Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Fredag 19 juli 2019

Resultat & Årsbästa

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se

Bankgiro: 332-1387
Org.nr: 802001-0719

Sociala medier:
@svenskfriidrott, 
#svenskfriidrott
 

Generalsekreterare och ansvarig utgivare

Stefan Olsson
010-476 53 41

Utgivningsbevis

Nr 2008-033

Redaktionen friidrott.se

Gustav Orbring
redaktör
072-525 96 32

Information och media

Hillevi Thor
072-559 17 78
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter




Vad händer med Diamond League 2020?

 

av A. Lennart Julin


Supergalaserien Diamond League föddes 2010 och kommer alltså i sommar att genomföras för 10:e året. Tio år är en ganska lång tid och Internationella Friidrottsförbundet IAAF har därför under en tid haft en arbetsgrupp som jobbat med att utvärdera det nuvarande upplägget och att föreslå förändringar för framtiden.

IAAF tog vid sitt styrelsemöte i blivande VM-staden Doha för några dagar sedan beslut om ett antal förändringar i DL-upplägget som skall gälla fr o m nästa år (2020). Läs hela pressmeddelandet!


Detaljerna i det nya konceptet har dock inte offentliggjorts utan bara ett antal principiella punkter. Punkter som dock i sig är sådana att det är uppenbart att förändringarna inte kommer att bli ”kosmetiska” utan betydligt mer genomgripande.


Färre deltävlingar

Antalet tävlingar skall minskas från 14 till 12. Hur den nedskärningen skall gå till rent praktiskt sägs inte utan man hänvisar till att ”utvärderingskriterier som infördes 2018” skall användas för att mäta kvaliteten och att de 12 ”bästa” enl den processen kommer att utgöra den framtida DL-serien.

Att döma av det pressmeddelande som BAUHAUS-galan gått ut med är dock uppenbarligen inte allting glasklart vad gäller den urvalsprocessen ens för arrangörerna.


Geografiska hänsyn?

En fråga är om den geografiska spridningen kommer att spela in. I nuläget har två länder i Europa (Schweiz och Storbritannien) dubbla tävlingar medan starka friidrottsnationer som Tyskland, Polen, Spanien och Ukraina inte har någon.

Det omedelbara intrycket av pressreleasen är att det handlar om att två av nuvarande fjorton tävlingar skall plockas bort. Men kan det rentav bli aktuellt att ta in någon ny utifrån, t ex Berlin? Klassiska ISTAF var ju med i föregångsserien Golden League men ville av olika skäl då för drygt tio år sedan inte gå med i Diamond League.

ISTAF har ändå levt vidare som den kanske starkaste ”fristående” galan och de skäl som gjorde att man tackade nej förut gäller inte nödvändigtvis nu. Men om någon ny gala nu skall komma till innebär det ju att inte bara två utan tre av de ”gamla” måste plockas bort.


"Politiska" hänsyn?

Samma gäller om IAAF vill göra serien mer ”global”. I nuläget går ju endast fyra av fjorton tävlingar utanför Europa: En vardera i Nordamerika, Nordafrika, Ostasien och Västasien.

Är de garanterade att få fortsätta? Är det ens ”politiskt möjligt” att plocka bort någon av dem och därmed göra serien ännu mer Europadominerad? Vill ansvariga snarare "öka globaliseringen" och få med också t ex Sydamerika, Australien och södra Afrika?



Kortare tävlingar

”Prime time” på tävlingarna skall minskas från två timmar (120 minuter) till en och en halv timme (90 minuter). Vad vinsten med det skulle bli är litet svårt att förstå eftersom två timmar är det accepterade standardformatet i de flesta andra sporter.

I dessa är det dessutom bara ett enda skeende som pågår medan friidrotten nu skall genomföra tolv olika grenar, oftast med tre-fyra pågående parallellt.

En omedelbar och uppenbar konsekvens av att tidsomfånget minskas med 25% är att det bara kommer att rymmas ett horisontellt hopp och ett långt kast i "huvudprogrammen" på galorna.

Men det går också att se åtminstone en fördel: Arrangören får större möjligheter att lägga in ”egna” grenar utanför TV-fönstret eftersom en gala utan vidare kan vara 2½ timme lång för publiken på plats. Särskilt om man då prioriterar grenar som är ”heta” och/eller lokalt intressanta och som alltså inte annars syns alls på DL-galorna.


Färre grenar

Antalet officiella DL-grenar kommer nämligen att minskas från 32 till 24, dvs en nedskärning med 25%. Vilka grenar som kommer att strykas har dock inte offentliggjorts. Den enda konkreta uppgiften är att 3000m kommer att bli den längsta löpdistansen. 

Frågan är vad de 5-6 minuter extra som ett 5000m-lopp tar jämfört med ett 3000m-lopp egentligen är för problem. Det handlar ju ändå totalt om ca en kvart, dvs ungefär en tredjedels halvlek i en fotbollsmatch!


Finns det som inte syns? 

