Annons

Annons

Startblock 3651

På den här sidan hittar du information om de vanligaste sjukdomarna som du som friidrottare i åldrarna från 12 och uppåt kan påverkas av. Vid mer specifika frågeställningar rekommenderas att du besöker 1177.se alternativt kontaktar din husläkare. För mer information för den äldre friidrottaren se sidan Veteranfriidrott.

Innehållsförteckning

För att inte spridda smitta är det viktigt att följa dessa rekommendationer:

  • Tvätta händerna ofta med tvål och i varmt vatten
  • Nys och hosta i armvecket
  • Undvik att röra ögon, näsa och mun
  • Stanna hemma vid symtom som snuva, hosta och feber!

För att undvika att bli smittad:

  • Tvätta händerna ofta! 
  • Tvätta händerna/sprita före och efter maten! Ta gärna med egna bestick från buffén!
  • Undvik onödig kroppskontakt med andra typ skaka inte hand utan säg hej!
  • Drick bara ur egna flaskor/muggar!
  • Planera resor! Förboka platser bredvid dina kompisar vid flyg- och andra resor!

Vuxna och ungdomar med astma: Vaccinera dig gärna mot säsongsinfluensa och Covid-19 (Coronaviruset) före vintern för att undvika tränings/tävlingsbortfall pga influensa. 

Insjuknar du i influensa (hög feber, muskelvärk, hosta, snuva och halsont).

VILA! Undvik att ligga utan sitt/promenera det du orkar. Drick mycket! Drick gärna kolhydrater typ blåbärs- eller nyponsoppa, fruktjuice och sportdryck – du behöver energi för att ta dig igenom sjukdomen och för att inte vara alltför mycket i energibristläge när du tillfrisknat! Orkar du inte upp och gå? Mottrycksandas för att öppna upp de små lungblåsorna exv genom att blåsa bubblor i sugrör i en flaska med vatten. 

Att återuppta träning efter sjukdom

Så fort du mår bra och har normal vilopuls kan du börja aktivera dig. Börja LUGNT! Promenera och öka efter några dagar till jogging om du får normalt pulssvar. Efter en vecka kan du i regel börja träna tuffare. Om du får onormalt hög puls vid träningsförsök eller inte vilopulsen normaliseras – sök läkare för undersökning inkl EKG. 

När du är förkyld, dvs har snuva, ont i halsen och hosta och är påverkad med feber och/eller förhöjd puls skall du vila från träning. Drick och ät mycket! Var uppe och promenera det du orkar - undvik att ligga ner på dagen. 

Har du en lättare förkylning utan feber eller pulsstegring i vila eller vid aktivitet kan du träna som vanligt om din puls inte är påverkad. Tänk på att dricka ordentligt och avbryta aktiviteten när du blir trött. Det är inte farligt att träna med förkylning i kroppen så länge du har normal puls men du orkar oftast inte lika mycket som vanligt. 

Om din infektion ger feber över 38 grader på morgonen eller i vila eller om din vilopuls går upp med mer än 20 % då får du inte träna för då har du en allvarlig infektion i kroppen. 

Lär dig vad din vilopuls är när du är frisk så är det lätt att se om du är påverkad eller inte. Har du en bakteriell infektion som av doktor behandlas med antibiotika får du inte träna första dagarna då kroppen behöver vila. När du är feberfri och pulsen är normaliserad kan du träna som vanligt trots att du kanske ska stå kvar på antibiotika ytterligare några dagar.

Viktigt att du medicinerar så att du inte har några besvär vid ansträngning. Tänk på att olika miljöer och olika årstider ger olika besvär. Gå igenom noggrant med din doktor så att du har rätt medicinering. Hostar du eller blir andfådd i samband med ansträngning då behöver du förbättra din medicinering så att du kan träna som vanligt. Samma sak gäller i samband med pollenallergi t ex. Mycket viktigt att du som astmatiker inte tränar när det är för kallt ute! Intervallträning mycket bättre för astmatiker än distansträning! 

Blåskatarr är en vanlig sjukdom som framför allt drabbar tjejer. När du får urinvägsinfektion är du opåverkad i övrigt och äter upp din antibiotika men kan träna precis som vanligt.

ADHD är ett vanligt tillstånd som oftast behandlas med mediciner, de flesta av dessa mediciner är dopingklassade och när du tränar och elit-tävlar behöver du söka dispens för detta. Nästan aldrig aktuellt förrän du fyllt 16 år. Dock bra att veta inför framtiden. Inga problem att träna med ADHD eller liknande tillstånd förstås.

Ett plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtat slutar att pumpa blod av oväntad anledning och den som drabbas förlorar snabbt medvetandet. 

