Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Måndag 25 mars 2019

Resultat & Årsbästa

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se

Bankgiro: 332-1387
Org.nr: 802001-0719

Sociala medier:
@svenskfriidrott, 
#svenskfriidrott
 

Generalsekreterare och ansvarig utgivare

Stefan Olsson
010-476 53 41

Utgivningsbevis

Nr 2008-033

Redaktionen friidrott.se

Gustav Orbring
redaktör
072-525 96 32

Information och media

Hillevi Thor
072-559 17 78
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


Diskus är bäst på Stadion!

 

av A. Lennart Julin
foto: Deca Text & Bild


Manlig diskus har varit en av de främsta attraktionerna på Bauhaus-galan de senaste åren mycket tack vare att vi haft hemmafavoriten Daniel Ståhl som en av huvudpersonerna. Men även om man inte hade varit svensk skulle manlig diskus ha upplevts som ett absolut toppnummer båda de senaste två åren genom sin höga kvalitet (resultatnivå).

friidrott.se har också uppmärksammat det i vår rapportering från galan med specialnotiser rubricerade ”Superb diskustävling” både 2017 och 2018. Men ändå har man nog inte riktigt insett hur otroligt bra klass dessa två diskustävlingar höll i det globala historiska perspektivet.

59 tävlingar fördelat på 17 städer

Totalt har det genomförts 59 stycken manliga diskustävlingar i Diamond League sedan starten 2010. Först sju per år 2010-2016 och sedan fem per år 2017-2018. Grenen har vandrat runt mellan alla arrangörerna, men utan att vara helt jämnt fördelat:

London 6 gånger, Rom & Stockholm & Oslo & Bryssel vardera 5, Gateshead/Birmingham  & Shanghai & Zürich & Eugene & Doha & Paris/Saint-Denis vardera 4, Monaco & Lausanne vardera 3, New York 2 och Rabat 1.

Att det är litet obalans beror på att arrangörerna ibland byter grenar inbördes beroende på ”specialintressen”. Det kan man se i exempelvis Stockholm som efter att ha kört vartannat år (2011, 2013, 2015 och 2017) sedan bytte till sig grenen även 2018 just därför att det fanns ett starkt lokalt intresse i form av Daniel Ståhl.


Daniel har sett till att göra diskus till ett givet huvudnummer!
 

"Storstadion", "Mellanstadion" eller öppen arena?

Diskus är känt som en gren där resultaten påverkas mycket av vindförhållandena och de varierar i sin tur mycket beroende på arenans utformning. Ett fullstort "OS-stadion" för 50.000+ åskådare skapar i allmänhet en ”gryta” nere på botten där vindarna blir väldigt svaga medan en öppen ”idrottsplats” med en ordentlig läktare kanske bara på upploppssidan ger vindarna mer fritt spelrum.

Ser man till Diamond League-arenorna är det vanligaste en mellanvariant med plats för runt 20.000-25.000 åskådare. En sådan arena har ofta (fast inte alltid) läktare hela varvet runt, men alltså inte så höga att tävlingsytorna hamnar i lä.

Riktig ”Storstadiongryta” har det varit i alla år i Shanghai och Rom och fram t o m 2016 i Paris och sedan 2013 i London. Litet överraskande går det faktiskt inte att se någon tydlig effekt av arenatyperna i resultatnivåerna, det som styr verkar i huvudsak vara kvaliteten på kastarna i resp tävling.


Kastarna ändå viktigast

För den trend man kan spåra är årsrelaterad, dvs ett år när många kastare är i bra form blir det långa kast på alla arenor oberoende av läktarkonstruktion. Och många långa kast på en tävling blir det de gånger som arrangören lyckats engagera de vassa startfälten med ”alla” de just då bästa kastarna.

Låt oss med dessa utgångspunkter titta närmare på de hittills nio åren av Diamond League-diskus. Vi börjar med ”spetskvaliteten”:

I tabellen nedan presenteras samtliga tävlingars topp-3-snitt sorterade på tävling (vertikalt) resp år (horisontellt).


