Parafriidrott - Friidrottsförbundet

Parafriidrott vänder sig till tre målgrupper; idrottare med rörelsenedsättning, synnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning.

En rörelsenedsättning kan vara medfödd eller förvärvad som efter en olycka. Ryggmärgsskada, kortväxthet, nedsatt muskelstyrka, amputation och cerebral pares är några exempel som kan ge en rörelsenedsättning.

Idrottare med en synnedsättning kan ha mycket varierande behov och förutsättningar för sitt idrottande. En synnedsättning kan innebära att idrottaren har svårt att läsa texter, svårt att se färger, att delar av synfältet är borta, nedsatt synskärpa eller att idrottaren är helt blind.

Idrottare med en intellektuell funktionsnedsättning innebär att de kan ha svårt att förstå och lära sig. Det är mycket individuellt hur det påverkar den enskilda idrottaren. Instruktioner till idrottaren kan behöva vara extra tydliga och konkreta, exempelvis kan det som sägs förstärkas med bilder, skriftliga berättelser.

På den här sidan kan du läsa mer om hälsa för parafriidrottare – från barn/ungdomar till vuxen elit.

För mer läsning om paraidrottares hälsa se även Safe Parasport.

Barn

Allt delta i drott och fysisk aktivitet är positivt för all unga idrottares fysiska och psykiska hälsa. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning rör sig mindre jämfört med andra unga. Att vara fysiskt aktiv är precis lika viktigt för alla barn oavsett funktionsförutsättning för att de ska få en hälsosam livsstil.

Pubertet, tillväxt och därmed rätt anpassade utrustning kan vara speciellt utmanande för unga paraidrottare. Den unga parafriidrottare kan exempelvis växa ur sin rullstol eller protes vilket kan ge skavsår och smärta för att utrustningen inte sitter bra på kroppen.

Den unga parafriidrottaren genomgår samma faser av tillväxt som barn och ungdomar generellt. Det innebär att vissa upplevda problem ex från hälar, knän och ljumskar kan vara en del av att ungdomen växer. Det kan vara så kallade tillväxtzoner och apofyser som ger besvär, läs mer på träning under pubertet.

Elit

Under ett år får ca 7 av 10 paraidrottare en ny skada och närmare 6 av 10 skador inom paraidrott beror på idrottarens funktionsnedsättning.

Trycksår

Trycksår är skador som uppstår när huden och underliggande vävnad skadas av långvarigt tryck. Paraidrottare, särskilt de med nedsatt rörlighet, kan vara mer benägna att utveckla trycksår på områden som utsätts för tryck under träning eller tävling, särskilt drabbade är rullstolsidrottare.

Överbelastningsskador

Överbelastningsskador är vanliga bland paraidrottare, precis som hos övriga friidrottare, och uppstår när muskler, senor eller leder utsätts för repetitiv hög belastning. Dessa skador kan leda till smärta och begränsad rörlighet, är viktiga att behandla i tid och med rätt rehab. Rullstolsidrottare är särskilt utsatta för axelskador på grund av överbelastning från rullstolskörning.

Hjärnskakning

Hjärnskakning är en form av traumatisk hjärnskada som kan inträffa vid fall eller kollisioner. Paraidrottare kan drabbas av hjärnskakningar under intensiva aktiviteter, vilket kan leda till symptom som huvudvärk, yrsel och minnesförlust.

Traumatiska skador

Traumatiska skador inkluderar frakturer, stukningar och andra akuta skador som kan uppstå vid olyckor eller fall. Dessa skador kan vara allvarliga och kräver ofta omedelbar medicinsk behandling och rehabilitering för att återfå full funktion.

Hypertermi (överhettning)

För friidrottare med rörelsenedsättning, specifikt ryggmärgsskador kan svettning nedanför skadenivån vara kraftigt nedsatt eller saknas helt. Detta leder till en ökad risk för hypertermi, vilket är ett tillstånd av överhettning. Eftersom dessa idrottare inte kan reglera sin kroppstemperatur effektivt genom svettning, är det avgörande att ha en individuell kylstrategi, tex kylväst, is eller andra kylmetoder för att hjälpa till att hålla kroppstemperaturen på en säker nivå under träning och tävling.

