Friidrottsförbundets logotyp

Annons

Annons

På denna sida finns en sammanfattning av de regeländringar (nationella och internationella) som är införda sedan senaste utgåvan av "Tävlingsregler för friidrott" kom ut (2022), och ännu inte publicerats i regeltext på svenska.

Dessutom har vi upptäckt en regeländring som gjordes redan 2018 angående reklamtryck på kläder som bärs vid tävling (Kap E 3.1), men där regelbokstexten inte är uppdaterad.

 

Manlig, kvinnlig och mixad tävlingsklass

Svenska regelboken D 1.2.1
World Athletics TR 9

Tävling kan genomföras i manlig klass, kvinnlig klass och mixad klass. Med mixad klass avses antingen tävlingar i individuella grenar där resultaten redovisas gemensamt för samtliga deltagare och ej uppdelat i separata klasser för män och kvinnor, eller tävlingar i stafettlöpning där lagen innehåller både manliga och kvinnliga löpare. Detaljer som beskriver tävlandes behörighet att tävla tävlingsklass för män respektive kvinnor finns i avsnitt 3.5 i World Athletics behörighetsregler (Eligibility Rules).

Samtidig tävling

När män och kvinnor tävlar samtidigt, men i separata tävlingsklasser, kallas det samtidig tävling. Samtidig tävling är tillåtet:

  • I teknikgrenar vid internationella mästerskap, om det framgår av aktuella bestämmelser för tävlingen,
  • I teknikgrenar vid landskamper och elittävlingar med internationell sanktion samt nationella tävlingar, utan undantag,
  • I löpgren på arena som är 5000m eller längre vid landskamper och elittävlingar med internationell sanktion - om det är uttryckligen tillåtet av berört världsdelsförbund och om skälet är att det finns för få manliga eller kvinnliga deltagare för att motivera separata heat,
  • I löpgren på arena som är 5000m eller längre vid nationella tävlingar, om det är uttryckligen tillåtet av berört nationsförbund och enbart om skälet är att det finns för få manliga eller kvinnliga deltagare för att motivera separata heat.

Syftet med regeln om samtidig tävling i löpgrenar på arena är att underlätta genomförandet av lopp som är 5000 m eller längre när ett litet antal tävlande av ett eller båda könen är anmälda. Syftet med regeln är inte att ge kvinnor möjlighet att tävla mot män för att uppnå potentiellt bättre prestationsförhållanden.

Behörighetsregler för transpersoner

Svenska regelboken D 1.2.3

Sedan World Athletics införde nya behörighetsregler för deltagande i manlig och kvinnlig klass gäller möjligheten att delta som transperson enbart för tävlingar som inte har World Rankings-status.

Läs mer om behörighetsregler och tävlingstillstånd för transpersoner här:

 

Tillåten klädsel vid gångtävlingar

Svenska regelboken E 3.1.3.2
World Athletics TR 5.1

I gångtävlingar får tävlande inte bära kläder som hindrar en tydlig och fullständig sikt över knäområdet. För tydlighetens skull kan dock långa tights som sitter tätt mot de tävlandes ben accepteras.

Skor som är godkända för tävling

Påverkar tresteg och löpgrenar 800m och längre

Svenska regelboken E 3.3.10.2, E 3.3.10.4, F 3.2.2, G 3.1.1 och K 3.1.1
World Athletics TR 5

Från och med 1 november 2024 kommer 20mm att vara maximal sultjocklek för tävlingsskor i samtliga grenar som utövas inne på friidrottsarenan utom gång, där även fortsättningsvis skor med upp till 40mm sula kommer att kunna användas.

Från och med 1 november 2024 tillåts högst 20mm sula på spikskor som används i terränglöpning. (Skor utan spikar kan även fortsättningsvis ha en sultjocklek på upp till 40mm.)

Kontroll av tävlandes skor

Svenska regelboken E 3.3.11
World Athletics TR 5.2

När en arrangör begär kontroll av en tävlandes sko(r) ska kontrollen ske enligt de principer som beskrivs i World Athletics "Shoe Control Guidelines", som kan laddas ned från World Athletics hemsida. Sådan skokontroll innefattar inga förväntningar på mätning av sulans tjocklek.

Rätt att ta del av videomaterial under pågående tävling

Svenska regelboken E 4.12.3.1
World Athletics TR 6.4.5

Tävlande i teknikgren som tar del av videoupptagning av ett tidigare försök har rätt att själv hålla i den kamera/mobiltelefon/surfplatta som använts för inspelningen, så länge det sker i omedelbar närhet till den person utanför tävlingsområdet som visar inspelningen.

