Allt fler svenskar springer maraton – allt snabbare

Det råder maratonfeber i Sverige. Rekordmånga är anmälda till lördagens adidas Stockholm Marathon – och löparboomen avspeglas även tydligt i den svenska toppbredden. Exempelvis sprang ifjol hela 57 kvinnor ett maraton under tre timmar och antalet under 3:45 ökade med 25 procent till 726 kvinnliga löpare vilket är alla tiders rekord.

Löparintresset bara fortsätter uppåt. Redan i november hade de 25 000 startplatserna i adidas Stockholm Marathon sålts och det stora svenska uppsvinget märks även på andra distanser och i många andra lopp.

– De svenska motionsloppen är unika i ett internationellt perspektiv och de är Svensk Friidrotts allra viktigaste folkhälsomotor. Just nu upplever vi ett aldrig förr skådat intresse för att delta, träna och umgås via löpning. Och extra roligt är att allt fler yngre och specifikt yngre tjejer hittar löpningen som tränings- och tävlingsform, säger Svensk Friidrotts generalsekreterare David Fridell, som fortsätter:

– Genom de ideella föreningar som arrangerar våra svenska motionslopp återförs också stora ekonomiska värden direkt tillbaka till idrotten. Effekterna är alltså enorma både för den breda folkhälsan och föreningarnas möjlighet att bedriva och utveckla sin verksamhet.

Samtidigt som allt fler deltar i motionslopp kan det även konstateras att allt fler springer allt snabbare. Det berättar Svensk Friidrotts statistikansvarige Jonas Hedman som dykt ner i resultatlistorna.

– Den svenska löparboomen gäller samtliga distanser upp till maraton. 2024 debuterade Suldan Hassan på maraton med att sätta svenskt rekord med 2:07:36 och i söndags gjorde Abeba Aregawi sitt första maratonlopp som också slutade med svenskt rekord, 2:23:12. Och det är sammantaget många som debuterat på 42.2 km på alla nivåer de senaste åren, något som märks både på toppen och bredden, säger Jonas Hedman.

Rekordutveckling på damsidan

När det gäller kvinnlig maratonlöpning var det 2025 rekordsiffror över i stort sett hela linjen. 2:44:33 krävdes för tionde plats i årsbästalistan, 3:08:30 för hundrade och hela 57 svenskor sprang under tre timmar. Det är en ökning med hela 32 procent jämfört med den tidigare bästa-noteringen som var 39 åren 2022, 2023 och 2024.

På friidrottsstatistik.se listas alla kvinnliga resultat under 3:45 och i fjol klarade 726 kvinnor den gränsen, vilket kan jämföras med det tidigare rekordet på 545 från 2024. Som jämförelse så krävdes det åren 1983–2004 tider i intervallet 3:30-3:46 för hundrade resultat men därefter har nivån successivt höjts.

Hur var toppbredden på Evy Palms tid?

Joggingvågen startade i mångt och mycket med Stockholm Marathon som hade premiär 1979. Redan i slutet på 1980-talet var det en bra toppbredd i Sverige med nio svenskor under 2:45 1986. Den siffran var i årtionden ohotad men tangerades 2018, 2019, 2021 och 2023 innan tio svenskor lyckades 2022, vilket tangerades i fjol.

Man noterar att Evy Palm med sina 2:31:05 från London Marathon 1989 fortfarande finns med på den svenska tio-bästa-listan genom tiderna medan vår andra kvinnliga maratonstjärna från samma epok, Midde Hamrin, är tolva med 2:33:49 från 1986.

Manlig bredd nästan som på 80-talet

På herrsidan har det också varit ett ordentligt lyft över hela linjen de senaste åren, även om de breddmässiga toppsiffrorna från 1980-talet ännu inte överträffats.

Toppåret är 1983 då det var bra förhållanden i Stockholm Marathon och nästan halva 100-bästalistan bestod av årsbästan från Stockholm. Då sattes de ännu gällande toppnoteringarna för 25:e bästa resultat i statistiken (2:23:57), 50:e (2:28:24), 75:e (2:30:50) och 100:e (2:32:40).

2025 var motsvarande siffror 2:25:38, 2:29:53, 2:32:58 respektive 2:35:56 vilket bara överträffas av 4-5 år på 1980-talet.

1987 gjorde elva svenskar under 2:20 och det slogs inte förrän i fjol med tolv. Och i år har redan nio lyckats med den bedriften.

På friidrottsstatistik.se finns alla manliga svenskar som gjort under 3:15 sedan 2020. 2023 var det 1302, 2024 1139 och 2025 1612. Antalet under 3:00 var i fjol 851 och även om det inte finns så djup statistik före 2020 så kan vi med stor säkerhet slå fast att det var fler under toppåren i mitten på 1980-talet.

Flera faktorer bakom utvecklingen

En hälsomedvetenheten är definitivt en faktor till att fler ägnar sig åt motionsformen löpning som till sin form är väldigt enkel. Men det finns fler faktorer som förklarar utvecklingen där allt fler springer och allt fler springer snabbare.

– De senaste årens nya skoteknologi med karbonplattor har påverkat mycket. Det går att träna mer i högre farter utan att bli lika sliten som tidigare och givetvis är de nya skorna också en fördel när man tävlar i flera timmar, säger Jonas Hedman, som fortsätter:

– Löpning har också blivit väldigt socialt genom löpargrupper och mer informella Run Clubs liksom digitala communities som driver samhörighet och gemenskap. Och med teknikens hjälp är det ännu enklare att jämföra sig med andra och – kanske ännu viktigare – sig själv tack vare löparklockor och appar.

På lördag genomförs den 47:e upplagan av adidas Stockholm Marathon och för tredje året i rad är det fulltecknat.

På adidas Stockholm Marathons hemsida hittar du all info du behöver om loppet som sedan 1982 har fungerat som SM i maraton (med undantag för pandemiåret 2020 då SM istället avgjordes som ett varvlopp på Norra Djurgården).