Vanliga frågor


Här finns svar på några frågor om Svenska Friidrottsförbundets arbete kring inkludering av friidrottare med transerfarenhet. Vissa av frågorna är framtagna i samarbete med Svenska Gymnastikförbundet.

Varför har Svenska Friidrottsförbundet antagit en policy för friidrottare med transerfarenhet?

Svenska Friidrottsförbundets uppdrag är att bedriva en verksamhet fri från diskriminering och som är öppen för alla. Det gör vi bland annat genom att skapa förutsättningar för delaktighet. Vi arbetar för att bedriva en verksamhet som präglas av trygghet, glädje, gemenskap och öppenhet.

Vi vet att en friidrott fri från diskriminering är en förutsättning för att fler ska hitta till, delta i och stanna kvar i friidrotten. För föreningar och idrottsledare är bemötande, språk och arbete kring detta avgörande för att policyn ska fungera i praktiken.

Visa svar

Vilka berörs av policyn? 

Svenska Friidrottsförbundets policy gäller alla personer med transerfarenhet som vill hålla på med friidrott. Policyn appliceras på samtliga grenar och åldrar.

En övergripande term för transpersoner är att könsidentiteten och/eller könsuttrycket inte stämmer med det juridiska kön som tilldelats vid födseln. I motsats till cispersoner där könsidentitet stämmer överens med övriga definitioner av kön.

Visa svar

Hur kan vi göra för att inkludera transpersoner i träning?

Idag finns inga begränsningar för transpersoner avseende träning, en av friidrottens styrkor är just att alla oavsett kön tränar tillsammans. Det är bra att i er kommunikation vara medvetna om att det finns fler kön än två, och att i förväg ha tänkt igenom hur ni får träningen att fungera på bästa sätt, utifrån t.ex. olika fysiska förutsättningar.

Om det inte är en tävlingsgrupp kan anpassningar göras för att underlätta träningen för den aktiva. T.ex. genom att använda ett lagom tungt kastredskap.

Visa svar

Jag är 15 år, vad gäller?

Du som är 15 år eller yngre som har transerfarenhet tränar friidrott på samma villkor som cispersoner. Du ska inte diskrimineras på något sätt. Du måste inte heller berätta för någon om din transerfarenhet om du inte vill.

Alla barn och unga som deltar i/anmäler sig till tävling i klasserna P/F 12-15 får själva, utifrån upplevt kön, välja om de vill delta i klass för flickor eller pojkar. Tävling som är avsedd för tävlande som är 11 år eller yngre behöver inte delas in i flick- och pojkklass.

Om du vill kan du ansöka om ett tävlingsintyg som styrker din rätt att delta. Detta intyg är valfritt och du ansöker om det genom att skicka ett mail till Svenska Friidrottsförbundets föreningsavdelning.

Skulle du tävla i en tävlingsklass för personer som är 16 år eller äldre, gäller andra regler, se nedan.

Visa svar

Vad ska mitt tävlingsintyg innehålla?

Ett tävlingsintyg utfärdas i syfte att bekräfta en persons rätt att delta i tävlingsklass P/F 12-15 eller i motionsklass/allmän klass i långlopp. Tävlingsintyget ska verka till stöd för friidrottare med transerfarenhet. Intyget är giltigt under innevarande tävlingsår (15 november – 14 november). Ett tävlingsintyg är frivilligt.

Ansökan om tävlingsintyg för deltagande i tävlingsklass P/F 12-15 eller i motionsklass/allmän klass i långlopp, sänds till Svensk Friidrotts föreningsavdelning. Den som ansöker om tävlingsintyg ansvarar för att ansökan är komplett.

Ansökan ska omfatta namn, födelseår, föreningstillhörighet och aktuell tävlingsklass.

En ansökan handläggs inom 30 dagar

Visa svar

Jag är 16 år eller äldre, vad gäller?

Du som transperson som tävlar i en klass för 16-åringar eller äldre, behöver ha ett giltigt tävlingsintyg. Du ansöker om det genom att kontakta Svenska Friidrottsförbundets Medicinska kommitté.

Du som önskar tävla i flick- eller kvinnoklass behöver uppfylla vissa gränser gällande hormonnivåer för att få intyget utfärdat.

Visa svar

Jag är veteran, vad gäller?

Du som transperson som tävlar i vetranklass behöver ha ett giltigt tävlingsintyg. Du ansöker om det genom att kontakta Svenska Friidrottsförbundets Medicinska kommitté.

Du som önskar tävla i kvinnoklass behöver uppfylla vissa gränser gällande hormonnivåer för att få intyget utfärdat.

Visa svar

Jag vill delta i ett motionslopp, vad gäller?

 

Löpare som anmäler sig till motionsklass eller allmän klass i långlopp får själva, utifrån upplevt kön, välja om de vill delta i klass för kvinnor, män eller universell klass.

Visa svar

Hur sker hanteringen av tävlingstillstånd?

Ett tävlingstillstånd utfärdas av Svenska Friidrottsförbundets medicinska kommitté och hanteringen sker med sekretess utifrån dialog med berörda parter. 

Kontaktuppgifter till medicinska kommittén hittar du här

Visa svar

Vad ska mitt tävlingstillstånd innehålla?

Tillståndet är giltigt under innevarande tävlingsår (15 november – 14 november).

Följande gäller för:

Transman/transkille: Ansökan ska omfatta namn, födelseår och föreningstillhörighet.

Transkvinna/transtjej: Ansökan ska omfatta namn, födelseår och föreningstillhörighet samt innehålla dokumentation som visar att testosteronhalten i blodserum under den senaste 12 månaders perioden har varit lägre än 5 nmol per liter.

