Kosttillskott – dopingfälla eller nödvändiga kompletteringar?

En knäckfråga inom antidopingarbetet är den om kosttillskott. Budskapet från förbundet och från Antidoping Sverige har varit att inga kosttillskott är helt säkra. Men hur ska detta tolkas och är allt så svart eller vitt? Vi frågade Christine Helle, dietist och VD på Antidoping Sverige. "Kosttillskott är inte godis", säger hon.

Alla aktiva friidrottare har fått till sig att de ska hålla sig borta från kosttillskott, både från förbundets sida och från Antidoping Sverige. Många lever i skräcken för kontaminerade kosttillskott som ska resultera i ett oavsiktligt positivt dopingprov och vågar inte närma sig varken järntabletter eller proteinpulver. Men vad gäller? Och går det att bli helt säker?

– Vi kan aldrig säga att det är noll risk, säger Christine Helle som är VD på Antidoping Sverige och dietist.

Hon menar att det finns olika risk med olika kosttillskott idag, från relativt låg till hög risk.

– De kosttillskott som orsakar flest dopingfall är PWO (pre workout, red. anm.). Men även de som marknadsförs som att de ska öka muskeltillväxten, öka fettförbränningen, vara centralstimulerande eller hormonreglerande. Ingen tävlingsidrottare borde ta något av det, många har ju effekter som dessutom är direkt farliga, säger hon.

Hon säger att de hårda rekommendationerna från Antidoping Sverige om att undvika kosttillskott inte har varit tänkta att hindra kvinnor med järnbrist från att ta järntillskott. Men så har det till viss del blivit, det kan landslagslöparen Moa Granat intyga.

– Jag hade ätit vitaminer i hela mitt liv, men så hörde man att kosttillskott i princip är doping och då blev jag ju rädd och trodde att allt kunde vara kontaminerat. Jag kan idag tycka synd om lilla Moa som var så orolig över det här. Till slut vågade jag inte ens äta en proteinbar från ICA, berättar hon.

– Det är viktigt att vara medveten, men man ska inte överdriva, tillägger hon.

Och en justering av kosttillskottsrekommendationerna är på gång, just för att komma åt det här problemet.

– Jag förstår att många är oroliga och vill att vi ska säga att vissa kosttillskott är riskfria, men det kan vi inte säga. Däremot kan vi säga att det är otrolig skillnad i risk mellan olika kosttillskott. Det är inte järntillskott från Apoteket eller ett rent proteintillskott från en bra producent vi främst vill varna för. De är lågrisk, säger Christine Helle som dock påpekar att man aldrig ska ta kosttillskott om man inte har en bekräftad näringsbrist.

– Många har tillgång till en dietist att prata med. Det är bara en dokumenterad näringsbrist som ska rättas till med ett kosttillskott. Kosttillskott är inte godis. Det många inte vet är att om man tar tillskott för att få en viss effekt, men inte har någon näringsbrist, kan det snarare ha motsatt effekt.

De flesta som åker fast för dopingbrott i samband med att de tagit kontaminerat kosttillskott gör det oavsiktligt. Det kan handla om ett tillskott där man tillsatt en dopingklassad substans för att öka effekten, men inte skrivit ut den i innehållsförteckningen. Det kan även vara tillverkat i en fabrik där man även tillverkar dopingklassade medel och där tillskottet blivit kontaminerat någonstans i produktionslinjen.

– Många tror att det är ok så länge det marknadsförs på svenska. Det kan se ut som svenska bolag, svenska produkter och svensk reklam. Men tittar man lite närmare kommer många bolag från Östeuropa eller USA och så har man använt Google Translate. Det gör man medvetet för att verka trovärdiga, säger Christine Helle och betonar att kosttillskott inte alls är lika noggrant kontrollerade som läkemedel.

– Det är många som inte förstår det här. Det finns fall där de har fått ett uppvaknande i samband med att de har åkt dit och det är så tragiskt för den enskilde idrottaren. Men antidopingarbetet bygger på att det är deras ansvar. Det är den första regeln när man ska utbilda – ”det är ditt ansvar.”