Tidsram för protest mot domslut

Svenska regelboken E 4.14.4.2
World Athletics TR 8.2

Protest ska göras inom 30 minuter från det att resultaten från berörd tävlingsomgång har kungjorts. Anm: Om protesten gäller en händelse i försöks- eller kvalomgång kan protest alltså inte lämnas in efter finalen i samma gren, utan enbart i direkt anslutning till den omgång där händelsen som protesten berör inträffade.

Stafett: Tävlandes utrustning

Svenska regelboken F 3.1.1
World Athletics TR 24.5

Förtydligande: Om en deltagare i ett stafettlag använder handske, alternativt klister eller motsvarande på handen eller stafettpinnen för att förbättra greppet ska laget diskvalificeras.

Löpgrenar: Start på 800m inomhus

Svenska regelboken F 4.2.3.3
World Athletics TR 44.6.3

Vid start på skilda banor på 800m inomhus ska löparna stanna på sin bana genom de två första kurvorna. Det innebär att startlinjer för 400m ska användas och att nedlöpning till gemensam bana sker först efter den gröna nedlöpningslinjen på upploppssidan. (Observera att det fortfarande går att ställa upp löparna för start på gemensam bana eller som gruppstart på 800m inomhus.)

Löpgrenar: Seedningsgrupper/tilldelning av banor

Svenska regelboken F 4.2.10.3
World Athletics TR 20.4

I löpgrenar utomhus på sträckor upp t o m 800m som genomförs i fler än en tävlingsomgång placeras löparna ut på sin bana med fri lottning i första tävlingsomgången. I efterföljande omgångar placeras löparna in enligt nedanstående seedningsgrupper. Inom varje seedningsgrupp gäller fri banlottning.

Rakbana (lopp på sträckor upp t o m 110m)

  • Första seedningsgrupp: De fyra högst seedade löparna placeras på bana 3–6
  • Andra seedningsgrupp: Löparna som är seedade som 5:a och 6:a placeras på bana 2 och 7
  • Tredje seedningsgrupp: Löparna som är seedade som 7:a och 8:a placeras på bana 1 och 8

200m

  • Första seedningsgrupp: De tre högst seedade löparna placeras på bana 5–7
  • Andra seedningsgrupp: Löparna som är seedade som 4:a, 5:a och 6:a placeras på bana 3, 4 och 8
  • Tredje seedningsgrupp: Löparna som är seedade som 7:a och 8:a placeras på bana 1 och 2

400m och 800m samt stafetter 4x100m och 4x400m

  • Första seedningsgrupp: De fyra högst seedade löparna placeras på bana 4–7
  • Andra seedningsgrupp: Löparna som är seedade som 5:a och 6:a placeras på bana 3 och 8
  • Tredje seedningsgrupp: Löparna som är seedade som 7:a och 8:a placeras på bana 1 och 2

 

Löpgrenar: Nytt domarkort för start under protest

Svenska regelboken F 4.3.16.2
World Athletics TR 8.4.1

Om en löpare eller gångare som blivit diskvalificerad för felaktig start lämnar en muntlig protest, och startledaren (eller löpningsledaren, om startledare inte finns) tvivlar på att den felaktiga starten är korrekt utdömd, ska löparen/gångaren få delta under protest. För att signalera att start sker under protest används ett röd-vitt kort. Start under protest ska dock inte tillåtas om ett certifierat startkontrollsystem har registrerat en för kort reaktionstid.

 

Vidarekvalificering i löpgrenar

Svenska regelboken F 4.11.2 och F 4.11.13
World Athletics TR 20.2.1

För varje tävling där det genomförs löpgrenar i mer än en tävlingsomgång ska det finnas information om hur vidarekvalificering från en omgång till nästa sker. (Hur många som går vidare på placering resp. hur många som går vidare på tid.) I sådant vidarekvalificeringsschema är det numer också tillåtet att ta in ”nästa löpare på tur” om någon lämnar återbud till efterföljande omgång.

