Hassan fyra på EM-maran – "Borde ha gått stenhårt"

Suldan Hassan var tre sekunder från bronsmedaljen på EM-maran i Birmingham, men det slutade med Sveriges femte fjärdeplats detta mästerskap. "Jag borde ha gått stenhårt med fyra kilometer kvar, varför vänta", frågar sig Suldan Hassan efter målgång.

Artikeln uppdateras

Ullevis Suldan Hassan var mycket nära en historisk, svensk maratonmedalj. Efter 41 kilometer var Ullevilöparen på silverposition, men under den allra sista delen av loppet fick han se sig passerad av italienaren Pietro Riva och israelen Gashau Ayale.

När Suldan passerade mållinjen fattades tre sekunder till Ayale på bronsplats. Guldet gick till tysken Amanal Petros som segrade i överlägsen stil på nya mästerskapsrekordet 2:09:11.

Efter cirka fem kilometer gick en grupp om sex löpare loss i täten och en av dessa var Suldan. Efter ytterligare några kilometer anslöt ytterligare tre löpare och runt milen fanns följande i tätklungan: Suldan Hassan, britten Mahamed Mahamed, tyskarna Richard Ringer, Amanal Petros och Samuel Fitwi Sibhatu, turken Kaan Kigen Özbilen, spanjoren Jorge González Rivera samt israelerna Haimro Alame och Tadesse Getahon.

Så småningom sjönk farten i täten och in på den andra milen åts luckan helt upp mellan tätgruppen och en större klunga där bakom. För svensk del innebar det att även Hässelbys Ebba Tulu Chala nu fanns med längst där framme.

Halvvägs visade klockan 1:05:03 och den stora tätklungan med Hassan och Tulu Chala var fortsatt intakt.

De övriga svenskarna, Samuel Tsegay och Spårvägens Archibald Casteel, passerade halvvägs som 37:a respektive 49:a.

Petros ryckte loss

Efter cirka 25 kilometer skruvade tysken Amanal Petros upp farten i täten och fältet drogs snabbt ut. Glädjande nog var Hassan en av fem löpare som hakade på.

Efter ytterligare några kilometer gjorde Petros ännu en attack och skaffade sig en sololedning. 20-talet meter bakom jagade landsmannen Ringer och ytterligare en bit ner fanns en trio som anfördes av Suldan Hassan.

Ganska snart kunde Suldan och ytterligare ett par löpare gå ikapp Ringer, och Suldan matade därefter på bra i täten av den Petros-jagande klungan.

Efter tre mil hade Petros dock en lucka på 30 sekunder till gruppen med Suldan.

Längre bak i fältet hade vid det här laget Samuel Tsegay brutit, medan Tulu Chala låg på 16:e plats och Casteel på 50:e.

Vid 35 kilometer hade ledande Petros lucka växt till 48 sekunder och tysken såg nu ut att ha säkrat guldet.

I klungan närmast bakom fanns nu sju man och Suldan var alltjämt en av dem.

Med dryga kilometern kvar öste Suldan på i silverposition, men mot slutet fick svensken alltså ge sig mot Pietro Riva och Gashau Ayale. Riva blev tvåa med tiden 2:09:18 och Ayale trea med 2:09:21. Suldan Hassans tid skrevs till 2:09:24.

– Om det är en grupp på sju löpare som ska kämpa om två medaljer och man känner sig någorlunda pigg, varför inte bara gå då? Jag borde ha gått stenhårt med fyra kilometer kvar, varför vänta? Jag vet inte varför jag inte gjorde det, jag kanske inte är tillräckligt rutinerad men, det är det enda jag kan tänka på nu efteråt, säger en besviken Suldan efter loppet. 

– Han som vann, han bara gick. Sen tappade han jättemycket på slutet, men det räckte. Folk blir chockade och så börjar de tänka på silver och brons. Om jag också hade gått så, ett ryck hade kanske räckt, så hade de andra kanske bara tänkt på bronset. Sådana där smågrejer kan avgöra, framför att på så här tekniska banor.m 

Ebba Tulu Chala blev till slut 13:e man med 2:11:06 och Archibald Casteel 47:a med 2:23:34.

– Jag hade en bra klunga som jag låg med till knappt 20 kilometer. Planen var att köra progressivt och försöka plocka löpare längs vägen, men så började magen spöka rejält och när det sker går det inte att springa fort, utan bara om att inte bryta. Jag fick veta längs vägen att Samuel Tsegay hade brutit och i och med det blev min löpning avgörade för laget, så att bryta var absolut inte ett alternativ. Alltid trist när kroppen inte riktigt är med på noterna men det här var inget jag kunde ha påverkat så det är alltid en tröst även om jag sprang kasst jämfört med vad jag har gjort tidigare i år, säger Archibald Casteel. 

I den manliga lagtävlingen slutade Sverige på sjätteplats. Guldet till Israel, silver till Tyskland och brons till Frankrike.

Lindholm bästa svenska

I damernas maraton stack finländskan Alisa Vainio iväg direkt och skaffade snabbt en stor lucka. Till slut kunde Vainio också springa i mål som överlägsen segrare på nya mästerskapsrekordet 2:22:26. 

Silvret gick till ungerskan Lili Anna Vindics-Tóth som sprang på 2:27:21 och bronset till brittiskan Abbie Donnelly, 2:27:33.

Halvvägs var Hanna Lindholm bästa svenska på en 25:e-plats. Samrawit Mengsteab som var den piggaste inledningsvis låg här på 27:e plats medan Carolina Johnson var 36:a. Strax därefter bröt Mengsteab tävlingen.

Lindholm blev 25:a i mål och sprang på 2:36:42 medan Johnson blev 40:e kvinna med tiden 2:41:21.

– Det var benen som dog, inte lungorna. Men jag är skitnöjd med tiden, säger Hanna.

– Jag är besviken. Det var väldigt kuperat och jag brukar vara bra på det, men i dag gick det inte bra. Benen är så stumma. Men det blev nästpers i alla fall, säger Carolina.

I den kvinnliga lagtävlingen vann Storbritannien, silver till Italien och brons till Spanien.