Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Onsdag 26 juni 2019

Resultat & Årsbästa

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se

Bankgiro: 332-1387
Org.nr: 802001-0719

Sociala medier:
@svenskfriidrott, 
#svenskfriidrott
 

Generalsekreterare och ansvarig utgivare

Stefan Olsson
010-476 53 41

Utgivningsbevis

Nr 2008-033

Redaktionen friidrott.se

Gustav Orbring
redaktör
072-525 96 32

Information och media

Hillevi Thor
072-559 17 78
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


Julfrågesporten 2007 - med svaren!

Häcklöpning!

 

Det är årets tema för vår Julfrågesport.

En bransch där Sverige de senaste åren framförallt hävdat sig på "kort" medan vi under en lång period dessförinnan hade "lång" som något av "nationalgren" vilken stadigt levererade finalplatser och även en del medaljer.

 

OBS: Några smärre förtydliganden/korrigeringar i frågeformuleringarna har gjorts och markerats med rött nedan!

Definitioner för de kommande frågorna:

"Kort häck" = Rakbanelopp på 110m (män), 100m/80m (kvinnor) utomhus resp 60m inomhus.

"Lång häck" = 1-varvslopp på 400m utomhus.

"Internationellt mästerskap" = OS plus VM och EM både ute och inne (endast seniorer alltså).

Och om inget annat anges efterfrågas namn, resultat och årtal.

 

-------

För att hitta alla svaren lär även i år krävas inte bara ett gott minne utan också viss tid till utgrävningar i andra källor. Som vanligt är tävlingstiden därför rejält tilltagen och pågår ända fram t o m tisdagen den 8 januari kl 24.00.

Vid lika många rätt görs dock ev särskiljning på basis av när svaret inkom. Det är fritt fram att ändra eller komplettera sitt svar fram till tävlingstidens utgång, men då räknas vid ev särskiljning tidpunkten för den sista ändringen.

Svaren skickas per e-post till
 friidrott.se:s redaktion!

 

 

 

FRÅGORNA
och
SVAREN

 

Undertema A: Mer häck än löpning?

 

Själva begreppet "häcklöpning" signalerar att det handlar om två komponenter för utövarna att bemästra samtidigt. En självklar fråga är då vilken komponent som är viktigast. En frågeställning att belysa:

 

1a.

Finns det någon/några som innehaft (inte nödvändigtvis samtidigt) officiellt godkända världsrekord på både kort och lång häck? (Om personen satt flera rekord i samma gren behöver bara det bästa nämnas.)

 

SVAR:

Faktiskt passar denna beskrivning passar in på bara en enda person i hela friidrottshistorien - och det är svenske "Sten-Pelle" Pettersson! med 53.8 (1925) resp 14.8 (1927).

Men det skall samtidigt noteras att det hade gjorts betydligt bättre resultat tidigare som av olika anledningar aldrig blivit godkända:

120 yards häck (27 cm kortare än 110m) var standardsträckan i USA och där fanns 14.4-tider registrerade och på 400m häck var tre amerikaner nere på 52-tider (52.1 som bäst) redan 1924.

 

1b.

Samma för officiellt godkända svenska rekord?

 

SVAR:

Tre män och en kvinna har lyckats med detta:

Paul Zerling 15.9 (1912) och 58.6 (1915)
Carl-Axel Christiernsson 15.3 (1921) och 54.9 (1922)
Sten Pettersson 14.7 (1927) och 52.4 (1928)
Ann-Louise Skoglund 13.25 (1985) och 54.15 (1986)

Ett par reflektioner:
* Senaste manliga exemplet ligger 80 år bakåt i tiden!
* Då skulle det dröja ytterligare nästan femtio år innan kvinnorna fick lång häck på sitt grenprogram.

 

2a.

Vilka är världens bästa kombinerade häcklöpare genom tiderna? Ett sätt att matematiskt avgöra det kan vara att använda den enkla formeln 4 x pers på kort häck + pers på lång häck. Vilka är i så fall 1:a och 2:a för män resp kvinnor?

 

SVAR:

Andre Phillips 13.25 & 47.19 = 100.19
Kevin Young 13.65 & 46.78 = 101.38
(under 102.00 också Edwin Moses och Stéphane Caristan)

Sheena Johnson 12.75 & 52.95 = 103.95
Sally Gunnell 12.82 & 52.74 = 104.02
(och Joanna Hayes 104.05).