3-bästasnitt för alla DL-tävlingar 2010-2018


plats 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
                   
Birmingham* 67.483       65.607   65.863    
Brussel     66.223   66.910   65.260 66.733 67.657
Doha   65.877 66.473   64.283   66.807    
Eugene 67.387 67.180   6785.7   65.140      
Lausanne     65.433   66.013   64.990    
                   
London* 66.230 65.920 63.963 66.747   64.530   66.680  
Monaco 67.050       65.427   63.570    
New York*     64.807   66.307   65.747    
Oslo   64.560 66.020 64.911   62.830   67.183 67.877
Paris*   67.273   65.957   64.970     65.497
                   
Roma 67.910   6613.3   66.363   64.153   67.537
Shanghai 69.013     64.443   64.340   64.480  
Stockholm   64.477   64.233   64.723   67.927 68.980
Zürich 67.870 66.410   66.640   65.067      
                   
snitt 67.563 65.957 65.579 65.827 65.844 64.514 65.198 66.601 67.510

* = Birmingham-tävlingen gick i Gateshead 2010, New York-tävlingen flyttade till Rabat 2016, Paris-tävlingen gick i Saint Denis t o m 2016 och London-tävlingen bytte från "öppna" Crystal Palace till OS-arenan 2013.

Här ser man tydligt (kolla snittraden längst ned!) hur nivåerna skiftat mellan åren. 2010 stod gruppen Robert Harting, Piotr Malachowski, Gerd Kanter och Zoltan Kövago på topp och levererade långa kast hela säsongen. Men sedan började formkurvorna vika nedåt och med det sjönk nivåerna för att 2015 vara tre meter lägre.

Generationsväxling

Därefter vände kurvan tvärt uppåt igen i takt med att en generation av 90-talister – Philip Milanov, Daniel Ståhl, Fedrick Dacres och Andrius Gudzius – arbetade sig upp till den stabilitet på längder en bra bit bortom 65 som Harting & Co hade hållit och 2018 var nivån alltså i princip tillbaka där den låg 2010.

Läser man tabellen horisontellt framgår det tydligt hur det på samma arena kan svänga kraftigt. T ex hade Shanghai 2010 det högsta 3-bästasnittet någonsin (69.013) medan man vid sina tre senare tävlingar (2013, 2015 och 2017) aldrig kommit över 65.

Ser man till var bästa tävlingen gått resp år blir det Shanghai 2010, Paris 2011, Doha 2012, Eugene 2013, Bryssel 2014, Eugene 2015, Doha 2016 och Stockholm 2017 och 2018, dvs en salig blandning av arenatyper. Doha, Eugene och Stockholm har alltså toppat vardera två gånger, Shanghai, Paris och Bryssel varsin gång.
 
Ett annat sätt att sortera är att lista de enskilda galorna efter deras topp-3-snitt. Totalt är det 15 gånger av 59 som det snittet nått över 67 meter:


15 bästa topp-3-snitten


plac   tävlingsplats år topp-3-snitt
         
1   Shanghai 2010 69.013
2   Stockholm 2018 68.980
3   Stockholm 2017 67.927
4   Roma 2010 67.910
5   Oslo 2018 67.877
         
6   Zürich 2010 67.870
7   Eugene 2013 67.857
8   Brussel 2018 67.657
9   Roma 2018 67.537
10   Gateshead 2010 67.483
         
11   Eugene 2010 67.387
12   Saint-Denis 2011 67.273
13   Oslo 2017 67.183
14   Eugene 2011 67.180
15   Monaco 2010 67.050

Här ser man tydligt hur vassa diskustävlingarna på Bauhaus-galan de två senaste åren har varit. Det är bara Shanghai 2010 (f ö den allra första DL-tävlingen i grenen!) som varit bättre och det är dessutom bara marginellt – 3.3 cm på ca 69 meter! – jämfört med Stockholm 2018.

De två senaste årens vinnare Fedrick Dacres satte nu
senast dessutom både personbästa och Stadionrekord.


Listan understryker också att 2010 (6 på topp-15) och 2018 (4 på topp-15) varit grenens i särklass bästa årgångar. Ser man till tävlingsplatser är tio olika representerade: Eugene är med tre gånger, Stockholm, Oslo och Rom vardera två gånger och Shanghai, Zürich, Bryssel, Paris, Gateshead och Monaco varsin.

Men kvaliteten på en tävling handlar inte bara om den absoluta toppen utan väl så mycket om ”toppbredden” och i nedanstående tabell redovisas de sex bästa resultaten som gett placering 1 till 8 i Diamond League tävlingar.


