Fredag 24 oktober 2014

 

Sök på friidrott.se

Kontaktinformation

Svensk Friidrott

Svenska Friidrottsförbundet

Post- och besöksadress:
Heliosgatan 3
120 30 Stockholm

Tel: 010-476 53 30 vxl
Fax: 08-724 68 61
E-post: info@friidrott.se
 

Generalsekreterare & Ansvarig utgivare

Anders Albertsson
010-476 53 50

Redaktionen
friidrott.se

A. Lennart Julin
redaktör
08-30 13 33

Information och
media

Magnus Fridell (vik.)
073-506 21 74
(Pressjour)

Läs mer Samtliga kontakter


Förbundsbanmätarutbildningen
 


 
Ursprungligen var landsvägslöpningen precis som terränglöpningen en form av friidrott där fokus låg helt på de relativa resultaten inom varje tävling. Detta eftersom banorna varierade så kraftigt i kupering, underlag m m. Därmed var det inte heller viktigt att distansen uppmätts med någon högre precision.
 

Men när landsvägslöpningen i en process som inleddes runt mitten av 1970-talet förvandlades från en snäv elitaktivitet till något som lockade stora skaror av utövare växte efterfrågan på möjligheten att - som i arenafriidrotten - på ett meningsfullt sätt kunna jämföra resultat från olika tävlingar.

Detta förutsatte största möjliga enhetlighet för banorna. Kupering och kurvighet gick inte att göra lika för alla banor, men banlängden skulle kunna standardiseras. Inte heller det var en alldeles enkel uppgift, men under mitten av 1980-talet utvecklades - framförallt tack vare arrangörsorganisationen AIMS - en fungerande mätmetodik som också skrevs in i IAAF:s regelverk.

Sverige var mycket aktivt i arbetet med regler och metodik och redan tidigt på 1980-talet utbildades de första Förbundsbanmätarna med uppgift att svara för att alla marathon- och halvmarathonlopp i Sverige fick sin banor officiellt kontrollmätta.

Under senare år har efterfrågan på kontrollmätning också av lopp på andra distanser - framförallt de snabbt allt populärare milloppen - vuxit kraftigt. Något som i sin tur medfört att kadern av Förbundsbanmätare måste inte bara kontinuerligt förnyas utan också utökas.

Därför genomför SFIF Förbundsbanmätarutbildningar med några års periodicitet. Kursen omfattar två dagar med stort fokus på praktiken.

Kraven på en blivande Förbundsbanmätare är framförallt:

  • Bekväm med att cykla längre sträckor koncentrerat och stabilt (själva mätningen genomförs med hjälp av cykel utrustad med ett speciellt mätredskap en s k Jones-Oerth counter).
  • Bekväm med att felfritt hantera matematiska beräkningar (en mätning resulterar i ett omfattande siffermaterial som måste kunna bearbetas med säkerhet).
  • Kunskap om och förståelse för hur löpare väljer löplinje (mätning skall göras längs den kortast möjliga löpvägen och om det på banan skulle finnas möjligheter att gena måste dessa uppmärksammas och dokumenteras med anvisningar om åtgärder som arrangören måste vidtaga).  
     

En Förbundsbanmätare skall alltså vara en garant gentemot de tävlande att banan man springer håller korrekt längd.

Därför finns det ingen automatik i att den som gått kursen också blir legitimerad som Förbundsbanmätare. Man måste dessutom ha visat en sådan säkerhet, noggrannhet och skicklighet i uppdragets alla olika delar att man bedöms klara de internationella tävlingsreglernas felmarginalskrav på högst en promille.


 

Kontaktperson

Andreas Thornell

Andreas Thornell

a 010-476 53 42
e-post


 

 

Läs:
Rekord på landsväg

Se:
Bilder från banmätarkursen 2005.




Avdelningar

Intro

Kurs våren 14