Hyperjämnt på damsidan alltså, däremot en mycket klar etta bland herrarna. Rent allmänt kan man säga att nästan alla i toppen hade/har lång häck som sin specialitet. Undantagen är Caristan och Hayes.

 

2b.

Samma för Sverige?

 

SVAR:

Niklas Eriksson 13.62 & 49.33 = 103.81
Sven Nylander 13.98 & 47.98 = 103.90

Ann-Louise Skoglund 13.25 & 54.15 = 107.15
Monica Westén 13.56 & 54.69 = 108.93

Kanske litet överraskande att det inte blev Sven Nylander i topp. Men han hade faktiskt en medvindstid (13.73w) som hade gett honom en klar förstaplats i kombinationen.

Också värt att notera: Vår nr 2 på långa häcken - OS-finalisten och EM-medaljören Niklas Wallenlind - sprang aldrig korta häcken (som vuxen). Och Susanna Kallur har inte sprungit långa häcken sedan hon gjorde 63.00 i en klubbmatch för tio år sedan.

 

 

3.

Finns det någon/några som tagit medalj på både slätt och kort häck (inte nödvändigtvis samtidigt) vid internationella mästerskap?

 

SVAR:

Här står två personer i särklass som de enda som vunnit både 100m och 100m/110m häck på globala mästerskap utomhus:

Harrison Dillard segrade på 100m vid OS 1948 och 110m häck på OS fyra år senare och Gail Devers har dubbla OS-guld på 100m (1992 och 1996) och tre VM-guld på 100m häck (1993, 1995 och 1999).

Ja, kanske också Fanny Blankers Koen skall räknas in eftersom hon 1948 tog OS-guld på både 80m häck och 100m. Fast då skall man veta att OS-häcksträckan för seniorer då var den vi idag har på USM för F15!

Vidgar vi till till medalj på globala mästerskap ute tillkommer bara Shirley Strickland (OS 1952) och vidgar vi ytterligare och tar med inomhus blir det också bara en till: Terrence Trammell.

Nästa steg att också räkna in medaljer på EM ute adderar Teresa Ciepla (60-talet, dvs 80m häck), Karin Frisch (också 60-tal) och sista steget EM-inne gör att listan byggs ut med Colin Jackson (tog dubbeln 60m/60m häck 1994), Patricia Girard (två häckguld plus ett slättbrons på 90-talet) och Rita Bottiglieri (2 x brons 1977).

Rent allmänt kan man konstatera att kort häck - alltid för män och från övergången till 100m häck för kvinnor - tydligen är så speciellt att det är nästan omöjligt att framgångsrikt kombinera med en satsning på slätsprint. Få har ens vågat att testa kombinationen i ett utomhusmästerskap i modern tid.

 

4.

Även om kombinationen med andra löpgrenar – med eller utan häckar – är det mest närliggande har vi faktiskt haft en svensk häckmedaljör som på samma internationella mästerskap varit topp-6 även i en icke-löpgren. Vem och när?

 

SVAR:

Ragnar Lundberg var förstås i första hand stavhoppare, men vid EM 1950 i Brussel kompletterade han sitt guld i stav med silver på 110m häck. 

 

 

 

Undertema B: Släkten är värst!

 

Att Susanna och Jenny Kallur tog guld och silver på korta häcken vid IEM 2005 väckte stor uppmärksamhet. Aldrig tidigare hade ett tvillingpar tagit en sådan seniormästerskapsdubbel. Men det finns andra framgångsrika släktinsatser i häcklöpningshistorien:

 

5.

Med perssumman 12.49 + 12.85 = 25.34 är Sanna och Jenny världens bästa tvillingar genom tiderna på 100m häck. Men de är faktiskt inte världens bästa systrar. Vilka har den titeln?

 

SVAR:

Bästa systrar är Polens Grazyna och Elzbieta Rabsztyn. Grazyna var världsrekordhållerska med 12.36 och i samma lopp i Warszawa 1980 satte fyra år yngre Elzbieta sitt personliga rekord 12.80. Det ger perssumman 25.16.

 

6.

Sanna och Jenny är inte heller det enda syskonpar som stått på samma häckprispall på ett internationellt mästerskap. Vilka fler finns det?

 

SVAR:

Även om systrarna Rabsztyn aldrig stod på samma internationella mästerskapspall (men det var nära på inne-EM 1980 då de kom 2:a och 4:a) var det ändå polska syskon som svarade för prestationen: Vid EM 1974 tog Miroslaw och Leszek Wodzynski silver och brons på 110m häck.  

 

7.

