Officiellt organ för Svenska Friidrottsförbundet

Onsdag 24 maj 2017

Resultat & Årsbästa

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se
Sociala medier:
@svenskfriidrott, 
#svenskfriidrott
 

Generalsekreterare och ansvarig utgivare

Stefan Olsson
010-476 53 41

Utgivningsbevis

Nr 2008-033

Redaktionen friidrott.se

Frida Hogstrand
redaktör
073-626 98 88

Information och media

Hillevi Thor
072-559 17 78
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


Julfrågesporten 2016



"Årets gren" är inget pris som delas ut på Friidrottsgalan men om det faktiskt hade varit det skulle det ha gått till 1500m. För om man kombinerar kvinnliga och manliga sidan hade vi vad gällde den svenska toppbredden ett år som måste klassas som det allra bästa någonsin!

Just att det är ett extremt bra år samtidigt för båda könen är ingenting självklart och faktum är att det snarare är ett undantag än en regel. Minns t ex höjdhoppet vintern 2013 då vi hade tre svenskor på 1.92 eller bättre plus fyra till över 1.84 medan manliga statistiken toppades på 2.17.
 

Vi kommer i en speciell artikel i början på det nya året titta närmare på det svenska 1500m-året 2016, men redan nu låter vi alltså grenen fungera som tema för Julfrågesporten. Som vanligt fokuserar vi i frågorna mer på det historiska och inkluderar även det internationella perspektivet.
 

-------



1. Ända långt in på 1970-talet fanns hos många här i Sverige känslan av att manliga 1500m var något av en svensk "nationalsport" och att vår normalsituation var som "marknadsledare". Naturligtvis var det minnet av Gunder Hägg och det lysande 1940-talet som fortfarande levde starkt i bakhuvudena.

Men vilka svenskar förutom Gunder har egentligen haft det av IAAF godkända världsrekordet (alltså sedan 1912)?

SVAR:

John Zander 3:54.7 (1917), Arne Andersson 3:45.0 (1943), Lennart Strand 3:43.0 (1947)




2. Hur många årsskiften har passerats med manliga världsrekordet i svensk ägo per den 1 januari? Vilka länder ligger före oss i det avseendet (ange nation och antal)?


SVAR:

Sverige har haft rekordet vid 20 årsskiften. John Zander hade det vid sju årsskiften 1918-1924 och Gunder Hägg, Arne Andersson och Lennart Strand täckte in perioden 1942-1954 (13 årsskiften).

Faktum är att bara ett enda land - Marocko - är före oss i detta avseende och det tack vare Said Aouita (1986-1992) och Hicham El Guerrouj (1999-nu). Dvs sju för Aouita och - hittills (inräknat det årsskifte som inträffade under frågesportens svarsperiod) - nitton för El Guerrouj.

Sveriges andraplats på 20 är också ohotad med USA 3:a på 14 följt av Australien på 10, Storbritannien, Algeriet och Tyskland (inkl Västtyskland) på 6 samt Nya Zeeland och Tanzania på 5.




3. Vilket var det allra bästa svenska 1500m-året på 1940-talet? Ett sätt att besvara den frågan är att titta på hur många löpare Sverige hade på topp-10 på världsårsbästalistan. Vilket år var "vi" flest?

SVAR:

Från 1940 till 1949 såg den svenska andelen av topp-10 ut så här: 5-8-5½*-8-9-8-7½*-6-5⅓*
-5 (* = delad 10:e plats). Toppåret var alltså 1944 när det fanns en enda icke-svensk på topp-10. topplaceringar. Fast kanske ännu intressantare var att det inte blev ett markant tapp till 1946, dvs efter det att vi fått toppduon Gunder Hägg och Arne Andersson avstängda för brott mot amatörreglerna.

Apropå topp: Vi hade statistikettan åtta år (alla utom 1940 och 1949), minst topp-3 under sju år och superåret 1944 var det svenskt på de åtta första platserna!



4. Numera kan det kännas obegripligt att 1500m inte alltid varit en tävlingsgren för kvinnor, men faktum är att distansen kom med på kvinnliga programmet för mindre än 50 år sedan.

Vem blev den första officiella innehavaren av världsrekordet (namn och tid och datum)? Samma för det svenska rekordet?