Tre saker du göra om någon faller ihop och du misstänker hjärtstopp: 

  1. Larma 112
  2. Påbörja HLR 
  3. Få dit en hjärtstartare

Så använder du en hjärtstartare: Till instruktionsfilm

Läs mer:

Röda Korset film om Hjärt- och Lung Räddning (HLR)

RF:s policy kring plötsligt dödsfall, bakgrund och rekommendationer 

RF:s policy kring plötsligt dödsfall, ytterligare rekommendationer för medicinsk personal

RF:s frågeformulär för riktad hjärtkontroll 

Hjärtscreening av elever vid RIG

Läs följande för mer information: 

Hjärt och lungfonden – plötsligt hjärtstopp

Avhandling om hjärtstopp

Hjärtscreening

I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen och Riksidrottsförbundet (RF) elitidrottare i åldern 16 till 35 år att göra en hjärtscreening. Gör en första hjärtscreening i 16–20-årsåldern och upprepa sedan med jämna mellanrum. 

Det är oerhört viktigt att du balanserar kosten så att du äter tillräckligt energi med tanke på att du dels tränar mycket och dels ska växa. Du är en hög energiförbrukning. 

En förutsättning för att du ska kunna bli starkare i musklerna och få bättre kondition är att du äter minst lika mycket energi som du förbrukar. Om du håller igen på maten (energin) för att ex gå ner i vikt under uppväxten så är detta mycket farligt. Minskar du matintaget och fortsätter träna så bryter du ner muskler och skelett, du bryter ner hela kroppen och du mår mycket sämre. Tänk på att du måste äta mycket eftersom du tränar mycket. Prata gärna med din tränare om du märker att någon kompis låter bli att äta för att gå ner i vikt och samtidigt tränar eller om du känner att du själv börjat tänka i dessa banor. Detta är ingen bra kombination.

För mer information, läs: Svensk Friidrotts policy och handlingsplan vid stört ätbeteendet.

Läs mer:

Orienteringsförbundets informationsfolder om Ätstörningar.

Märker du att du går ner i vikt när du tränar då bör du söka hjälp för då har du säkert ätit för lite mat i relation till din träning!

Hit vänder du dig vid ätstörning eller misstänkt ätstörning:

Som diabetiker är det mycket viktigt att du tränar, lika viktigt att träna som att äta men precis som kosten så måste du balansera din träning i relation till din medicinering. Här är det viktigt att du får noggrann genomgång av din diabetesläkare och diabetessköterska så du vet hur du ska dosera din medicin (oftast insulin) i relation till träningsintensiteten. Du mår bättre när du är vältränad!

Som tränare för en ungdom med sjukdom som rör ämnesomsättningen exv diabetes behöver du vara extra uppmärksam på att hon/han sköter sitt matintag bra! Speciellt viktigt i samband med resor för träningsläger eller tävlingar.

Som tränare kan du tänka på att vara extra observant på minsta symptom på svettningar, trötthet, yrsel eller magont! Minsta misstanke på att en diabetiker mår dåligt – servera druvsocker eller något annan snabb sockerlösning och kontakta sjukvården.

När kroppen inte klarar av att kyla ned sig kan du drabbas av värmeslag. Symtom på värmeslag kan vara huvudvärk, yrsel, lite snabbare puls och att man känner sig trött och svag. 

Värme påverkar din förmåga att prestera – i en del grenar ex de explosiva kan värme upplevas positivt medan för de som exponeras för värme under längre perioder ex långdistans, gång och mångkamp kan en ökad kroppstemperatur leda till att prestationen försämras. 

Värmeacklimatisering

Viktigt att förbereda sig minst 3 veckor före tävlingen för att bli acklimatiserad både till den luftfuktigheten och värmen som väntar på tävlingen! 

Träna och lev i en miljö som liknar den på tävlingsorten! Detta kan du göra på plats före tävlingen eller i liknande klimat antingen genom att resa till den miljön eller att skapa den på hemmaplan vilket kan ske i speciella konstgjorda miljöer. Försök att träna i så tävlingslika miljöer som möjligt. 

Vätskebrist

I varma klimat kan kroppstemperaturen nå 39-41°C, kroppen kyler sig genom att svettas vilket kan orsaka uttorkning/vätskebrist (dehydrering). Vätskebrist har negativa effekter på prestationsförmågan bl.a. p.g.a. minskad blodvolym, minskat blodflöde i huden, minskad svettmängd och därigenom minskad värmebortförsel och ökad kroppstemperatur. 

  • En vätskeförlust motsvarande 2-3% av kroppsvikten påverkar prestationsförmågan mycket! 
  • Förbered dig och drick med jämna mellanrum (kroppen kan bara ta upp och tillgodogöra sig viss mängd mer tidsenhet) för att undvika dehydrering (vätskebrist). 
  • Drick inte för mycket vatten (överhydrering) då detta kan generera i hyponatremi (obalans/ för lite salter i kroppen). Detta kan vara mycket farligt.
  • Natriumtillskott (salt) under träning som varar längre än en timme och för de som svettas mycket rekommenderas.
  • Natriumintag kan med fördel ökas innan och efter prestation genom t.ex. elektrolyttabletter (ex. resorb).
  • Det är även lämpligt att inkludera kolhydrater i vätskan du dricker för bäst prestation samt återhämtning. 30-60g kolhydrater per timme om aktiviteten varar över 1 timme och ca 90g kolhydrater om du är aktiv över 2.5 timmar. 
  • För bäst återhämtning ska drycken efter aktivitet innehålla såväl kolhydrater, natrium samt protein!

Referens:  Beat the heat. IAAF, Health & Science, 2019.