Vilket är förresten Sveriges genom tiderna näst bästa par av systrar på kort häck räknat efter perssumman? Och vilka är Sveriges bästa par av bröder på kort häck?

 

SVAR:

Annika (13.45) och Susanne (14.08) Lorentzon = 27.53
Magnus (14.40) och Anders (14.81) Wistam = 29.21

Men i båda fallen var konkurrensen hård:

Carolina (13.15) och Sofia (14.52) Klüft = 27.67
Kristine (13.82) och Annette (13.89) Tånnander = 27.71
Monica (13.56) och Agneta (14.64) Westén = 28.20

Erik (14.61) och Olle (14.67) Svensson = 29.28
Peter (14.37) och Mattias (15.19) Lundquist = 29.56
Peter (13.94) och Jörgen (15.88) Eriksson = 29.82
Carl-Erik (14.5m) och Holger (14.6m) Jöhnemark = 29.1m

Tydlig mångkampsprofil på den kvinnliga sidan - men inte alls på den manliga där det nästan uteslutande handlar om specialister. På brödratrios skulle familjen Svensson vinna klart eftersom man också har Olle (14.86)!

 

 

8.

Om man vidgar släktperspektivet till två generationer: Finns något internationellt historiskt exempel på att förälder och barn båda har internationell mästerskapsmedalj på häck (förstås vid olika mästerskap!)?

 

SVAR:

Karin Balzer (pers 12.90) dominerade kvinnlig kort häck under ca ett decennium från början av 1960-talet och samlade på sig massor av medaljer (bl a ett OS-guld och tre EM-guld) och världsrekord. Sonen Falk Balzer (pers 13.12) tog EM-silver 1998 och IVM-brons året efter.

Starka kombinationer mamma-son finns också i Ludmila (12.90) och Stanislav (13.08, EM-guld ute och inne) Olijar liksom Gloria (12.44, OS/VM-silver) och Sebastian (13.67) Siebert. Men det blev aldrig några seniormedaljer för mamma Olijar eller för son Siebert.

 

 

Undertema C: Kvinnliga programmets utveckling

 

Medan männen kört samma sträckor "alltid" har det kvinnliga häckprogrammet förändrats en del under åren. Frågan är förresten om sista ordet är sagt, många tycker t ex att häckarna borde höjas för att "kravprofilen" skall bli mer lik den som gäller för männen.

 

9.

Bl a förespråkas att gå från nuvarande 84.0 cm till 91.4 cm på kort häck. Då skall man veta att de kvinnliga seniorerna faktiskt länge hade samma sträcka (80m med 76cm-häckar) som vi nu kör för våra F14/F15! När skedde övergången till nuvarande (100m med 84cm-häckar) - dvs när sprangs det första internationella mästerskapet på 100m häck - och vad var det sista godkända seniorvärldsrekordet på 80m häck? Och det sista svenska rekordet?

 

SVAR:

Sista mästerskapet med 80m häck var OS 1968 och första med 100m häck EM 1969.

De sista rekorden som godkändes innan grenen ströks var 10.2 av Vera Korsakova resp 10.7 av Ulla-Britt Wieslander, båda noterade 1968. (OBS: Manuella tider, det var inte förrän 1976 som man införde kravet på eltid för sprintrekord.)

 

10.

Länge fanns det inte någon lång häck alls för kvinnor. Man prövade under en period med en slags "light-version", nämligen 200m häck. Det slog dock aldrig an och kom aldrig in på det internationella mästerskapsprogrammet. Men sträckan fick i alla fall status av officiell rekordgren under några år. Vad var de officiella världs- och svenska rekorden på 200m häck för kvinnor när grenen ströks?

 

SVAR:

Sista rekorden var 25.7 av Pamela Kilborn-Ryan resp 26.7 av Gun Eriksson-Olsson, båda från 1971.

 

11.

Till slut fick dock tjejerna sin riktiga långa häcksträcka, dvs 400m. När fanns den grenen första gången med på ett internationellt mästerskap och vad hette vinnaren? Och vilken placering hade segertiden den gången gett i finalen i Osaka-VM i somras?

 

SVAR:

Premiären skedde vid EM i Prag 1978 och guldet gick till ryska Tatiana Zelentsova på tiden 54.89. Sedan var det VM 1980 (IOC accepterade inte att ta med grenen på OS) där DDR:s Bärbel Broschat vann på 54.55 innan Ann-Louise Skoglund blev europamästare 1982 på 54.57.