SVAR:

Det första officiellt registrerade världsrekordet var enl IAAF 4:17.3 av brittiska Anne Smith som mellantid i ett majllopp den 3 juni 1967 i Chiswick (London). Sluttiden i mål 4:37.0 blev förstås första rekordet på den distansen.

SFIF började registrera svenska rekord 1969 (när grenen - vid EM i Athen - hade sin internationella mästerskapspremiär). Numera är upplägget vid sådana nystarter att ta det bästa resultatet när året är slut som premiärrekordet men den gången valde man i stället att registrera även löpande under premiäråret.

Därför blev det inte mindre än sex rekord noterade under sommaren 1969. Först ut var Lunds Lena Sjöstedt med 4:32.8 i Hälsingborg (som det stavades då) den 7 juni och sedan hann Lena med även 4:31.7 och 4:29.5 i juni innan Anne-Marie Nenzell tog över med 4:24.0 och 4:22.2 i augusti och till slut 4:16.6 som 8:a på EM i september.

Totalt innebar det drygt 16 sekunders förbättring men statusen som det första officiella rekordet tillkom alltså Lenas 4:32.8 i maj. Lena kom senare att flytta till USA där hon åren 1978-1984 under nya efternamnet Hollman hade en god marathonkarriär. Som bäst blev det 2:44:10 (New York 1983) och faktum är att hon genom 2:51:45 1979 och 2:50:51 1980 under en period hade det inofficiella svenska rekordet på den distansen!




5. Men det fanns faktiskt ett land som mer än kvarts sekel tidigare hade tagit kvinnliga 1500m "på allvar". Detta genom att ge grenen status som ordinarie nationsmästerskapsgren, vilket bl a resulterat i nationsrekord under 4:40. Vilket var det landet? 

SVAR:

Landet var Sovjetunionen som länge levde ett "eget liv" utanför den internationella idrottsgemenskapen. Första internationella friidrottsmästerskapet blev EM 1946 dit man bjudits in fast man faktiskt ännu inte var medlem i IAAF. Det var först efter OS 1948 som Sovjet kom med som "fullvärdig" i den internationella friidrotten.

Den främsta ryska 1500m-löperskan var Jevdokija Vasiljeva som redan 1936 gjorde under 4:50 och som 1944 blev först under 4:40. Detta alltså medan "omvärlden" så sent som 1950 körde ett EM där längsta kvinnliga löpdistansen var 200m!

Vasiljeva noterade f ö 2:12.0 på 800m 1943, dvs innan Nora-Anna satte sina i Sverige så uppmärksammade världsrekord på som bäst 2:13.8. Vasiljeva fömådde hänga i och även om det aldrig blev någon mästerskapsmedalj fick hon till slut 1950 (som 35-åring) ändå ett officiellt världsrekord när hon gjorde 2:13.0 på 800m!

Jevdokija Vasiljeva en historisk banbrytare på kvinnlig medeldistans som tyvärr var så långt före sin tid att i stort sett ingen idag minns ens hennes namn, än mindre hennes prestationer.




6. När Gunder Hägg i maj 1954 förlorade världsrekordet på 1 mile till Roger Bannister var det något som kom att få en evig legendstatus även utanför friidrottskretsar. Detta trots att ju få av oss själva upplevde händelsen när det begav sig för över 60 år sedan.

Däremot verkar ingen numera komma ihåg någonting om hur Gunder förlorade sitt kvalitetsmässigt jämbördiga världsrekord på 1500m? När hände det, vad var den nya rekordtiden och vem var det som gjorde den?

SVAR:

Gunders 3:43.0 på 1500m tangerades först av Lennart Strand 1947 och sedan av tysken Werner Lueg 1952, men det överträffades inte förrän den 4 juni 1954 - dvs trettio dagar efter Bannisters drömmil - och då som mellantiden 3:42.8 i en rekordattack på majlen av USA:s Wes Santee.

Santee landade på 4:00.6 och missade alltså sin drömmilsambition men kompenserades med ett rekord han fick "på köpet". Han fick sedan bara behålla det i två och en halv vecka innan australiensaren John Landy i Åbo gjorde en rejäl rekorddubbel: Sekunden snabbare än Santee på 1500m på vägen till 3:58.0 - 1.4 s under Bannisters rekord - på engelska milen.

Men vem kommer idag ihåg Santee eller Landy eller att den så för evigt omsusade första drömmilen var en prestation som stod sig som rekord i mindre än sju veckor?

