Friidrotten har en mycket lång historia. Att springa ikapp, hoppa och kasta är sannolikt den ursprungligaste formen av idrottstävling, vilken uppstått spontant varhelst människor funnits.

Historiskt finns friidrotten dokumenterad sedan de antika olympiska spelen och i modern tid är friidrotten olympisk huvudidrott.

Friidrott omfattar grenkategorierna löpning, hopp, kast och mångkamp.

Förutom landsvägs- och terränglöpning, där benämningen anger tävlingsplatsen, bedrivs friidrott på utomhusarenor och i hallar. Friidrott som avgörs på en arena kallas med en samlingsbeteckning arenafriidrott.

Utomhusarenor har så kallade rundbana (två raksträckor förbundna av två halvcirkelformade kurvor) med en varvlängd av 400 m (mätt 30 cm utanför den sarg som avgränsar banan från innerplanen) för löpning plus utrymmen för hopp- och kastgrenar.

I Svenska Friidrottsförbundets Tävlingsregler för friidrott kan du läsa mer om friidrottens grunder.