Friidrotten starkt representerad på Idrottsgalan

Daniel Ståhl TW54321 Daniel Ståhl tar emot pris för Årets manliga idrottare på Idrottsgalan 2020.

FOTO: DECA TEXT&BILD

Med sex friidrottare bland de nominerade kan 2026 års Idrottsgala bli en riktigt trevlig historia för Svensk Friidrott. A Lennart Julin gör här en historisk exposé över nominerade friidrottare genom tiderna.

Onsdagen den 21 januari 2026 är det dags igen för den årliga Idrottsgalan. Tillbaka i renoverade Avicii Arena ska den samlade svenska idrottsrörelsen under festliga former för 27:e gången hylla och premiera sina främsta från det gångna året.

Och den friidrottsintresserade bör absolut boka in den kvällen redan nu – galan direktsänds precis som tidigare år i SVT. För när nomineringarna till galans egna Årets-utmärkelser offentliggjordes var friidrotten glädjande nog representerad i fyra av de sex priskategorierna:

Ja, det var var till och med dubbla nomineringar i två klasser: För i såväl ”Årets manliga” som ”Årets prestation” stod friidrotten för hälften av de fyra nomineringarna genom Mondo Duplantis och Andreas Almgren respektive Duplantis och Daniel Ståhl. 

Övriga friidrottsnamn i nomineringslistorna är Engla Nilsson i ”Årets nykomling” och Helena och Greg Duplantis i ”Årets ledare”. 

Idrottsakademins röstning avgör

Hur många och i så fall vilka av dessa fyra Årets-utmärkelser som till slut kommer att gå till friidrotten avgörs genom en omröstning i Svenska Idrottsakademin. En sammanslutning av närmare trehundra ”idrottsmänniskor” – tidigare elitaktiva förstås men också ledare och tränare liksom journalister och andra idrottsentusiaster.

Sex nomineringar av tjugo möjliga innebär att friidrotten alltså stod för hela 30 % av alla nomineringar i de fem Årets-kategorier som är aktuella för en individuell idrott som vår. Ett anmärkningsvärt facit som visar att 2025 kom att ett anmärkningsvärt år för friidrotten.

Hur anmärkningsvärt kan man fråga sig och svar går att få tack vare att man nu kan jämföra med en drygt kvartsskellång historia. En sådan analys visar då – föga överraskande – att 00-talet var en ”guldålder” också mätt i antal nomineringar på Idrottsgalan.

Fler nomineringar senast för 18 år sedan

Perioden 2001-2007 låg nämligen snittet på drygt sex per år! Toppnoteringen kom 2003 med åtta nomineringar skuggat av 2004, 2005 och 2007 med vardera sju. Men med sina sex sedan följer alltså 2025 – tillsammans med 2020 – på en delad femteplats.  

Just nomineringarna är ett faktiskt ett bra redskap för att analysera hur svensk friidrott hävdar sig mot alla andra idrotter i landet avseende internationellt gångbar toppkvalitet. Det ger helt enkelt en mer nyanserad bild än om man bara skulle titta bara på antalet ”titlar”.

Diagrammet nedan över hur friidrottens antal nomineringar i de fem aktuella Årets-kategorierna varierat under perioden 1999-2025 ger spontant en bild av att friidrotten skulle leva i 9-årscykler: 1999-2008 hade 50 nomineringar, 2009-2017 sedan 11 nomineringar och 2018-2025 därefter 38 nomineringar:

Men det mönstret är en slags synvilla genererad av slumpen och inte uttryck för någon reell naturlag typ solfläckarnas 11-årscykel. Vad vi ser är i stället effekten av enskilda exceptionella individer och när de råkar ha sina bästa år:

Under den första perioden svarade Kajsa Bergqvist för åtta, Carolina Klüft sju och Christian Olsson och Stefan Holm vardera fem nomineringar plus att framgångarna de hade som spin-off genererade tretton nomineringar för deras tränare och ledare.

Under den nuvarande perioden handlar det som bekant framförallt om Mondo Duplantis (fjorton!!) och Daniel Ståhl (sju) vars prestationer i sin tur lyft fram deras tränare/ledare (sju). 

Mondo åtta raka nomineringar!

Vad gäller de två mest prestigefyllda kategorierna – Årets manliga och Årets kvinnliga – är det ”individskapade” mönstret också mycket tydligt: 

Bland männen inga nomineringar alls 2008-2016. Dessförinnan hade Christian Olsson och Stefan Holm haft fem resp tre nomineringar och sedan 2017 har Daniel Ståhl fem och Mondo Duplantis har sedan 2018 fixat åtta (raka!)! Och i år – för övrigt elva år efter en Nykomlings-nominering som 800m-löpare – har Andreas Almgren alltså blivit vår femte kandidat hittills i ”Årets manliga”.

Bland kvinnorna har vi haft totalt tretton nomineringar varav elva under den första ”guldåldern” tack vare Kajsa Bergqvist och Carolina Klüft fyra vardera, Sanna Kallur två och Ludmila Engquist en. Men sedan 2008 har det blivit endast två ytterligare – Abeba Aregwi 2013 och Meraf Bahta 2014.

20 olika friidrottare har nominerats i Nykomling!

Den Årets-kategori där friidrotten haft bäst kontinuitet är Nykomling! Detta trots att prisets karaktär gör att man aldrig kan bli aktuell mer än en gång. Ändå har friidrotten – i konkurrens med alla andra idrotter – stått för en av fyra nominerade vid inte mindre än 20 tillfällen av 27 möjliga! 

Hur svårt det faktiskt alltid är att förutspå utveckling illustreras dock av att två som skulle komma att bli bland våra allra största – Carolina Klüft och Christian Olsson – varit nominerade till Årets nykomling men då inte fått den utmärkelsen! Av nutidens två toppnamn blev Mondo Duplantis vinnare 2017 medan Danel Ståhl aldrig nominerades i den kategorin.

Sammanfattar man dessa 27 år har friidrotten totalt haft 99 av 540 nomineringar, vilket motsvarar 18.3 %. På kategorinivå ser det ut så här: Män 22 av 108 (20.4 %), Kvinnor 13 av 108 (12.0 %), Nykomling 20 av 108 (18.5 %), Prestation 24 av 108 (22.2 %) och Ledare 20 av 108 (18.5 %).

Dags för vinnare nr 40?

Totalantalet vinnartroféer för friidrotten i dessa fem kategorier de första 26 åren har varit 39 st (dvs i snitt 1½ per år!) fördelade på tio för Män, fyra för Kvinnor, nio för Nykomling, tio för Prestation och sex för Ledare.

För besked om idrottsåret 2025 kommer att ge påfyllning på dessa segerkonton måste vi alltså ge oss till tåls till kvällen den 21 januari. För det är då den svenska idrottsfamiljen träffas i Avicii Arena för den 27:e Idrottsgalan.

/A Lennart Julin

Relaterade nyheter