Fast kanske allra intressantast är att historien ovan så tydligt bevisar att allt snack om att 4:00 på majlen primärt var en mental spärr var rent nonsens. För hade det varit så hade ju 1500m-rekordet legat före - och inte som nu efter - i utvecklingen eftersom ingen såg sifferkombinationen 3:43 som någon "magisk" gräns.




7. Som framgick av en tidigare artikel här på friidrott.se var Dan Waern förste svensk att springa under 3:40 när han gjorde det den 18 september 1960 i en gala på Ullevi i Göteborg. Men vilka löpare från andra länder hade hunnit före Dan under dröm-3:40? Ange namn, tid och årtal (gärna datum).

SVAR:

3:38.1 Stanislaw Jungwirth TCH (dåvarande Tjeckoslovakien) 12 juli 1957
3:39.6 Herbert Elliott AUS 6 augusti 1958
3:39.4 Murray Halberg NZL 28 augusti 1958
3:39.8 Arne Hamarsland NOR 5 september 1958
3:39.3 Siegfried Valentin GDR (dåvarande Östtyskland) 17 juli 1959
3:39.3 István Rózsavölgyi HUN 7 augusti 1959
3:38.4 Michael Jazy FRA 6 september 1960

Så Dan Waern var alltså den 8:e medlemmen i "Sub-3:40-klubben". Och således den andre nordbon.




8. Ingen svensk har ännu tagit sig under nästa drömgräns, dvs 3:30, men det är inte att se som ett misslyckande. För äen om det har gått över 30 år sedan Steve Cram som förste man passerade gränsen är det fortfarande någonting väldigt exklusivt.

Det har t ex varit tre år nu på 2000-talet (2007. 2008 och 2011) när världsårsbästat hamnade på fel sida 3:30-gränsen.

Hur många personer är det egentligen som någon gång gjort 3:29.99 eller bättre? Vilka länder är det som har nationsrekord under 3:30? Ange land, tid, namn och år.

SVAR:

Totalt är sub-3:30-löparna (t o m 2016) 31 stycken. Men för många av dem är det bara "just precis": 61% (19 av 31) har 3:29 och 39% (12 av 31) ligger t o m på "höga 3:29".

Nationsrekorden är tolv stycken och ser ut så här:

MAR 3:26.00 Hicham El Guerrouj 98
KEN 3:26.34 Bernard Lagat 01
ALG 3:27.37 Noureddine Morceli 95
GBR 3:28.81 Mo Farah 13
ESP 3:28.95 Fermin Cacho 97
FRA 3:28.98 Mehdi Baala 03
BRN 3:29.14 Rashid Ramzi 06
BDI 3:29.18 Vénuste Niyongabo 97
USA 3:29.30 Bernard Lagat 05
DJI 3:29.58 Aynaleh Souleiman 14
NZL 3:29.66 Nick Willis 15
ETH 3:29.91 Aman Wote 14


Ser man till nationer är Kenya suveränt i topp med 13 löpare följda av Marocko 4, Algeriet och Storbritannien vardera 3 samt USA 2. Värt att notera är att Bernard Lagat alltså håller två olika nationsrekord!




9. Idrottstalang innehåller alltid en genetisk komponent och kombinerar man det med ett i familjen etablerat intresse är det är ganska naturligt med "1500m-klaner". Vilka är Sveriges bästa (räknat på sammanlagda pers) combos på 1500m för far/son, mor/dotter, bror/bror och syster/syster? Ange personernas namn och pers.

PS. Bonusfråga för guldstjärna: Samma för far/dotter, mor/son och bror/syster?

SVAR:

En ganska svår fråga att besvara eftersom det inte finns någon speciell statistik att söka i. Dessutom handlar kopplingen av två generationer om aktiva som tävlat med 20-30 års mellanrum. Det är ju inte alltid familjebanden bakåt uppmärksammas om det inte handlar om en väldigt framgångsrik förälder eller en förälder som också är tränare.