Aktiva med amputationer eller andra funktionsnedsättningar kan uppleva liknande problem med termoreglering. Minskad muskelmassa kan påverka kroppens förmåga att generera värme och reglera temperaturen, vilket ytterligare ökar risken för överhettning.

Att individanpassa nutrition är viktigt oavsett vem vi pratar till.

Det är många faktorer som påverkar vad individen ska äta och faktiskt äter. Energibehovet påverkas av t.ex. kön, ålder, arv, miljö, fysisk aktivitet, eventuell skada/ sjukdom/ funktionsbegränsning. Energiintaget påverkas även av faktorer såsom vad som finns att äta, vad som är gott, allergi, mag- och tarmproblem, ekonomi, kunskap om att göra bra val, kunskap om att kunna laga måltider, tid och så vidare.

Grunderna inom idrottsnutrition är de samma för alla friidrottare men vissa saker kan vara av stor vikt att tänka på då det handlar om parafriidrottare.

Energibehovet är alltid individuellt men för vissa grupper kan andra faktorer spela roll (i tillägg med de faktorer som normalt påverkar såsom t.ex. arv, miljö och ålder). Dessa kan vara ofrivilliga skakningar/ spasticitet (ökat energibehov), amputationer eller att den aktive sitter i rullstol. Oavsett är tillräckligt med energi avgörande för att en friidrottares kropp ska fungera.

Matlagning och matintag

Kunskap och intresse för mat, matlagning och måltider skiljer sig alltid åt och är även detta individuellt. Att tänka på är att vissa grupper inom parafriidrotten kan t.ex. ha svårigheter att ta till sig instruktioner och/ eller det kan ta längre tid att såväl förbereda en måltid som att äta denna. Detta är viktigt att tänka på vid planering av ett kostupplägg så att upplägget är anpassat just för den individ som ska ta till sig upplägget och kunna genomföra det på ett sätt som funkar i dennes vardag.

Mage, och tarmproblem?

Det är oerhört viktigt med optimal blås- och tarmtömning. Detta kan dock vara svårt för en aktiv som av någon anledning har svårare röra sig t.ex. sitter i rullstol.

Behov av tillskott?

För en aktiv friidrottare brukar en allsidig kost oftast vara tillräckligt för att täcka behovet av näringsämnen. Vissa grupper såsom friidrottare med synnedsättning kan vara i behov av såväl D – vitamin som melatonin då de inte utsätts för dagsljus på samma sätt som de utan en synskada. D – vitamin, i kombination med kalcium, kan vara befogat för idrottare som sitter i rullstol eller av annan anledning inte belastar sitt skelett då detta ökar risken att få ett skört skelett (osteoporos). Detta i sin tur kan leda till en stressfraktur. Likt alla idrottare är det individuellt och ingen ska ta ett kosttillskott ”bara för att” utan ta alltid hjälp av en idrottsläkare, idrottsdietist eller nutritionist för att få svar om tillskott skulle vara gynnsamt (förebyggande) eller vid konstaterad brist.

Tävling och läger

Viktigt att tänka till innan läger och tävlingar etc. så att det fungerar på ett bra sätt för alla oavsett vilken funktion som är nedsatt. Kanske behöver den aktive hjälp vid planerandet av kosten och vätskeintaget såväl under resan som under tävlingen, kanske behöver den hjälp vid dopingkontroll eller med annan logistik. Tänk till innan.

Vätska, svettning och urin

En aktiv med synnedsättning kan inte se färgen på urin d.v.s. svårt att veta om de har fått i sig tillräckligt med vätska eller har vätskebrist. Friidrottare som har en ryggmärgsskada har svårt att svettas nedanför sin skada. Detta innebär ökad risk för hypertermi (överhettad). I dessa fall krävs en individuell kylstrategi. Vidare kan aktiv med t.ex. en amputation ha liknande problem då minskad muskelmassa gör att termoregleringen kan vara påverkad.

Läs mer om återhämtning: kost och sömn

Läs mer på faktasidan om Mental hälsa.

Svensk Friidrott samarbetar med Antidoping Sverige mot doping. Parafriidrott ingår i det regelverket.

Läs mer på: Svensk Friidrott Antidoping.