Det är en utarmning när friidrotten själv gör en stor och viktig del av sin egen identitet osynlig i detta prioriterade "skyltfönster". Beslutet att 3000m skulle bli ett absolut tak är något som också direkt väckte stor och berättigad upprördhet i de östafrikanske länder som har sin styrka på just långdistans.

Bl a har självaste Haile Gebrselassie reagerat kraftfullt. Och kenyanske förbundsordföranden har lyft fram att denna begränsning av attraktiva tävlingstillfällen på bana kommer att göra att ännu fler distanstalanger vänder banlöpningen helt ryggen och fokuserar på landsvägslopp.


Vad är attraktivt?

Vad som - av anonyma "förståsigpåare" - anses vara attraktivt för publik och TV är också intressant att reflektera över. Är det verkligen så självklart att människor idag inte orkar hålla intresset uppe mer än 8-9 minuter i sträck? Hur kommer det sig då att TV visar Vasaloppet, Wimbledon och för den delen VM i friidrott och Melodifestivalen med höga tittarsiffror?

När galan i Bryssel en gång etablerade sig som den hetaste var det med ett närmaste brutalt fokus på långdistans:

Minns t ex 22 augusti 1997 där det - hela tiden ackompanjerat av mullrande trummor och en entusiastisk publik - samma kväll blev världsrekord på både 5000m (Komen 12:39) och 10000m (Tergat 26:27) plus att det kördes 3000m (Gebreselassie 7:26), hinder (Kiptanui 8:05) och kvinnliga 5000m (Szabo 14:44). 

Totalt handlade det då om att det pågick långdistanslöpning under ca 1 timme och 15 minuter. Ändå gick ingen hem.


Vilka fler grenar försvinner?

Friidrotten har 20 ordinarie mästerskapsgrenar per kön och eftersom 10000m, marathon, mångkamp och slägga inte nu ingår i DL är det alltså ytterligare 8 grenar (4 manliga och 4 kvinnliga) som skall strykas. Frågan är då vilka och om det också är tänkt att det skall vara samma urval år från år eller någon typ av alternerande.

Det är dock ingen djärv förmodan det kommer att försvinna ytterligare teknikgrenar. Särskilt med tanke på att tidsfönstret alltså krymps till 90 minuter. Det begränsar ju utrymmet för både långa kast och horisontella hopp. Så frågorna lär vara ”Spjut eller diskus?” och ”Längd eller tresteg?”.

Av löpningarna ligger sannolikt 200m närmast till att strykas på den korta avdelningen och hinder på den långa. Eller kommer man att ge sig på långa häcken fast den just nu – och som det verkar några år framåt - på manliga sidan är den kanske hetaste grenen?


Oförutsedda konsekvenser?

Frågan är också om ansvariga tänkt igenom effekten av bortplockningen av åtta grenar från DL kommer att få för en annan färsk nyhet, nämligen världsrankingen.

För de stora rankingpoängen utanför mästerskapen finns ju att hämta i Diamond League-galorna. Om grenen inte finns med där, hur skall dess utövare då kunna plocka några tunga poäng?

När rankingen presenterades var ett tungt argument just att få de allra bästa att mötas regelbundet på de stora tävlingarna men hur skall det gå till om grenarna stryks från DL? Var skall de bästa i de strukna grenarna sedan mötas?

Kommer IAAF att dra igång speciella "challenges" för dessa grenar av den modell som nu finns för slägga och mångkamp? Kommer dessa tävlingar verkligen förmå attrahera "alla" de bästa? Hur skall rankingen annrs ens i teorin kunna fungera som ett rättvist kvalinstrument för de stora mästerskapen.


Otack är världens lön?

Värt att notera i sammanhanget är att teknikgrensfolket – i synnerhet kastarna – varit överlägset mest lojala med att ställa upp i DL-serien. Där har det verkligen varit regelbundna head-to-head mellan de allra bästa på ett sätt som man aldrig sett i löpgrenarna.

Ändå har de aktiva i flera av teknikgrenara redan tidigare sett antalet tävlingar skäras ned från 7 till 5. Nu kommer det alltså med all sannolikhet att skäras ända ned till 0 i vissa fall.



En enda finalgala

Hittills har finalomgången varit uppdelad på galorna io Zürich och Bryssel som kört hälften av grenarna (dvs 16 stycken) var, men i fortsättningen skall det bli en enda final.

Att klämma in alla de 24 grenarna på 90 minuter är dock en olöslig uppgift så rimligen måste finalen få ett större tidsomfång.



2019 enligt gamla modellen

Fortfarande alltså många frågor utan specifika svar, men förhoppningsvis kommer vi att få veta mer allteftersom.

Årets DL-serie – som alltså fortsätter efter den gamla beprövade modellen – drar hur som helst igång den 3 maj i just Doha och går sedan i mål i Bryssel den 6 september.

På vägen görs som vanligt ett stopp på Stockholms Stadion där årets upplaga av BAUHAUS-galan är schemalagd den 30 maj. Ni har väl skaffat biljetter?