Far/son: 7:21.41 - Johan 3:39.31 (87) och Elmar 3:42.10 (15) Engholm
Mor/dotter: 8:40.95 - Katarina 4:30.23 (79) och Johanna 4:10.72 (03) Nilsson
Bror/bror: 7:29.06 - Ulf 3:36.56 (74) och Kenneth 3:52.5m (65) Högberg
Syster/syster: 8:29.26 - Johanna 4:10.72 (03) och Ida 4:18.54 (09) Nilsson


Guldstjärnefrågorna:
Far/dotter: 7:59.98 - Carl-Gustaf 3:49.26 (84) och Johanna 4:10.72 (03) Nilsson
Mor/son: 8:06.15 - Annika 4:20.17 (89) och John 3:45.98 (03) Lindström
Bror/syster: 8:04.24 - David 3:53.52 (11) och Johanna 4:10.72 (03) Nilsson


I flera fall är det riktigt tufft om första platsen. T ex för bröder där Jonas/Robin Leanderson är 0.80 och Mustafa/Ahmed Mohamed 1.24 bakom Ulf/Kenneth Högberg. Eller för mor/son där Ann/Tim Sundström ligger bara 0.35 efter Annika/John Lindström.

Även om det inte efterfrågades kan det också vara värt att notera den bästa 3-generationaren: Ingvar Ericsson 3:41.2 (56), Jonas Ericsson 3:44.19 (79) och Erik Widing 3:50.65 (12)!




10. Korrelationen mellan 1500m och den drygt 109 m längre "majlen" har alltid varit stark och ofta har världsrekorden tillhört samma person. Så var det med Gunder Hägg och Arne Andersson på 1940-talet och så är det nu sedan många år tillbaka med Hicham El Guerrouj.

Men det finns undantag: Vilka manliga löpare från perioden mellan Hägg och El Guerrouj är det som har haft 1500m-rekordet men aldrig samtidigt majl-rekordet?

SVAR:

Totalt är det 25 löpare som haft endera rekordet - eller båda - efter Häggs 3:43.0/4:01.4 och före El Guerroujs 3:26.00/3:43.13.

Fem - Bannister, Ibbotson, Snell, Jazy och Walker - har bara haft rekordet på 1 mile och åtta - Landy, Elliott, Ryun, Bayi, Coe, Ovett, Cram och Morceli - har haft båda. Så flest - tolv - är det faktiskt i gruppen "bara 1500m":

Lennart Strand, Werner Lueg, Wes Santee, Sándor Iharos, László Tábori, Gunnar Nielsen, István Rózsavölgyi, Olavi Salsola, Olavi Salonen, Stanislaw Jungwirth, Sydney Maree och Said Aouita. Fast alla dessa utom Maree och Aouita satte sina 1500m-rekord på 1940- och 1950-talen.




11. I mitten på 1980-talet skrevs de första inomhusreglerna och i den vevan införde Internationella Friidrottsförbundet IAAF både tävlingen inomhus-VM (" World Indoor Championships") och officiella världsrekord inomhus.

a) Vilka blev de första officiella innevärldsmästarna på 1500m för män resp kvinnor?
b) Och vilka blev de första officiella innevärldsrekordhållarna (både namn och tid) för resp kön?

SVAR:

a) Första officiella världsmästerskapen inomhus gick 1987 i Indianapolis med Irlands Marcus O'Sullivan och Rumäniens Doina Melinte som vinnare av 1500m-finalerna. Två år tidigare genomfördes som en test "World Indoor Games" i Paris, men den tävlingen saknade alltså formell mästerskapsstatus.

Dessutom gick "World Indoor Games" direkt i säsongsupptakten i mitten av januari så deltagandet var ganska blandat och formen för dem som var med knappast "mästerskapstoppad". Så det vore även idrottsligt helt fel att retroaktivt ge den status som likvärdig med ett "riktigt" mästerskap.

b) Första raden i de officiella rekordutvecklingarna tillhör Spaniens José-Luis Gonzalez med 3:36.03 (Oviedo 1 mars 1986) resp USA:s Mary Decker med 4:00.8 (New York 8 februari 1980). Mest anmärkningsvärt här är väl att Deckers tid gjordes på en bana med ett snävt 146m-varv!




12. Att 1500m-löpare räknas som "medeldistansare" är alla överens om, men frågan är ändå om det är så självklart att den andra medeldistansen (800m) är 1500m:s "närmaste släkting"  Är månne kravprofilen mer "kort långdistans" än "lång medeldistans?


Svaret är inte självklart men en viss indikation kan man få genom att titta på hur världens bästa manliga 1500m-löpare hävdat sig på 800m resp 5000m.