Bästa resultaten placering för placering


  Bäst Näst bäst 3:e bäst 4:e bäst 5:e bäst 6:e bäst
             
1 69.83 Malach. 69.75 RHarting 69.69 Kövago 69.67 Dacres 69.04 Gudzius 68.78 Malach.
  Gateshead 10 Eugene 13 Shanghai 10 Stockholm 18 Oslo 18 Rom 10
2 69.59 Gudzius 68.69 RHarting 68.48 Malach. 68.19 Malach. 68.17 Gudzius 68.13 Ståhl
  Stockholm 18 Shanghai 10 Zürich 10 Eugene 13 Roma 18 Stockholm 17
3 68.66 Malach. 67.68 Hadadi 67.29 Gudzius 67.26 Kövago 67.24 Kanter 67.04 Ståhl
  Shanghai 10 Stockholm 18 Stockholm 17 Roma 10 Paris 11 Oslo 18
4 68.61 Kanter 67.05 Milanov 66.51 Milanov 66.33 RHarting 66.09 Finley 66.03 Malone
  Shanghai 10 Stockholm 17 Stockholm 18 Roma 10 Brussel 18 Eugene 10
5 67.08 Hadadi 66.25 Weissh. 66.20 RHarting 66.09 Hadadi 65.75 Kanter 65.66 Weissh.
  Shanghai 10 Stockholm 18 Stockholm 17 Roma 10 Eugene 10 Brussel 18
6 66.16 Ståhl 65.24 Mayer 65.13 CHarting 65.01 Israel 64.84 Morse 64.60 Malach.
  Stockholm 18 Roma 10 Brussel 18 Monaco 10 London 13 Stockholm 17
7 65.49 Pettersson 64.98 Pestano 64.39 Alekna 64.27 Cadée 64.19 Casanas 64.18 Ståhl
  Stockholm 18 Monaco 10 Zürich 10 Roma 10 London 13 Brussel 17
8 64.10 Urbanek 63.96 RHarting 63.85 Dacres 63.58 Butenko 63.49 Hadadi 63.48 Gowda
  Roma 18 Brussel 17 Oslo 18 Zürich 13 London 13 Brussel 18

Malach. = Malachowski, Weissh. = Weisshaidinger.

Här ser man återigen tydligt hur starka den två senaste Bauhaus-galorna varit: 2018 gav bästa 2:a, 6:an och 7:an, näst bästa 3:an och 5:an, tredje bästa 4:an och fjärde bästa 1:an! Och 2017 näst bästa 4:an, tredje bästa 3:an och 5:an samt sjätte bästa 2:an och 6:an.

Utmanarna åtta år bakåt i tiden

Den enda galan som är "med i snacket" om toppen är Shanghai 2010 med bästa 3:an, 4:an och 5:an, näst bästa 2:an och tredje bästa 1:an. Men bakom topp-5 föll det i Shanghai av snabbt med - jämfört med Stockholm 2018 - nästan två meter sämre 6:a och runt tre och en halv meter sämre 7:a.

Ingen gala är med på alla åtta nivåerna men Stockholm 2018 missade bara en (8:an). Bäst i övrigt är Rom 2010 som platsar på alla nivåer utom 2:an och 8:an, men som är "på pallen" (topp-3) bara på en nivå (7:an). Saknas på tre nivåer gör Shanghai 2010 och Stockholm 2017.

Så hur man än vrider och vänder på perspektivet finns Stockholm de två senaste åren med i "toppstriden" när det gäller bästa kvaliteten - och de enda utmanarna Shanghai och Rom 2010 ligger alltså åtta år - dvs två olympiska cykler - bakåt i tiden!


Lysande DL-debut den 10 juni 2018 med 65.49!


Simon Pettersson gjorde sin Diamond League-debut i somras på Bauhaus-galan och han fick tyvärr inga fler DL-chanser. Kanske övriga arrangörer tittade mest på att han "blev bara 7:a" i stället för att titta på resultatnivån? Han var ju faktiskt bara metern bakom 4:an Milanov!

Oftast räckt till pallplats!

Simon är dessutom som framgår ovan alltså den klart bästa 7:an någonsin i Diamond League. Och att han hade "otur" att 65.49 inte räckte längre placeringsmässigt kan man se om man stoppar in det resultatet i övriga 58 DL-tävlingar som genomförts:

9 gånger hade det gett seger, 14 gånger 2:a plats, 12 gånger 3:e, 11 gånger 4:e, 7 gånger 5:e och 5 gånger 6:e. Dvs seger i 15 %, på pallen i 60 % och topp-4 i nästan 80%!! Går man inte längre tillbaka än till åren 2015-2016 hade det på 14 tävlingar blivit pallen ALLTID och seger ungefär var tredje gång!

Så vi får verkligen hoppas att Simon ges fler chanser det här året! En tävling som redan är given är förstås Bauhaus-galan på Stadion den 30 maj.


Får inte missas!

En plats och ett datum som också är givet att planera in redan nu även för alla friidrottsintresserade som vill uppleva diskuskastning när den är som allra bäst! Biljettbokningen är redan öppen!





>