Aktiva

Att träna och tävla i parafriidrott

Här har vi samlat information för dig som vill träna och tävla i parafriidrott. Att vara en del i ett sammanhang skapa känslor som tillhörighet, lycka och glädje och kan bidra till ett hälsosamt och livslångt idrottande. Vi hoppas att denna information bidrar till att  du får chansen att prova på friidrott i en av våra medlemsföreningar.

Det här är Friidrott. Videoklipp från Para-Me.se

Börja i en förening

Svensk Friidrott består av ca 1000 medlemsföreningar som bedriver friidrott, motionslöpning, OCR och parafriidrott i olika utsträckningar. Du som vill börja med friidrott kan genom olika sätt komma i kontakt med en friidrottsförening. Söker du i vårt register bland föreningar är det inte säker att de bedriver parafriidrott men kan säkerligen välkomna dig i verksamheten. Söker du via Para-Me så bedriver alla föreningar du hittar parafriidrott, dock är det ett begränsat antal föreningar som finns. Länkar till respektive register:

Målgrupper

Inom friidrotten har alla målgrupper oavsett funktionsnedsättning möjlighet att träna och tävla. Friidrotten organiserat för tre målgrupper, personer med rörelsenedsättning, synnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning.

Personer med rörelsenedsättning
Det finns många olika typer rörelsenedsättningar en person kan ha och det som är gemensamt är att de påverkar möjligheten till rörelse. Rörelsenedsättningen kan vara medfödd eller förvärvad, antingen genom skada eller sjukdom. Enligt Internationella Paralympiska Kommittén (IPC) räknas följande som en rörelsenedsättning:

  • Kortväxthet, hypertoni, nedsatt muskelstyrka, nedsatt rörelseomfång, amputation/dysmeli, ataxi, athetos och benlängdsskillnad.

Personer med synnedsättning

För personer med synnedsättning ser förutsättningarna och behoven väldigt olika ut och varierar från individ till individ. För någon kan det innebära svårigheter med att läsa en text trots bästa möjliga glasögonkorrektion, för en annan kan det vara svårt att se föremål och färger. Andra kan även ha starkt begränsat synfält eller olika typer av synfältsbortfall. Förutsättningarna skiljer sig, vilket innebär att gränsen mellan grav och lindrig synnedsättning är flytande. Detta påverkar så klart förutsättningarna för att vara med och träna och tävla i friidrotten.

Vissa individer kommer det fungera alldeles utmärkt att vara med i verksamheten medan någon annan kan behöva extra stöttning för att ta sig igenom träning eller tävling. IBSA (International Blind Sports Association) definierar graden av synnedsättning enligt:

  • Idrottare med ingen ljusperception, det vill säga helt blinda, eller idrottare med nedsatt synskärpa (<0.10) eller kraftig synfältsinskränkning.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning

Ungefär 1 procent att Sveriges totala befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning. Denna målgrupp är vanligast att återfinna bland Svensk Friidrottsföreningar, men långt ifrån alla når idrotten. Behoven och förutsättningarna ser väldigt olika ut från individ till individ, vissa kommer klara av att träna i en grupp med friidrottare utan funktionsnedsättning, medan andra kan behöva extra stöttning i träning och tävling. WHO definierar idrottare med en intellektuell funktionsnedsättning enligt:

  • Idrottare med IQ under 75 samt brister i minst två adaptiva förmågor. De internationella organisationerna VIRTUS och Special Olympics har motsvarande klass i sina klassificeringssystem vilket innebär att dessa idrottare även kan tävla internationellt.

Personer med NPF-diagnos räknas inte in i denna målgrupp.

Klassificering

Paraidrott, och parafriidrott i synnerhet, kan ibland upplevas komplext och svårt att förstå sig på. I och med att vi människor är komplexa, oavsett funktionsnedsättning eller ej, så är det inte så konstigt att vi känner så. Idrottare klassificeras in i olika klasser utifrån sin funktionsnedsättning, där minsta funktionsnedsättning bedöms för att få delta i en klass. Detta görs för att skapa så rättvisa tävlingar som möjligt, men det finns hela tiden en balans mellan att få tillräckligt med deltagare mot att det ska vara rättvist att delta.

Som nybörjare inom parafriidrotten är detta inget du behöver tänka på, utan i början handlar det mer om att prova och komma igång med friidrotten och hitta de grenar som passar just dig. När du i ett senare skede känner dig redo för att tävla mer kontinuerligt är det dags att klassificeras och få en licens för att tävla. Detta krävs framför allt vid nationella tävlingar och mästerskap och inget som behövs för att tävla vid lokala tävlingar. Hur du klassificeras och får din licens kan du läsa mer om här.