Vilka mästerskapsmeriter (OS och VM) på dessa distanser har egentligen löparna som finns på nu aktuella manliga topp-10 på 1500m genom tiderna?

SVAR:

Hicham El Guerrouj: 5000m 2:a VM03, 1:a OS04
Bernard Lagat: 5000m 1:a VM07, 2:a VM 09 & 11, ytterligare fyra OS/VM-finaler
Asbel Kiprop: 800m semi VM09
Noureddine Morceli: -
Silas Kiplagat: -
Noah Ngeny: -
Taoufik Makhloufi: 800m heat OS12, 2:a OS16
Abdalaati Iguider: 5000m 6:a OS12
Mo Farah: 5000m 1:a OS12/16, VM11/13/15, EM 10/12/14, .....
Ronald Kwemoi: -


Dvs två har mästerskapstävlat på 800m varav en tagit medalj, fyra har mästerskapstävlat på 5000m varav tre har tagit guld och fyra har fokuserat helt på 1500m. Så nog är det numera en ganska klar tonvikt åt "kort långdistans" snarare än "lång medeldistans" som det var när Coe, Cram och Ovett var marknadsledande.

Särskilt remarkabel är Mo Farah som ju alltid varit helt inriktad på 5000m/10000m men som ändå ett pra veckor före sina VM-starter på långdistans 2013 och 2015 gjorde Europas två snabbaste 1500m-tider någonsin.




13. Samma frågeställning för kvinnor?

SVAR:

Genzebe Dibaba: 5000m 3:a VM15, dessutom 8:a VM09/11
Qu Yunxia: -
Jiang Bo: Aldrig tävlat i någon gren på OS/VM
Lang Yinglai: Aldrig tävlat i någon gren på OS/VM
Wang Junxia: 5000m 1:a OS96
Tatiana Kazankina: 800m 1:a OS76
Yin Lili: Aldrig tävlat i någon gren på OS/VM
Paula Ivan: -
Lan Lixin: -
Olga Dvirna: -


Här är bilden mer diffus. Främst därför att sex av tio på listan tillhör den gåtfulla grupp kinesiskor som 1993 och 1997 gjorde sanslöst bra tider på hemmaplan. 1993 var man med på VM men 1997 när kinesiskor belade placeringarna 1-9 och 11-14 på världsårsbästa 1500m deltog ingen på VM!

Den andra problemfaktorn är att 5000m inte blev en ordinarie mästerskapsgren förrän 1995. Av de icke-kinesiskor som finns på topp-12 genom tiderna på 1500m är Genzebe Dibaba faktiskt den enda med en tid gjord 1995 eller senare!

Före 1995 var distansen närmast ovanför 1500m i stället 3000m men det har alltid varit en sträcka som medeldistansare inte tvekat för som för 5000m.




14. Gunder Häggs sista världsrekord på 1500m blev 3:43.0 från 1944 och det sista världsrekordet som sattes på stybb var Jim Ryuns 3:33.1 gjort - så när som på en dag - exakt 23 år senare. Differensen efter tre och trekvarts varvs löpning var alltså i det allra närmaste 10 sekunder till Ryuns fördel.

Men hur stor var tidsdifferensen mellan dem efter första varvet, dvs med 400 m löpta? (Svar inom +/- fem tiondelar godkänns.)

SVAR:

Det här med gamla mellantider är förstås ingen exakt vetenskap, framförallt därför att det var manuell tidtagning men också därför att många arenor på den tiden hade andra varvlängder än dagens moderna 400m-standard.
 
I IAAF:s bok "Progression of World Records" redovisas de bästa kända uppgifterna. Där ges 56.7 - 1:56.5 - 2:58.0 - 3:43.0 som Häggs passeringar och 60.5 - 1:56.0 - 2:53.5 - 3:33.1 som Ryuns. Det innebär alltså att Hägg var 3.8 s före efter 400m men 9.9 s efter i mål sedan han tappat 4.1 s på andra varvet, 4.0 s på tredje och 5.6 s på sista 300m!

Att situationen blev så extrem på första varvet beror på att båda tiderna gjordes i lopp som framförallt var prestigematcher. Hägg mötte ärkerivalen Arne Andersson och som vanligt använde sig Gunder av receptet att med hjälp av haren Lennart Strand"tokrusa" från start för att knäcka Arnes spurtförmåga.