Trots att Ann-Louise Skoglund alltså inte ens var den första europamästarinnan på lång häck florerar envist i svenska medier ändå myten att det var premiär för sträckan när Ann-Louise vann och segern berodde på att "grenen ännu inte upptäckts av de starka nationerna i Östeuropa".

När grenen var ny talades det också om hur mycket snabbare man skulle springa i framtiden. Då är det ganska intressant att nu 30 år senare kunna konstatera pionjärernas tider fortfarande är hyggligt gångbara.

I VM-finalen i Osaka hade 6:an 54.50, 7:an 54.63 och 8:an 54.94, dvs i princip i nivå med vad vinnarna gjorde redan för tre decennier sedan (Zelentsova hade alltså kommit 8:a). Och redan i mitten på 1980-talet var man nere runt 53.50, dvs den nivå där medaljerna fortfarande fördelas.

 

 

Utan något gemensamt undertema

 

12.

Manlig lång häck är en gren där det tycks som om det behövs en mästerskapssituation för att löparna skall kunna ta ut det där sista lilla extra. 9 av de 15 bästa genom tiderna har sina pers från en mästerskapsfinal. Det inkluderar Kevin Youngs nuvarande världsrekord från Barcelona-OS. Hur många av de tidigare officiellt godkända världsrekorden på 400m häck för män har också noterats i OS-finaler?

 

SVAR:

55.0 Charles Bacon 1908
54.0 Frank Loomis 1920
52.0 Glenn Hardin 1932
48.1 (48.12) David Hemery 1968
47.8 (47.82) John Akii-Bua 1972
47.64 Edwin Moses 1976

Dvs svaret är sex men det finns ett par viktiga förtydliganden att göra:

* Vid OS 1924 vann F. Morgan Taylor på 52.6, men tiden godkändes inte som rekord eftersom han rivit en häck.
* Vid OS 1932 vann Robert Tisdall på 51.7 men också han hade fällt en häck, så världsrekordet gick till silvermedaljören Hardin!

Man hade alltså på den tiden en regel om att för rekord fick den tävlande inte riva någon häck, däremot var det helt OK för själva tävlingen. Denna motsägelse i reglerna skapade alltså dessa bisarra situationer där prestationen var fullt giltig för att bli krönt till olympisk mästare men ogiltig som rekord.

 

13.

Det sägs ofta att medvind inte alls är samma hjälp på korta häcken som på slätsprint. Ja, t o m att medvind kan vara till nackdel: De fasta häckplaceringarna gör ju att man inte kan förlänga sina steg och vinden höjer knappast frekvensen. Men stämmer denna teori om medvindens inverkan?

Gör en statistisk jämförelse mellan slätt och häck genom att ställa vanliga 10-bästa genom tiderna (dvs i godkänd vind) på 100m resp kort häck mot motsvarande listor gjorda utan någon hänsyn till vinden. Stämmer teorin borde slättlistorna ha många medvindstider och häcklistorna inga alls. Är det så i verkligheten? Finns någon skillnad i mönstret mellan män och kvinnor?

 

SVAR:

Så här ser de mixade 10-bästalistorna ut:

M 100m
9.69w Obadele Thompson
9.74 Asafa Powell
9.76w Churandy Martina
9.76w Tyson Gay
9.77 Justin Gatlin (doping??)
9.78w Carl Lewis
9.78w Maurice Greene
9.79w Andre Cason
9.83w Leonard Scott
9.83w Derrick Atkins
9.84 Donovan Bailey
9.84 Bruny Surin
9.84w Francis Obikwelu

 

M 110m häck
12.87w Roger Kingdom
12.88 Liu Xiang
12.90 Dominque Arnold
12.91w Renaldo Nehemiah
12.91 Colin Jackson
12.92 Allen Johnson
12.92 Dayron Robles
12.94 Jack Pierce
12.95 Terrence Trammell
12.97 Ladji Doucouré

 

K 100m
10.49 Florence Griffith-Joyner
10.65 Marion Jones
10.73 Christine Arron
10.74 Merlene Ottey
10.76 Evelyn Ashford
10.77 Irina Privalova
10.77 Ivet Lalova
10.77w Gail Devers
10.77w Ekaterini Thanou
10.78 Dawn Sowell
10.78w Gwen Torrence
 

 

K 100m häck
12.21 Jordanka Donkova
12.25 Ginka Zagortjeva
12.26 Ludmila Narozjilenko
12.28w Cornelia Oschkenat
12.29w Gail Devers
12.35w Bettina Jahn
12.36 Grazyna Rabsztyn
12.37w Gloria Siebert
12.37 Joanna Hayes
12.39 Vera Komisova
12.39 Natalia Grigorjeva
 

Statistiken stöder teorierna, framförallt för männen: Massor med medvindstider på 100m och nästan inga alls på häck.

