963 6262 6101 6284 6484
64.77 3 Wiesbaden, GER 13.5   6297 5872 6126 X X 6477
64.17 2 Göteborg/S 11.7 FGP 5988 X 6261 6417 X X
63.69 3 Q2 London, GBR 4.8 VM 6043 X 6369      
63.67 2 Malmö/S-K 1.5   5963 6305 X X 5947 6367
63.39 1 Växjö/A 14.6   6140 6000 6339 X X X
63.15 1 A Bottnaryd 1.7   6035 6006 6136 6148 6315 6224
63.03 1 Växjö/A 19.7   5900 5740 6189 6303 6130 X
63.00 1 Helsingborg 9.7   6053 X 6300 6241 X X
                     
62.87 1 Tartu, EST 4.6   6287 5869 5908 X 5926 5956
62.78 1 Malmö/He 23.5   6058 6278 X 6000 5997 5971
62.78 4 Pärnu, EST 19.8   6028 5956 6278 6188 6248 6117
62.74 1 B Halle, GER 20.5   5137 5854 6274 X X X
62.72 2 Göteborg/U 2.7   5831 6272 6225 6204 6232 X
62.38 1 Göteborg/S 10.6 FCh X 6081 X 6238 6154 X
62.24 1 Växjö/A 29.4   X 6224 X X X 5900
62.03 1 Malmö/S-K 21.6   O O O O O X
61.91 4 Sollentuna 29.6 FGP 6190 5921 6019 6191 6063 6152
61.82 2 Stockholm/S 3.9 vFIN 5984 X 6182 X X X
                     
61.01 1 Tallinn, EST 2.6   X 6042 6101 X 5928 X
60.91 2 Borås 7.7 LagSM 5916 5951 6025 X 5989 6091
60.79i 2 Växjö/Ti 20.7   5772 6001 X 5833 6079 5978
60.73 1 Uppsala/K 18.6   5768 5885 5832 X 6073 5957
60.65 4 Karlstad 25.7 FGP X 5924 5974 X 6065 5973
60.60 com Uppsala/G 5.9   5892 6000 6034 6060    
60.39 11 London, GBR 5.8 VM 5558 6039 X      
59.80 1 Tallinn, EST 31.5   X 5701 X 5796 5980 X
59.62i 2 Växjö/Ti 4.3   5962 X 5783 X 5797 5945
58.66 com Karlstad/M 9.9   O X X O    

Totalt alltså 30 tävlingsstarter fördelade mellan 4 mars och 9 september. Som mest intensivt var det när VM-kvalet 65.00 jagades: 15 tävlingar under 50-dagarsperioden 2 juni till 20 juli!

Värt notera: De fem bästa tävlingarna är spridda från mitten av maj till slutet av augusti och alla hade högklassig konkurrens: SM, VM och en FGP plus Södertälje (2:an Axel Härstedt 63.71) och Wiesbaden (6:an 62.91).


Årets näst längsta - bara 4 cm från perset - kom här på SM i Helsingborg.
Simons 64.84 är också ett resultat som på Friidrotts-SM
historiskt bara överträffats av Daniel Ståhl (2016 och 2017)!

Tre åren som 60 m-kastare


För att få rätt perspektiv på 2017 måste man förstås ha jämförelsematerial. Här nedan presenteras därför Simons kompletta säsonger de tre senaste åren, dvs från och med att han som 21-åring första gången överträffade 60 meter.

  2015 2016 2017
       
1 60.25 63.10 64.88
  59.01 62.06 64.84
  58.67 61.93 64.77
  58.05 61.77 64.17
5 57.98 60.87 63.69
  57.27 60.72 63.67
  57.15 60.28 63.39
  57.07 60.28 63.15
  56.65 60.20 63.03
10 56.51 60.15 63.00
  55.65 60.03 62.87
  55.64 59.88 62.78
  55.62 59.84 62.78
  55.56 59.49 62.74
15 55.52 59.29 62.72
  55.42 59.08 62.38
  55.30 58.86 62.24
  55.14 58.78 62.03
  55.13 58.37 61.91
20 55.00 58.59 61.82
    58.53 61.01
    58.02i 60.91
    57.61 60.79i
    57.53 60.73
25   57.44 60.65
    57.38 60.60
    57.38 60.39
    57.02i 59.80
    56.58 59.62i
30   56.40 58.66
    55.82  
       
Snitt      
topp-5 58.792 61.946 64.470
topp-10 57.861 61.136 63.859
topp-20 56.6235 60.2015 63.143

Utvecklingen har som synes varit snabb med en nivåhöjning på ca tre meter per år. Typiskt är att 20-bästasnittet 2016 matchar perset 2015 och att 20-bästasnittet 2017 matchar perset 2016!


63.10 här på JSM i Hässleholm 2016 var personbästat när 2017 började. Under 2017 hamnade snittet på Simons 20 bästa tävlingar alltså fyra cm högre!

Men kanske ännu mer betydelsefullt när man skall bedöma "nivå" är inte de längsta kasten i varje enskild tävling utan den underbyggnad som finns "gömd" i kastserierna. 

I diagrammet här nedanför har antalet kast över 60-61-62-63-64 meter  sammanställts årsvis för 2015 (grönt), 2016 (blått) och 2017 (gult).




Totalt var det alltså ett 60m-kast för två år sedan, 16 kast i fjol och 70 kast i år - en minst sagt explosiv utveckling. Och epitetet "62m-maskin" illustreras tydligt av diagrammet: En ökning från totalt två sådana kast 2016 till inte mindre än 32 ett år senare. Dvs i snitt mer än ett per tävling.


Blågul dubbelseger på Europacupen kast i portugisiska Leiria i början av mars 2018. Trots att Daniel noterade hela 66.81 var avståendet till Simon det minsta hittills - bara 100 cm - under deras totalt en bit över trettio inbördes möten! (foto: Global Throwing).


Och att döma av hur det här året inletts av Simon fortsätter utvecklingen under 2018: Först två meter längre inomhus än förra vintern och sedan tre kast över 64 toppat av nya perset 65.81 för andraplats bakom Daniel Ståhl vid Europacupen kast!


 
>