Ryuns rekord kom i en "landskamp mot Brittiska Samväldet där han ställdes mot sin tuffaste utmanare kenyanen Kipchoge Keino. Båda avvaktade i början innan Keino plötsligt skruvade upp farten fem sekunder på andra varvet! Men han lyckades inte knäcka Ryun som sedan på slutvarvet sprintade ifrån till seger med fyra sekunder. Sista 300m gick på 39.6!

Så trots att världsrekordet alltså i ett svep sänktes med 2.5 s var det ett allt annat än optimalt upplagt lopp. Man kan bara spekulera i hur fort Ryun kunnat springa den sommaren i ett skräddarsytt rekordförsök. Under 3:30 rentav? I så fall 18 år innan den gränsen verkligen passerades. 

Keino fick f ö sin revansch på OS året efteråt där han på Mexicos höga höjd lyckades med sin hårdkörning och vann över Ryun med nästan tre sekunder på historiens då näst bästa tid 3:34.9.




15. Att Abeba Aregawi är den svenska som placerat sig högst på världsårsbästa på 1500m är självklart. 2013 var hon ju nr 1 i världen inte bara i genskap av VM-vinnare utan också i egenskap av statistiketta med sina 3:56.60.

Men vilken svenska är det som har placerat sig näst bäst på en kvinnlig världsårsbästa sedan grenen blev "officiell på allvar" 1969?

SVAR:

1973 vann 18-åriga Inger Knutsson JEM i Duisburg på 4:07.47 och den tiden gav henne faktiskt även 2:a platsen i seniorernas världsårsbästa bakom bara DDR:s Karin Krebs som hade 4:04.6. Samma år var Inger även världs-3:a för seniorer på 3000m med sina 8:58.36 från Finnkampen på Stockholms Stadion. 

Båda Ingers tider står sig dessutom nu snart 44 år senare som de svenska juniorrekorden på distanserna och de där 4:07.47 ger fortfarande henne 4:e platsen i Sverige genom-tiderna bakom Abeba Aregawi, Meraf Bahta och Malin Ewerlöf. Förstod någon då - när distanserna var färska för kvinnor och därför saknade etablerade referensramar - hur fantastiskt bra Inger var?




16. "Mästerskapsfinaler på 1500m utvecklas väldigt ofta till s k taktiklopp, dvs lopp där efter en "kollektivt handlingsförlamad" öppning allting avgörs i en våldsam rusning på sista varvet. Vi såg det senast i den manliga finalen i Rio där segertiden blev 3:50.00, där den som var 0.29 långsammare missade medalj och där den som gjorde "bara" 52 blankt på slutrundan blev 12:a.

Men det har också funnits mästerskap där löpare som på förhand upplevt sig starkast valt att med hjälp av hög fart hela vägen - eller en verkligen "lång" spurt - försöka skaka av sig motståndet i god tid före upploppet.

Vilka är - efter andra världskriget - de största segermarginalerna i OS eller VM-finaler på 1500m utomhus för män resp kvinnor? Ange tävling, vinnare och marginal.

SVAR:

Visst är 1500m en gren där det - framförallt för männen - oftast är tätt vid målgången i mästerskapsfinalerna. Faktum är att i de senastes tolv manliga OS-finalerna och de senast åtta VM-finalerna har det skiljt mindre än sekunden mellan ettan och tvåan i mål!

I de totalt 18 OS-finalerna sedan 1948 och de totalt 14 VM-finalerna sedan 1983 har det bara tre gånger varit en segermarginal på minst två sekunder: OS 1960, OS 1968 och VM 1991. Allra mest överlägsen var Kipchoge Keino 1968 då han lämnade 2:an Jim Ryun 2.9 s (med eltid 2.98 s) bakom sig.

För kvinnor har det varit 12 OS-finaler (fr o m 1972) och 15 VM-finaler på distansen. Även här är segermarginaler runt halvsekunden det normala och bara i OS 1988 och 1993 har det blivit gap på över två sekunder mellan 1:an och 2:a.

Särklassig toppnotering är smått svindlande (mer än dubbelt det näs högsta) 6.28 s registrerade för Rumäniens Paula Ivan 1988. Favoriten Ivan gjorde i princip sitt eget lopp från startskottet och ingen av de övriga försökte på allvar följa eller jaga ikapp. Tvärtom var man helt inriktade på uppgörelsen om silvret. 