 

Anpassning till internationellt grenprogram i häcklöpning

Svenska regelboken F 4.13.1

Årsmötet 2023 fattade beslut om att häcklöpning för P17 och F17 (samt P16 och F16 i de tävlingar där 16-årsklass förekommer) från och med inomhussäsongen 2023-24 ska genomföras enligt de regler som gäller internationellt. Det innebär att:

  • P17 60m häck ska löpas med 9,14m mellan häckarna (alltså samma avstånd som används i M och P19)
  • P17 110m häck ska löpas med 9,14m mellan häckarna (alltså samma avstånd som används i M och P19)
  • Standardsträckan för lång häck i P17 och F17 ska vara 400m (med 10 häckrader, 45m från start till första häcken och 35m mellan häckarna.

Dessutom sker, från och med utomhussäsongen 2026, en förändring av grenpremisserna för 300m häck:

  • För P15 och F15 300m häck gäller avståndet 50m mellan startlinjen och första häcken. Detta innebär att häckarna ska placeras på de sju sista markeringarna för 400m häck för samtliga klasser som tävlar på 300m häck.

 

Anpassning till internationellt grenprogram i hinderlöpning

Svenska regelboken F 4.14.1

Årsmötet 2023 fattade beslut om att hinderlöpning för F17 (samt F16 i de tävlingar där 16-årsklass förekommer) från och med utomhussäsongen 2024 ska genomföras enligt de regler som gäller internationellt. Det innebär att:

  • Standardsträckan för hinderlöpning i F17 ska vara 2000m (med 23 hinder, varav 5 med vattengrav)

 

Deadline för inlämning av stafettlaguppställning

Svenska regelboken F 4.15.3
World Athletics TR 24.11

Numera kan lagmedlemmar bytas ut och löpordningen inom ett stafettlag ändras ända fram till samlingstid för startupprop i call room. Om löparna därefter ändrar inbördes ordning ska laget diskvalificeras.

Fortsatt löpning efter tappad stafettpinne

Svenska regelboken F 4.15.8.2
World Athletics TR 24.6

Om stafettpinnen tappas ska den plockas upp av den löpare som tappade den. Löparen får lämna sin bana för att plocka upp pinnen, förutsatt att löpvägen inte förkortas och att ingen annan löpare hindras av den löpare som plockar upp pinnen. Observera att den tidigare formuleringen, att löparen efter att ha plockat upp pinnen måste återvända till den plats där pinnen tappades, inte längre finns kvar.

Siktmärke för stafettlöpare

Svenska regelboken F 4.15.11
World Athletics TR 24.4

När växling ska ske på skilda banor får mottagare göra ett - och endast ett - siktmärke på sin (sitt lags) bana. På allvädersbana ska märket göras av tejp med maxmåtten 5cm x 40cm. Tejpen får rivas i en eller flera bitar för att skapa en enda markering.

Startledarens uppgifter

Svenska regelboken F 5.2
World Athletics CR 22.6

Komplettering angående startledarens uppgifter: Beslutar om personliga varningar eller diskvalifikation vid disciplinära regelöverträdelser i samband med starten.

Manuell tidtagning vid löpgrenar på väg

Svenska regelboken G 4.2.1
World Athletics TR 19.10.2

Vid väglöpning avrundas normalt sett en löpares tid uppåt till närmaste hela sekund. Om loppet går på sträckan en engelsk mil (mile) ska avrundning istället ske uppåt till närmaste tiondels sekund.

 

Tillfällig ändring av hopp- eller kastordning inom en omgång

Svenska regelboken H 4.1.1.1 + J 4.1.1.2 + L 4.1.1.2 m.fl.
World Athletics TR 4.3

Grenledare i teknikgren har rätt att tillfälligt ändra hopp- eller kastordningen inom en pågående omgång för tävlande som deltar i en annan gren som pågår samtidigt.

I den därefter följande omgången ska den tävlande göra sitt försök i ordinarie hopp- eller kastordning. Om han/hon inte har hunnit tillbaka ska hoppet/kastet i den efterföljande omgången räknas som ogiltigt om tiden för försöket går ut.

 

Vidarekvalificering i hopp- och kastgrenar

Svenska regelboken H 4.6.10 + J 4.5.8
World Athletics TR 25.12

Om en hoppare eller kastare som kvalificerat sig för final efter kvaltävling lämnar återbud är det numera tillåtet att fylla upp startfältet med den bästa av de utslagna hopparna/kastarna efter kvaltävlingen.

 

Stavhopp

Svenska regelboken I 2.4.1 Anm 2
World Athletics TR 28.11

Ett stavhopp ska dömas som ogiltigt om en stavhoppare använder någon annan tävlandes stav utan ägarens tillåtelse.