Den som ansöker om tävlingstillstånd ansvarar för att ansökan och bilagor som verifierar de medicinska kraven som skickas in är korrekta. Om ansökan om tävlingstillstånd avser deltagande i internationell tävling ska ansökan om tävlingstillstånd istället tillställas World Athletics. En ansökan handläggs inom 30 dagar.

Visa svar

Jag vill förnya mitt tävlingstillstånd eller tävlingsintyg, hur gör jag?

För den som redan har ett tävlingstillstånd och vill förnya det ska ansökan skickas in senast 15 oktober. 

Visa svar

Hur ser ni på inkludering kontra sportslig rättvisa?

Grunden till policyn är att alla ska kunna vara med i vår friidrottsfamilj. Det är därför endast på tävlingsklasser för aktiva 16 år och äldre som begränsningar för personer med transerfarenhet föreligger. Där följer Svenska Friidrottsförbundet de rekommendationer och riktlinjer som är uppsatta av det internationella friidrottsförbundet, World Athletics. Riktlinjerna är utformade efter den forskning som finns tillgänglig, även om det i nuläget finns begränsad evidens på området. Vår förhoppning är att riktlinjerna ska möjliggöra en meningsfull tävlingsverksamhet för alla våra aktiva.

Tävlingstillfället ska vara en möjlighet för alla att kunna känna delaktighet, att mäta utvecklingen mot de egna målsättningarna och att dela den upplevelsen med andra. Detta är viktigt för att alla ska kunna känna glädjen i att fortsätta med friidrott och få vara en del av gemenskapen.

Visa svar

Vi vill säkerställa ett bra bemötande av HBTQI-personer och önskar tips på vad ett bra bemötande är?

Grundläggande för ett bra bemötande är respekt och att ha ett öppet sinne, vara ödmjuk inför att det kan bli fel och inför att lära nytt, och att försöka lägga normer, förutfattade meningar eller egna åsikter åt sidan. Det kan vara en utmaning eftersom vi är så vana vid det som är normativt i samhället runt oss. Språket och hur vi uttrycker oss är centralt för att ge ett bra bemötande, och att försöka utgå från individen du möter. Här är några konkreta exempel på hur du kan agera:

  • Tänk på att du inte kan se på någon vilket kön eller vilken sexuell läggning den har. Du kan inte heller se på ett sällskap vilken relation de har till varandra. Försök därför undvika att gissa och använda kommentarer som “din mamma”, “din pojkvän”, “är du kär i någon kille?” etc. innan du är säker på att det är korrekt, eftersom du kan ha uppfattat situationen fel vilket kan få personen att känna sig obekväm.

 

  • Använd ett könsneutralt språk t.ex. “personen i blå tröja” istället för “tjejen i blå tröja” eller “hej” istället för “hej grabbar”. Hen eller den, som är könsneutrala pronomen, kan fungera att använda när du inte vet vilket pronomen personen du hänvisar till föredrar.

 

  • Tänk på språket också i skrift, t.ex. i utskick till aktiva eller i text på hemsidan. För att transpersoner ska känna sig välkomna är det bra med ett könsneutralt språk även där, och att använda formuleringar som “alla oavsett kön” istället för “pojkar och flickor”, och att inte använda begrepp som “alla är välkomna” innan ni har säkerställt att fler kön än man/kvinna faktiskt är välkomna och tas om hand på ett bra sätt i er förening.

 

  • “Partner” och “förälder” är två bra neutrala ord att använda när du är säker på att det beskriver relationen du syftar på. Tänk på att många regnbågsfamiljer består av fler föräldrar än två, och att det inte är relevant att veta vem/vilka som ev. är biologisk förälder till ett barn. Ett barn kan också av olika skäl ha andra vårdnadshavare än dens föräldrar så det finns många anledningar att försöka uttrycka sig så inkluderande som möjligt.

 

  • Alla är inte bekväma med att alltid säga sitt pronomen, men namnrundor där det är frivilligt att säga sitt pronomen (t.ex. han, hon, hen, den) kan fungera t.ex. när ni startar en ny grupp eller får en ny aktiv. Tänk på att en persons namn eller pronomen också kan förändras över tid.

 

  • Om du får veta någons namn eller pronomen – respektera detta och använd det. Om du glömmer - fråga hellre än att gissa. Be snabbt om ursäkt om du råkar säga fel, men lägg det sedan bakom dig och ha inte dåligt samvete. Alla kan göra misstag. Ett direkt och personligt tilltal med “du” fungerar i de flesta sammanhang.

 

  • Identitet, ens kroppsliga attribut, sexuella läggning och sexuella preferenser är för många något högst personligt. Vill någon dela med sig - låt dem ta initiativet.

 

  • Många HBTQI-personer blir “uppslagsböcker” och får väldigt många frågor om HBTQI i miljöer där de är i minoritet. Tänk på att det är ditt eget ansvar att utbilda dig och vara påläst, och att alla inte är bekväma med att besvara frågor. En HBTQI-person kan inte heller ensam representera en stor del av befolkningen.

  • Ladda ner affsch för uppsättning i friidrottshallen, omklädningstrum eller arena:
    - Affisch 1  Fem tips för en mer inkluderande idrott
    - Affsich 2 Kort ordlista
Visa svar

Var kan jag hitta mer information?

RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) – hemsida 

Idrott för alla kroppar

RFSL:s rapport ”Trans och idrott – Ingen ska lämnas utanför” (2020)

IOK:s ramverk för inkludering av transpersoner (2021)

World Athletics policy for inkludering av transpersoner (2019)

Visa svar