ATT TÄVLA I FRIIDROTT DEL 1

Att tävla i friidrott

Friidrott består av träning och tävling där idrottsglädje, mångsidighet och personlig utveckling står i fokus. För att träna måste du inte tävla och det går bra att tävla utan att träna, det är helt upp till den aktive. Tävling är däremot för många en naturlig del av att friidrotta. I tidig ålder tävlar barnen ofta i lag och nära hemmaföreningen. När de blir äldre tävlar de mer individuellt och även längre ifrån hemmaföreningen. All tävling i barn- och ungdomsåren bör kännetecknas av friidrottsglädje och individuell utveckling och lärande. Precis som det beskrevs i föregående kapitel, säger de resultat som barnet presterar före 16–17 års ålder mycket lite om talang och framtida förmåga.

Alla barn bör därför få testa många grenar, både på tävling och träning, inomhus som utomhus. Och särskilt de grenar som de tycker mycket om. Uppmärksamma när de lär sig något nytt och var där och stötta till nya försök när det inte går som barnet vill.

....eller inte tävla

Tävlandet kan vara en stor del av friidrotten. Samtidigt är det viktigaste alltid att ta hänsyn till barnets utvecklingsnivå, såväl kroppsligt som mentalt. Inget barn ska behöva utsättas för något som är orimligt i förhållande till sin förmåga. I yngre ålder är det en förutsättning att barnet känner sig tryggt vid varje tävlingstillfälle.

Det är också nödvändigt att komma ihåg att inte alla barn vill tävla. När barn kommer upp i 14–15 årsåldern, är det vanligt att de väljer om de ska syssla med mer tävlingsinriktad eller motionsinriktad friidrott. Att friidrotta utan att tävla är självklart en möjlighet även det, och friidrott är med sitt allmänfysiska innehåll en utmärkt motionsidrott.

 

 

Olika tävlingsformer
Inom friidrott finns det många olika grenar man kan tävla i. Individuella tävlingsformer står för den stora majoriteten av alla friidrottstävlingar, men utbudet består också av lagtävlingar i form av exempelvis stafetter och klubbmatcher där man samlar poäng till sitt lag.

Arenatävlingar består ofta av flera olika löp-, hopp- och kastgrenar som genomförs på friidrottsarenor utomhus eller inomhus. Även mångkamp är en tävlingsform som tillhör arenafriidrotten. Det finns också långlopp som kan genomföras på olika underlag där väglöpning, terränglöpning och traillöpning är de vanligaste. Tävlingssträckan i långlopp kan variera från någon enstaka kilometer till flera mil. För lopp som är halvmaraton eller längre gäller en åldersgräns på 17 år för att få delta.

Gång är en gren som kan genomföras både på arena och på väg. I Sverige har gång betraktats som en egen idrott, men sedan 2023 är det en friidrottsgren även i Sverige. Inom Svenska Friidrottsförbundet förekommer också OCR-lopp (OCR = Obstacle Course Racing). OCR är en idrott som kombinerar löpning med fysiska utmaningar i form av olika typer av hinder som den tävlande ska passera.

Tävling i olika åldrar

För barn som är 11 år och yngre har Svensk Friidrott sammanställt exempel på tävlingsformer som skiljer sig en del från de traditionella tävlingsformerna i friidrotten, just för att passa barnens ålder och utveckling. För de yngsta är rekommendationen att uppmuntra till stor variation i tävlandet och att testa olika grenar och tävlingsformer. För det något äldre aktiva är fortsatt tävlande en del av utvecklingen även om den kan bli något mer prestationsfokuserad.

Som förälder kan du stötta ditt barn som tävlar genom att fokusera på barnets egen personliga utveckling, snarare än prestation i förhållande till medtävlande.
 

Utmaning på rätt nivå

Att vara nervös vid ovana situationer är vanligt. Det är bra att tala om detta för ditt barn och få barnet att förstå att det handlar om att lära sig att hantera nervositeten. Ett sätt att hantera nervositet och tävlingsångest på är att lära barnet att fokusera på lärandet och utvecklingen av sin förmåga och inte på hur de andra barnen presterar. Här kan vi vuxna tidigt påverka barnen i den feedback vi ger dem. Vilka signaler skickar vi till barnen när de har tävlat? Ett tips är att börja med feedback som berör det som barnet själv kan påverka, till exempel vad man har lärt sig eller hur det kändes att kasta, hoppa eller springa. Mer om detta återkommer i ett senare kapitel.

Nästa del i utbildningen är Att tävla i friidrott del 2.