Svenska regelboken I 4.1.2.1
World Athletics TR 28.1

En stavhoppare har inte rätt att begära någon förändring av ribbans position (förflyttning av ribban i djupled) efter att tiden för ett försök har börjat räknas ned.

Kompletterande förtydligande, hösten 2025: För hoppare som gör två försök i följd ska domaren säkerställa att hopparen får tid att diskutera med sin tränare om eventuell förflyttning av ställningen och inte påbörja nedräkning av tiden för nästa försök innan hopparen meddelat var hen vill att ställningen ska vara placerad.

 

Längd/tresteg

Svenska regelboken J 1.4.3
World Athletics TR 29.5

Plankinsatsen för längd och tresteg kan bestå av en 30cm bred planka där de första 20cm är vitmålade och de sista 10cm målade i en kontrasterande färg.

Svenska regelboken J 4.3.2
World Athletics TR 30.1.1

Vid bedömning av giltiga/ogiltiga hopp vid övertrampslinjen i längd och tresteg är det placeringen av skons tåspets som ska bedömas. Om enbart ett löst knutet skosnöre eller något som en tävlande tappar i samband med uthoppet bryter det vertikala planet ovanför övertrampslinjen ska hoppet inte dömas som ogiltigt.

Nivåmätning av kastfältet

Svenska regelboken L 1.2.6 + M 1.2.6 + N 1.2.6 + O 1.2.6
World Athletics TR 32.11

Kastfältets medlutning i kastriktningen får ej överstiga 1:1 000 någonstans inom kastsektorn, räknat från ringens centrum (för kula, diskus och slägga) resp. cirkelbågens medelpunkt på ansatsbanan (för spjut).

 

Rätt att använda personliga kastredskap

Svenska regelboken L 2.1.6 + M 2.1.12 m.fl.
World Athletics TR 32.2

Det är numera tillåtet för kastare att använda personliga kastredskap, även om de använder samma modell som arrangören tillhandahåller. Personliga kastredskap som är godkända efter kontroll av teknisk ledare får även med den nya regeln användas av samtliga kastare som deltar i tävlingen.

 

Ogiltiga försök i kastgrenar

Svenska regelboken L 4.3.6 + M 4.3.3 + O 4.3.6
World Athletics TR 32.14.2

Om ett löst knutet skosnöre eller något löst föremål som en kastare tappar i samband med, eller efter, ett genomfört kast landar på eller framför stopplankan/ringkanten/övertrampslinjen ska kastet inte dömas som ogiltigt av den anledningen.

Svenska regelboken L 4.3.7 + M 4.3.4 + N 4.3.4 + O 4.3.8
World Athletics TR 32.16

Tillägg: Ett försök är ogiltigt om redskapet träffar något objekt utanför kastsektorn (exempelvis någon av de skyltar som anger metertal) och därefter landar i kastsektorn.

Slägga (redskapet)

Svenska regelboken N 2.1.3
World Athletics TR 36.6

En liten bit genomskinlig vinylslang, 50 mm lång och med en innerdiameter på 5 mm, kan placeras över släggsträngens tvinning. Syftet med detta är att minska risken för att redskapet fastnar i burens nät och försenar tävlingen. Plastslangen måste vara genomskinlig för att det ska gå att kontrollera strängen.

 

Nya dimensioner för 700g-spjut

Påverkar spjutkastare i åldersklasserna P17, M50 och M55

Svenska regelboken O 2.1.7
World Athletics TR 38.10

Från och med 1 april 2025 förändras dimensionerna för 700g-spjuten för att ge dessa redskap aerodynamiska egenskaper som påminner mer om 600g- och 800g-spjuten, vilket i sin tur bör innebära en bättre progression för unga kastares styrka och teknik. Dessa mått förändras:

  • Spjutets totallängd: 2400–2500mm
  • Avstånd från spets till spjutets tyngdpunkt: 850–990mm
  • Avstånd från spjutets tyngdpunkt till bakände: 1410–1650mm

Hösten 2025 har WMA (World Masters Athletics) beslutat att de nya redskapsdimensionerna också ska gälla i klasserna M50 och M55.