17. När det gäller banbrytande friidrottare är det vanligt att man fokuserar på antalet rekord han/hon noterat. Men rent idrottsligt är det på många sätt betydligt intressantare att se med hur mycket man totalt sett förbättrat rekordet under sin karriär.

Vilka är de fem främsta i den manliga 1500m-historien räknat på "världsrekordlyftet" man stod för, dvs differensen mellan sista rekordet man satte och det rekord som gällde innan man noterade sin första rekordförbättring.

SVAR:

Alla över 2 sekunder:

4.8 s Gunder Hägg (3:47.8 - 3:43.0)
2.5 s Herb Elliott (3:38.1 - 3:35.6)
2.5 s Jim Ryun (3:35.6 - 3:33.1)
2.1 s Paavo Nurmi (3:54.7 - 3:52.6)
2.1 s Stanislaw Jungwirth (3:40.2 - 3:38.1)
2.09 s Noureddine Morceli (3:29.46 - 3:27.37) 


Inte direkt överraskande ligger de största lyften ganska långt tillbaka i tiden, Morceli är den ende från det senaste halvseklet. Man kan fundera varför Gunder står i sådan särklass och förklaringen heter förmodligen Arne Andersson. För Arne var en jämbördig motståndare som Gunder hela tiden måste försvara sig mot.

För sådana som Elliott och Ryun fanns inte samma press eftersom de var i total särklass när de stod på topp. Så det är lätt att tänka sig att hungern att bli ännu bättre dämpades när man hade 2.5 sekund tillgodo på den näst bäste genom tiderna.




18. De allra flesta världsrekorden har alltid - och oberoende av gren - varit produkter av att en enskild indrottare med uttalat rekordfokus prickat in personlig toppform en dag när de yttre betingelserna är optimala. Fast det har även hänt att segerkampen mellan två jämbördiga pressat den som lyckades vinna till rekordet.

Så var det t ex när Steve Cram och Said Aouita möttes i Nice sommaren 1985 och båda gick mer än sekunden under Steve Ovetts gällande rekord 3:30.77. Bittert för tvåan Aouita som med retfulla 0.04 missade inte bara segern utan också den historiska statusen som världens förste under 3:30.

Men det har faktiskt t o m hänt att tre man i samma lopp gått under det gällande manliga världsrekordet! Plats och datum samt löparna och deras tider?

SVAR:

Detta har faktiskt anmärkningsvärt nog inträffat inte bara en gång utan två gånger!

Första gången var i Åbo den 11 juli 1957 då den legendariska finska "Olavi-trion" gick i mål på 3:40.2 (Olavi Salsola), 3:40.2 (Olavi Salonen) resp 3:40.3 (Olavi Vuorisalo) när det gällande rekordet var 3:40.6. Fyra i loppet var Dan Waern som med 3:40.8 snuddade vid det gamla rekordet.

Salsolas och Salonens "regeringstid" som världsrekordhållare blev dock extremt kort, för redan en dag senare i tjeckiska Stara Boleslav brakade Stanislaw Jungwirth i en solokörning (tvåan slagen med över tio sekunder) in på 3:38.1 efter en "mördaröppning" på 54.9-1:54.2!

Andra gången med tre man under gällande rekord var i tyska Koblenz den 27 augusti 1980. "Ingångsrekordet" då var 3:32.1 (eltid: 3:32.03) när Steve Ovett gick i mål på 3:31.36 tätt skuggad av (väst)tyskarna Thomas Wessinghage 3:31.58 och Harald Hudak 3:31.96.

För båda tyskarna handlade det om nya pers som dessutom skulle komma att stå sig karriären ut. För Hudak var det "dunderpersens dunderpers" eftersom han aldrig var under 3:36 vare sig förr eller senare. 




19. Nästan all statistik handlar om bästalistor där idrottarnas absoluta årsbästa eller personbästa rangordnas rakt av. Samtidigt vet vi att enskilda bästaresultat kan säga ganska litet om personens normalkapacitet. Tänk bara på Bob Beamons 8.90 i Mexico-OS när hans allra längsta i övrigt under karriären var 8.39 i medvind.