Att läget är mer balanserat för kvinnorna kan ses som ännu en signal om att häckarna är relativt sett för låga för att grenen skall få samma karaktär som för männen.

 

14.

Vid de amerikanska OS-uttagningarna 1956 i Los Angeles blev Glenn Davis den förste löparen under 50 sekunder på lång häck. Samma lopp bjöd även på den andre löparen under denna drömgräns i då 18-årige Eddie Southern, som i ett svep förbättrade sig med nästan två sekunder med till 49.7. Hur länge fick världen sedan vänta på nästa junior (högst 19 år) under dröm-50 och vem var det?

 

SVAR:

Världen fick vänta i 12 år: Den 31 augusti 1968 sprang den likaså 18-årige amerikanen Bob Bornkessel på 49.8. Lika litet som Southern förmådde Bornkessel överträffa sin juniorfullträff senare i karriären.

 

15.

Vid junior-EM 1985 i östtyska Cottbus hade de 18-åriga britterna Jon Ridgeon och Colin Jackson en fantastisk duell som Ridgeon till slut vann. Men utannonseringen av det nya junioreuroparekordet 13.46 dröjde länge, länge efter loppet eftersom den rullande tiden hade stannat på 14.09. Funktionärerna misstänkte därför först något slags tekniskt fel på tidtagningen, men fann till slut den rätta förklaringen till att det skiljde 63 hundradelar mellan preliminär och slutlig tid. Hur kom det sig?

 

SVAR:

Förklaringen till diskrepansen mellan rullande tid och målfototid var att både Ridgeon och Jackson fällde sig så djupt över mållinjen att de passerade under den ljusstråle vars brytande stoppade den rullande klockan. Så det var inte förrän trean (italienaren Frigerio) gick i mål som fotocellen registrerade passage av linjen och stannade klockan.

 

16.

Michelle Perrys "interference" på Susanna Kallur i VM-finalen i Osaka har diskuterats mycket, men eftersom Sveriges protest kom in för sent tog juryn aldrig upp frågan till behandling. Vad kunde beslutet ha blivit om man hade behandlat protesten?

Kunde loppet rentav ha sprungits om ifall juryn bedömt störningen som allvarlig? Jo, reglerna öppnar för en sådan möjlighet och faktum är att "i modern tid" (allvädersbanor och eltid) ett par internationella mästerskapsfinaler på kort häck har sprungits om av just p g a "allvarlig störning". Vilka finaler då?

 

SVAR:

Finalen på 100m häck vid EM 1978 sprangs om sedan Grazyna Rabsztyn fallit och stört en konkurrent. Vid omloppet slutade den förfördelade fyra, topptrion blev densamma.

Finalen på 60m häck vid IVM 1993 sprangs om sedan Michelle Freeman fallit och stört Julie Baumann. Vid omloppet vann Baumann och hon som vann första loppet - ryska Julia Graudyn - missade medaljerna.

Det fanns faktiskt också beslut om att finalen på 100m häck vid JVM 1988 skulle springas om sedan Jacqui Agyepong fallit och stört en amerikanska. Men då det visade sig att "offret" hade skadat sig så illa att hon inte kunde springa avblåstes omloppet.

 

 

17.

Edwin Moses är manliga 400-häckhistoriens odiskutable nummer ett efter att ha totalt dominerat grenen under drygt ett decennium. Då byggde han bl a upp en osannolikt lång segersvit på över 100 tävlingar. När sprack den sviten och vem var den förste på nästan tio år att besegra Moses?

 

SVAR:

Den 4 juni 1987 i Madrid vann Danny Harris på 47.56 mot 47.69 för Moses.

 

18.

Susanna Kallur började med häcklöpning som 16-åring 1997. Vilka var hennes bästa tider på 100m häck över ungdoms- (76.2 cm) resp senior- (84.0 cm) häckarna under det debutåret?

 

SVAR:

Sanna gjorde 13.58 över 76.2 cm häckarna på Skol-SM 1997 och det var då och är fortfarande nu den överlägset bästa tiden av en svensk 16-åring.

Debuten på seniorhäckarna vid Stora SM i Sundsvall gav 14.25. Årsbästat blev dock 14.11 noterat i 18-årsklassen vid Ungdomsfinnkampen några veckor senare.