Friidrottshallar - Friidrottsförbundet

Vintern 1983/1984 fick Sverige sina två första hallar - Solna och Bosön - med permanenta förutsättningar för träning och tävling inomhus.

Under de år som sedan gått har glädjande många nya anläggningar tillkommit så att det i dagsläget finns 30-talet hallar som kan betecknas som permanenta "friidrottshallar", även om inte alla är avsedda exklusivt för friidrott.

Nedan presenteras en översiktlig sammanställning över det aktuella läget. Listan begränsar sig till "kompletta" hallar, dvs sådana som har förutsättningar för alla gängse inomhusgrenar inkl rundbanelöpning och kulstötning.

Sammanställningen redovisar rundbanans utformning samt vilken typ av kula (M = metall, G = gummi) som normalt används.

Informationen bygger på material ursprungligen sammanställt av Sven-Olof Borg, vilket kompletterats och uppdaterats med hjälp av främst Rickard Bryborn.

Om rundbanor

Till skillnad från utomhus där rundbanan på de flesta arenor har i stort sett samma utformning med en varvlängd på 400m, radie runt 35-36 meter, banbredd 1.22 m och ingen dosering är variationerna inomhus ganska stora. Även banor som har standarden 200m som varvlängd kan ha mycket varierade kurvradier och därmed också mycket varierande dosering - plus att banbredden kan skilja sig åt.

I vår redovisning nedan (där årtalet normalt anger när den första tävlingen genomfördes i hallen) har vi därför strävat efter att specificera alla dessa värden enl följande:

varv = varvlängd
radie = kurvradie
dos = dosering
bredd = banbredd
antal = antal banor

Anm: Den kurvradie som anges är halva avståndet mellan rakorna. I vissa arenor är kurvorna inte exakta halvcirklar med dessa radier utan har - bland annat på grund av anpassning till befintligt utrymme – en något annorlunda utformning, så kallade övergångskurvor.

Rundbana 200m med doserade kurvor

Ort	Hall	År	varv	radie	dos	bredd	antal	kula
			m	m	gr	m		typ
PERMANENTA

Bollnäs	Höghammarhallen	97	200	16.5	8.0	1.00	4	M
Borås	Ryahallen	06	200	17.447	10.0	0.90	4
Eskilstuna 1)	MunktellArenan	95	200	19.735	10.3	0.91	3/4	G
Falun	Friidrottshallen	98	200	15.0	13.0	1.00	2	G
Gällivare	Nya Sporthallen	20	200	16.2	13.0	0.90	4	M

Gävle	Omegahallen	17	200	17.85	11.0	1.00	6	M
Göteborg	Friidrottens Hus	88	200	16.8	15.0	1.00	4	G
Huddinge	Storängshallen	07	200	17.947	10.0	0.90	4	M
Kalmar	KIFAB Arena	19	200				4	G
Karlskrona	Sunnahallen	02	200	15.866	13.0	0.90	4	G

Karlstad	Eva Lisa Holtz Arena	22	200	17.5	11.5	0.90	6	M
Lidingö	Bosöhallen	84	200	19.5	12.3	1.00	3	M
Linköping	Campushallen	07	200	16.5	13.0	0.90	4	M
Malmö	Atleticum	92	200	16.5	13.0	1.00	4	G
Motala	Team Sportiahallen	08	200	15.866	13.0	0.90	4	G

Norrköping	Stadium Arena	08	200	16.5	13.0	1.00	4	M
Nyköping	Rosvallahallen	03	200	17.447	10.0	0.90	4	G
Piteå 10)	Pite Energi Arena	14	200	12.74		0.90	4
Skellefteå 6)	Florahallen	20						M
Sollentuna	Sollentuna Friidrottshall	16	200	17.5	10.0	0.90	4	M

Sätra (Stockholm)	Sätrahallen	98	200	18.42	11.3	0.90	4	M
Södertälje	Södertäljehallen	19	200			0.90	4	M
Uddevalla	Rimnershallen	11	200	16.579	11.0	0.90	4	G
Umeå	Nya Noliahallen	98	200	19.5	11.0	1.00	4	G
Uppsala	IFU Arena	16	200	17.5	10.0	0.90	4	M