Nu är ju 1500m en gren av en helt annan karaktär eftersom det handlar om en prestation som sträcker sig över flera minuter. Men samtidigt kan ett pers berott på att man hamnade i ett enskilt lopp där farten visade sig perfekt för att göra tid. Vi har sett det på senare år då världsårsbästalistans topp varit nästan identiskt med resultatlistan från galan i Monaco.

Ett sätt att få en mer nyanserad bild av de inbördes styrkeförhållandena kan vara att komplettera bästalistan med en "nästbästalista", dvs en statistik baserad på varje idrottares näst bästa tävling.

Hur skulle en manlig topp-10 nästbästa genom tiderna egentligen se ut (resultat, namn, år)? Vilka från gängse topp-10 bästa finns med också på topp-10 nästbästa? (OBS: Det handlar alltså om olika tävlingar, dvs resultat från olika tillfällen. Ev resultat i försök eller semi i samma tävling skall alltså inte räknas.)

Förresten: Vilka av under-3:30-löparna är det egentligen som gjort mer än en sådan tid? Nästan alla? Hälften? En tredjedel? Nästan ingen?

SVAR:

Topp-10 nästbästa (längst till höger placeringen på personbästa):

3:26.12 Hicham El Guerrouj 01 (1)
3:27.40 Bernard Lagat 04 (2)
3:27.52 Noureddine Morceli 95 (4)
3:27.72 Asbel Kiprop 13 (3)
3:28.73 Noah Ngeny 99 (6)
3:28.93 Mo Farah 15 (9=)
3:29.27 Silas Kiplagat 10 (5)
3:29.43 Vénuste Niyongabo 97 (15)
3:29.71 Said Aouita 85 (17=)
3:29.72 Daniel Kipchirchir Komen 05 (13)


Dvs sju av tio (inkl de 6 främsta) från 10-bästa finns med även på 10-nästbästa. Hög korrelation alltså.

Förutom dessa tio har även Abdalaati Iguider, Nixon Chpeseba och Nick Willis tagit sig under dröm-3:30 vid mer än ett tillfälle, dvs totalt 13 av 31 (ca 42 %). Sämsta nästperset bland övriga 18 är Caleb Ndikus 3:32.02.


Vad gäller den inofficiella titeln "Mr sub-3:30" står Hicham El Guerrouj i en fullständigt förkrossande särklass. Han står nämligen ensam för en tredjedel (33 av 99) av alla lopp under 3:30. Närmast - om man nu kan använda det ordet - följer Morceli och Ngeny på vardera 8, Lagat och Kiprop på vardera 7 samt Kiplagat på 4. Ingen annan på mer än 2.

Uppe i den översta toppen är dominansen än påtagligare: Av de 24 under 3:28.5 har El Guerrouj drygt hälften (13) och 7 av de 9 allra snabbaste.

Studerar man listan slås man också av hur oerhört bra Noah Ngeny faktiskt var åren 1999-2000. På bara dessa två säsonger samlade kenyanen ihop 5x3:28 och 3x3:29 och tog silver på VM99 och guld - före El Guerrouj - på OS00.

Tyvärr spolierade skador den fortsatta karriären och Ngeny hittade aldrig tillbaka till den absoluta toppformen igen. Och nu känns Noah Ngeny nästan helt bortglömd så OS-mästare har var - och världsrekordhållare på 1000m han fortfarande är.




20. Och hur skulle en kvinnlig topp-10 nästbästa genom tiderna se ut (resultat, namn, år)? Vilka från gängse topp-10 bästa finns med också på topp-10 nästbästa? (OBS: Det handlar alltså om olika tävlingar, dvs resultat från olika tillfällen. Ev resultat i försök eller semi i samma tävling skall alltså inte räknas.)

SVAR:

3:54.11 Genzebe Dibaba 15 (1)
3:55.0m Tatiana Kazankina 80 (6)
3:55.38 Qu Yunxia 97 (2)
3:55.60 Süreyya Ayhan 03 (15)
3:56.22 Paula Ivan 88 (8)
3:56.55 Maryam Jamal 09 (19)
3:56.60 Abeba Aregawi 13 (25)
3:56.72 Faith Kipyegon 16 (22)
3:56.74 Jelena Soboleva 06 (23)
3:56.9m Zamira Zaitseva 80 (18)


Här är korrelationen betydligt lägre, framförallt därför att det bara är en av de sex kinesiskorna på 10-bästa som har ett nästpers som platsar.