100 år sedan första hemma-Finnkampen – samma folkfest idag

Med snart 300 dagar kvar har 3000 biljetter nu sålts till Finnkampen 2027. "Det var knökat på Stadions läktare för 100 år sedan när Finnkampen för första gången arrangerades i Sverige. Jag tror att det även 2027 kan bli svårt att få tag på en biljett om man väntar för länge", säger evenemangsansvarige Magnus Malmsborg.

Den 10–11 september arrangerades den allra första hemma-Finnkampen på Stockholms Stadion och efter en inledande förlust på bortaplan 1925 kom nu också den första svenska segern i den klassiska landskampen.

I Svenska Dagbladets Årsbok, femte årgången, kan man läsa följande om landskampen på Stockholms Stadion:

"Årets största händelse på den fria idrottens område var landskampen mot Finland. Den första sammandrabbningen mellan de bägge länderna skedde 1925, då Finland vann en övertygande seger. Sverige hade därför gått in för revansch och fick även en lysande sådan, i det resultatet blev svensk seger med 98 poäng mot Finlands 86. Vid denna första »generalrepetition» för Olympiska spelen, som livligt kommenterades över hela världen, sattes två nya svenska rekord, nämligen av Bertil Jansson, Örebro, i kulstötning – 15,08 m. – samt av O. Sköld, Eskilstuna, i släggkastning – 53,85 m."

Svensk dubbel direkt på korta häcken

Revansch var temat som basunerades ut inför den historiska första Finnkampen på svensk mark. Blågult hade laddat med revykungen Ernst Rolf, dåtidens klart största underhållare, som hejaklacksledare.

Och precis som 1925 inledde "Sten-Pelle" Pettersson med att vinna 110 m häck, nu på 14,9 sekunder och det blåste svensk vinnarvind på Stadion. På korta häcken blev det till och med en svensk dubbelseger när Eric Wennström dömdes som tvåa i mål efter att ha noterats för samma tid, 15,0, som trean Bengts Sjöstedt, Finland.

"I dag har oturen mer än troget följt våra pojkar", skrev Gustaf Sundvall i Finska Idrottsbladet efter dag 1.

Deltagarna, endast herrar, tävlade i 16 grenar med två tävlande för varje land respektive gren. Därtill kom en svensk stafett.

Under lördagen kom 11 000 åskådare som utöver dubbelsegern på inledande 110 m häck bland annat fick se svenske mästaren på 5000 m, Nils Eklöf, i Paavo Nurmis frånvaro utklassa allt motstånd i skenet av elektriskt ljus. Eklöfs segertid skrevs till 15.09,9.

På första tävlingsdagen kom även båda de svenska kastrekorden som nämndes här ovan.

Slägga i mörker

Kulstötaren Bertil Jansson drog i sista omgången till med 15,08 och förbättrade därmed sin egen tre år gamla notering med 28 centimeter. Stöten innebar även att han passerade en finländare i protokollet och bärgade grensegern.

När det gäller Ossian Skiölds släggseger så var det många i publiken som missade hans svenska rekordkast på 53,85. Ända fram till släggringen nådde nämligen inte det elektriska ljuset, något som även drabbade trestegshopparna.

"Hela Stadion drog efter andan"

En ännu större snackis blev dock 200 meter, där livliga diskussioner uppstod kring en misstänkt svensk tjuvstart. "Sten-Pelle" Pettersson, för övrigt tidernas första bragdguldsvinnare, som redan hade vunnit 110 m häck segrade på 22,0 och det blev ännu en svensk dubbel när Erik Lindqvist överraskande besegrade den finske favoriten Erik Åström och sprang i mål på 22,3. Källor från tiden uppger att tjuvstarten var så tydlig "att hela Stadion drog efter andan". Men någon återkallning kom aldrig.

Efter den första dagen ledde Sverige med i princip ointagliga 22 poäng. 

Efter de stora svenska framgångarna kom nu hela 16 000 åskådare till den andra tävlingsdagen. De fick dock se den finska sisun plocka hem segrar i sju av nio grenar, en stark upphämtning men de blågula vann ändå landskampen. Den enda svenska grensegern dag 2 ordnade längdhopparen Olle Hallberg som nådde 7,22 i gropen.

Den första historiska svenska segern slutade 98–86.

100 år efter den första segern och första hemma-Finnkampen är det dags igen. På samma arena, men med klart bättre belysning, fler deltagare och såklart även med en fajt mellan svenska och finländska kvinnor. (Den första kvinnliga Finnkampen dröjde ända till 1953 och då var programmet mycket begränsat.)

"Särskilt historiskt skimmer"

– Vi hade ett stort jubileum 2025 då hela Finnkampen firade 100 år, men nästa års drabbning på Stockholms Stadion kommer också att ha ett särskilt historiskt skimmer över sig. Det var alltså 100 år sedan vi svenskar för första gången kunde uppleva en Finnkamp på hemmaplan, en fajt som dessutom blev den första segern, säger Magnus Malmsborg, evenemangsansvarig på Svenska Friidrottsförbundet.

– Vi kikar på lite olika sätt för hur vi kan uppmärksamma den historiska dimensionen även nästa år. Finnkampen är inte bara en engagerande och extremt spännande landskamp, den är även en historisk institution, världens äldsta landskamp som fortfarande existerar.

Köp nu för bästa biljettpris

Precis som inför förra hemmakampen har biljettförsäljningen haft något av en rivstart. Och precis som 2025 kommer en prisstege att tillämpas.

– Det kommer att ske ett par prishöjningar längs med vägen fram till Finnkampen 2027. Den som vill välja bland de bästa platserna och samtidigt få det bästa priset ska inte vänta. Det är min rekommendation. Vi har redan sålt cirka 3000 biljetter och då har vi ännu inte börjar släppa några affischnamn, säger Malmsborg.

Samma starka intresse då som nu

Avslutningsvis kan en kul notering göras. 1927 var alltså den totala publiksiffran 27000, ganska exakt samma siffra som blev utfallet 2025 och som vi även räknar med 2027. 

Här hittar du information om Finnkampens biljetter

Källor:
* Hedman, J., & Wiger, E. (2025). Finnkampen. Ett sekel, två länder. Friidrottsförlaget.
* Finnkampen.se
* Svenska Dagbladets årsbok: Femte årgången (händelserna 1927). (1928). Svenska Dagbladet.