Varberg	Tresteget	17	200	17.85	11.0	0.90	4	G
Västerås	Friidrottshallen	00	200	20.453	10.5	0.90	4	M
Växjö	Telekonsult Arena	12	200	17.681	11.0	1.00	6	M
Ås (Krokom) 2)	Jämtkrafthallen	02	200	13.66	14.0	0.90	2/3	G
Örebro 3)	Tybblelundshallen	10	200	17.491	12.0	0.90	4	M

PORTABLA

Stockholm 5)	Globen	90	200	18.738	10.5	0.90	4	G

TIDIGARE

Örebro 3)	Mässhallen	90	200	11.45	14.0	0.90	3	G
Göteborg 4) 8)	Scandinavium	13	200	17.0	10.5	0.95	6	M
Skellefteå 6)	Kombihallen	93	200	10.5	16.9	0.90	3	G
Karlstad 11)	Våxnäshallen	88	200	19.55	13.0	1.00	3	M

Andra typer av rundbana

Ort	Hall	År	varv	radie	dos	bredd	antal	kula
			m	m	gr	m		typ
PERMANENTA

Falun	Lugnethallen		200	16.5	0	1.00	4	G
Gävle	Friidrottscentrum	94	125	6.7	16.0	0.82	2	M
Haparanda	Aspen	86	175	15.0		0.92	3
Helsingborg	Olympiahallen	98	180	11.0	18.0	0.90	2	G
Luleå	Arcushallen	86	353.87		0	1.22	4	G

Solna 7)	Solnahallen	83	163		0		1	G
Växjö	Tipshallen	90	376.0		0

PORTABLA

Göteborg 8) 4)	Scandinavium	72	193.4				4	G

TIDIGARE

Sundsvall 9)	Nordichallen	92	306.66		0	1.10	4
Piteå 10)	Noliahallen	91	180	12.54	12.0	0.90	4	G

Anmärkningar

1) MunktellArenan har också en "extra innerbana" som används på 200m/400m. Varvlängd 194.28 m och radie 18.825 m.

2) Jämtkrafthallen har också en "extra innerbana" som används på 200m/400m. Varvlängd 194.506 m och radie 12.76 m.

3) Mässhallen var i bruk 1990 till våren 2010. Hösten 2010 ersattes den av Tybblelundshallen

4) Till inomhus-EM 2013 byggdes en helt ny portabel rundbana för Scandinavium. Den tidigare banan hade då inte använts i arenan sedan inomhus-EM 1984 (se Anm 7 nedan). Den nya banan kom att användas endast vid inomhus-EM 2013 och såldes sedan 2014 till Karlsruhe (Tyskland).

5) Globens rundbana hade 1990-1995 varvlängden 180 m men förlängdes till 200 m inför inomhus-EM 1996. Senast rundbanan användes var vid Globengalan i februari 2016.

6) Kombihallen, en del av Skellefteå Kraft Arena, användes som friidrottshall från 1993 till 2020. Sedan flyttade friidrotten till då nybyggda Florahallen.

7) Solnahallen hade 1983-2006 rundbana med 180 m varv, 3 st 0.80 m-banor och doserade (13.3 grader) kurvor med 10.94 m radie. Sedan byggdes hallen om enl ovan.

8) Senast de ursprungliga Scandinaviumbanorna användes på plats var inomhus-EM 1984. I mitten på 1990-talet användes de vid inne-SM och inne-Finnkamp i Växjö 1994 och på samma sätt i Borlänge 1996. Sedan har de inte varit i bruk och det är inte känt var - eller ens om - de finns. En ny portabel bana för Scandinavium byggdes för inomhus-EM 2013 (se Anm 4 ovan).

9) Nordichallens rundbana fanns 1992-2003, sedan togs den bort i samband med en ombyggnad.

10) Noliahallen togs ur bruk 2013 och genomgick sedan en fullständig renovering och utbyggnad och öppnades igen 2014 under namnet Skoogs Arena (se ovan). Sedan 2019 används namnet Pite Energi Arena.

11) Våxnäshallen