 

Anpassning till internationellt grenprogram i mångkamp

Svenska regelboken Q 4.1.3.1 och Q 4.1.3.2

Årsmötet 2023 fattade beslut om att P17 tiokamp (samt P16 i de tävlingar där 16-årsklass förekommer) från och med utomhussäsongen 2024 ska genomföras enligt de regler som gäller internationellt. Det innebär att tävlingen genomförs med "internationell grenordning" och att löpgrenarna som avslutar dag 1 och dag 2 anpassas till den variant av P17 tiokamp som gäller internationellt:

  • Dag 1: 100m, längd, kula, höjd och 400m (tidigare 300m)
  • Dag 2: 110m häck (9,14m mellan häckarna, tidigare 8,90m), diskus, stav, spjut och 1500m (tidigare 1000m)

Även F17 femkamp anpassas till det grenprogram som gäller internationellt:

  • 60m häck, höjd, kula, längd och 800m (tidigare 600m)

Som en konsekvens av anpassningen till internationellt grenprogram utomhus för P17 fattade årsmötet också beslut om några ytterligare ändringar i utformningen av mångkamper för P17 och P15, som gäller från och med inomhussäsongen 2023-24:

P17 sjukamp inomhus

  • Dag 1: 60m, stav och längd
  • Dag 2: 60m häck (9,14m mellan häckarna, tidigare 8,90m), höjd, kula och 1000m (tidigare 800m)

P15 åttakamp utomhus

  • Dag 1: 80m häck, diskus, stav och spjut
  • Dag 2: längd, kula, höjd och 1000m (tidigare 800m)

P15 sjukamp inomhus

  • Dag 1: 60m, stav och längd
  • Dag 2: 60m häck, höjd, kula och 800m (tidigare 600m)

Resultatlista för mångkamp

Svenska regelboken Q 4.2.2
World Athletics CR 25.4

I mångkampstävlingar används förkortningen "r" (retired) när en tävlande avstår vidare försök i en av mångkampens hopp- eller kastgrenar. Om den tävlande därefter inte kommer till start i nästa gren ska det stå "DNS" (Did Not Start) i resultatkolumnen för den efterföljande grenen och "DNF" (Did Not Finish) som resultat för hela mångkampen.

Bantilldelning på 200m och 400m i mångkamp

Svenska regelboken Q 4.3.1
World Athletics TR 39.8.5

För löpgrenar i mångkamp används som regel fri banlottning, men på 200m och 400m ska bantilldelning ske enligt seedningsunderlag (årsbästa) och löparna placeras i seedningsgrupper:

Sjukamp 200m

  • Första seedningsgrupp: De tre högst seedade löparna placeras på bana 5–7
  • Andra seedningsgrupp: Löparna som är seedade som 4:a, 5:a och 6:a placeras på bana 3, 4 och 8
  • Tredje seedningsgrupp: Löparna som är seedade som 7:a och 8:a placeras på bana 1 och 2

Tiokamp 400m

  • Första seedningsgrupp: De fyra högst seedade löparna placeras på bana 4–7
  • Andra seedningsgrupp: Löparna som är seedade som 5:a och 6:a placeras på bana 3 och 8
  • Tredje seedningsgrupp: Löparna som är seedade som 7:a och 8:a placeras på bana 1 och 2

 

Reklamtryck på kläder som bärs vid tävling

Svenska regelboken E 3.1.7.1 och E 3.1.8

Den nu publicerade regeltexten om tävlingsdräkt (Kap E 3.1) är delvis inaktuell.

Regel E 3.1.7.1 gäller inte längre

På tävlingsdräkt som används i SM-tävling eller tävling med central sanktion eller distriktssanktion får förening låta trycka reklamtryck, så länge samtliga reklamtryck "ej är mer iögonenfallande än föreningsmärke/namn". Det finns inga fasta regler för hur många reklamtrycken får vara eller hur stora de får vara, så länge det grundläggande villkoret - att föreningens märke/namn är det mest framträdande trycket på dräkten - är uppfyllt.

Ytterligare förtydligande: Förening har rätt att tillåta enskild aktivs personliga sponsorer att trycka sin logga på tävlingsdräkten för den sponsrade utövaren.

Det som är värt att notera i sammanhanget är att tävlingar med internationell sanktion fortfarande har begränsningar både i reklamtryckens antal och storlek.

Regel E 3.1.8 gäller inte längre

Reglerna om begränsningar av reklamtryck vid SM-tävlingar eller tävlingar med central sanktion eller distriktssanktion gäller inte för klädesplagg som inte tillhör tävlingsdräkten, väskor m.m. som aktiva tar med sig in på tävlingsområdet.

Även för reklamtryck på överdragskläder, väskor m.m. finns begränsningar i tävlingar med internationell sanktion.