AKTIVA
Annons
Annons
Att träna och tävla i parafriidrott
Här har vi samlat information för dig som vill träna och tävla i parafriidrott. Att vara en del i ett sammanhang skapa känslor som tillhörighet, lycka och glädje och kan bidra till ett hälsosamt och livslångt idrottande. Vi hoppas att denna information bidrar till att du får chansen att prova på friidrott i en av våra medlemsföreningar.
Börja i en förening
Svensk Friidrott består av ca 1000 medlemsföreningar som bedriver friidrott, motionslöpning, OCR och parafriidrott i olika utsträckningar. Du som vill börja med friidrott kan genom olika sätt komma i kontakt med en friidrottsförening. Söker du i vårt register bland föreningar är det inte säker att de bedriver parafriidrott men kan säkerligen välkomna dig i verksamheten. Söker du via Para-Me så bedriver alla föreningar du hittar parafriidrott, dock är det ett begränsat antal föreningar som finns. Länkar till respektive register:
Målgrupper
Inom friidrotten har alla målgrupper oavsett funktionsnedsättning möjlighet att träna och tävla. Friidrotten organiseras för tre målgrupper, personer med rörelsenedsättning, synnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning.
Personer med rörelsenedsättning
Det finns många olika typer rörelsenedsättningar en person kan ha och det som är gemensamt är att de påverkar möjligheten till rörelse. Rörelsenedsättningen kan vara medfödd eller förvärvad, antingen genom skada eller sjukdom. Enligt Internationella Paralympiska Kommittén (IPC) räknas följande som en rörelsenedsättning:
- Kortväxthet, hypertoni, nedsatt muskelstyrka, nedsatt rörelseomfång, amputation/dysmeli, ataxi, athetos och benlängdsskillnad.
Se filmen "möta friidrottare med rörelsenedsättning".
Personer med synnedsättning
För personer med synnedsättning ser förutsättningarna och behoven väldigt olika ut och varierar från individ till individ. För någon kan det innebära svårigheter med att läsa en text trots bästa möjliga glasögonkorrektion, för en annan kan det vara svårt att se föremål och färger. Andra kan även ha starkt begränsat synfält eller olika typer av synfältsbortfall. Förutsättningarna skiljer sig, vilket innebär att gränsen mellan grav och lindrig synnedsättning är flytande. Detta påverkar så klart förutsättningarna för att vara med och träna och tävla i friidrotten.
Vissa individer kommer det fungera alldeles utmärkt att vara med i verksamheten medan någon annan kan behöva extra stöttning för att ta sig igenom träning eller tävling. IBSA (International Blind Sports Association) definierar graden av synnedsättning enligt:
- Idrottare med ingen ljusperception, det vill säga helt blinda, eller idrottare med nedsatt synskärpa (<0.10) eller kraftig synfältsinskränkning.
Se filmen "möta friidrottare med synnedsättning".
Personer med intellektuell funktionsnedsättning
Ungefär 1 procent att Sveriges totala befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning. Denna målgrupp är vanligast att återfinna bland Svensk Friidrottsföreningar, men långt ifrån alla når idrotten. Behoven och förutsättningarna ser väldigt olika ut från individ till individ, vissa kommer klara av att träna i en grupp med friidrottare utan funktionsnedsättning, medan andra kan behöva extra stöttning i träning och tävling. WHO definierar idrottare med en intellektuell funktionsnedsättning enligt:
- Idrottare med IQ under 75 samt brister i minst två adaptiva förmågor. De internationella organisationerna VIRTUS och Special Olympics har motsvarande klass i sina klassificeringssystem vilket innebär att dessa idrottare även kan tävla internationellt.
Se filmen "möta friidrottare med intellektuell funktionsnedsättning".
Personer med NPF-diagnos är också välkomna att delta i verksamheten och ibland återfinns det i träningsgrupper med personer med intellektuell funktionsnedsättning, men kan även vara en del av andra träningsgrupper. Personer med NPF-diagnoser har möjlighet att tävla i parafriidrott genom Na-klassen, men kan inte bli klassificerade och delta vid nationella och internationella mästerskap så som reglerna är utformade idag.
Klassificering
Paraidrott, och parafriidrott i synnerhet, kan ibland upplevas komplext och svårt att förstå sig på. I och med att vi människor är komplexa, oavsett funktionsnedsättning eller inte, så är det inte så konstigt att vi känner så. Idrottare klassificeras in i olika klasser utifrån sin funktionsnedsättning, där minsta funktionsnedsättning bedöms för att få delta i en klass. Detta görs för att skapa så rättvisa tävlingar som möjligt, men det finns hela tiden en balans mellan att få tillräckligt med deltagare mot att det ska vara rättvist att delta.
Som nybörjare inom parafriidrotten är detta inget du behöver tänka på, utan i början handlar det mer om att prova och komma igång med friidrotten och hitta de grenar som passar just dig. När du i ett senare skede känner dig redo för att tävla mer kontinuerligt är det dags att klassificeras för att möjliggöra tävlingar vid nationella mästerskap. Hur du klassificeras kan du läsa mer om här.