Allt fler ifrågasätter topp-12 – "Argumenten funkar inte"

På tisdag avgörs om Sverige slopar sitt problematiska topp-12-kriterium för OS-uttagningar. En lång rad idrottsprofiler i andra idrotter ställer sig bakom friidrottens motion, den senaste i raden är Lars Frölander: "Jag ställer mig bakom er i frågan och i debattartikeln", hälsar den svenske simmarlegendaren. "Jag tycker inte frågan verkar så komplex, men den löses aldrig. Men det är väl rätt många stora världsfrågor i och för sig som hamnar i det läget, att de är helt oförklarliga till slut", sammanfattar journalisten Lasse Granqvist i Sporthuset.

Snart är det dags för Sveriges Olympiska Kommittés årsmöte och då hoppas Svensk Friidrott – liksom många stora idrottsprofiler från andra idrotter – att vi äntligen kan kasta topp-12-kriteriet på soptippen.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet i förra veckan ställer sig bland andra följande bakom friidrottens motion: Andreas Almgren (friidrott), Peter Gerhardsson (fotboll), Martin Lidberg (brottning), Anna Lindberg (simhopp), Anders Södergren (längdskidor), Anna Carin Zidek (skidskytte) – och under helgen meddelade även Lars Frölander (simning) att han står bakom kravet.

Under söndagen medverkade friidrottens förbundskapten Kajsa Bergqvist i Radiosporten medan generalsekreterare David Fridell var med i Sporthuset. Och båda känner sig optimistiska inför tisdagens möte.

"Hör mer förståelse"

– Jag tror och hoppas att årsmötet inser att Sverige som nation inte gynnas av att vi har ett annat uttagningssystem, säger Bergqvist i intervjun.

– När jag lyssnar in idrottsvindarna så hör jag mer förståelse, säger Svensk Friidrotts generalsekreterare David Fridell.

– Det tror jag till viss del beror på att det har kommit uppmärksammade fall som har utmanat det här topp-12-kriteriet även i andra idrotter, inte minst inför senaste vinter-OS fanns en diskussion kring ett par uttagningar. Man förstår att det inte bara är en friidrottsfråga, utan att det är viktigt att vi funderar generellt på frågan: Är det inte lämpligt att även vi i Sverige använder de regler som har satts upp mellan IOK och de internationella specialförbunden för hur man vill ha ett OS?

SOK:s styrelse som har yrkat på avslag av motionen återkommer ofta till ett par argument. Man menar att en mindre trupp per definition är en bättre trupp, man säger att topp-12 är någon sorts garant för likvärdighet mellan idrotterna och så pekar man på ekonomi.

Men inget av de argumentet håller, enligt Bergqvist och Fridell.

Handlar inte om fler kostsamma SOK-satsningar

Om vi börjar med ekonomin, så handlar det inte om fler kostsamma SOK-satsningar, det handlar om att få möjligheten att nyttja den OS-plats som IOK erbjuder. Något som självfallet kan lösas, i synnerhet som det inte handlar om några avgörande skillnader i truppstorlek.

– Där tror jag att även specialförbunden skulle vara villiga att skjuta till pengar. Om de som är internationellt kvalade till ett OS får ett uttagningsbesked från SOK så skulle även friidrottsförbundet kunna hjälpa till, om det var där skon klämde, säger Bergqvist i Radiosporten. 

– Det är viktigt att säga att om vi tittar på friidrotten så handlade det (senast) kanske om 5–6 aktiva som hamnade på fel sida SOK:s gränser. Det handlar alltså inte om någon dubbling av OS-truppen eller så, det handlar om att hitta ett system som är mindre godtyckligt och mer rättvist, säger Fridell i Sporthuset.

Fridell fortsätter gällande övriga SOK-argument:

– Det ska vara lika mycket värt att ta en OS-medalj eller vara OS-deltagare i bågskytte som det är i fotboll, friidrott eller simning. Det är en tanke som jag tycker är rimlig och bra. Det är ett av deras huvudargument. Ett annat är att det är årsmötesbeslutat att vi ska vara med och slåss om medaljer, att det är det absolut viktigaste målet, och då menar man att tajtare trupper per definition bidrar till större framgångar. Men båda de här argumenten, vi har faktiskt svårt att se att de funkar. Varför blir möjligheten för en bågskytt att ta en olympisk medalj mindre för att friidrotten följer sina internationella regler?

– Nu när IOK i dialog med de enskilda förbunden har bestämt hur man vill att ett OS ska se ut, då är det både lättare, tydligare och klarare att följa de internationella regler som finns.

"Tycker inte frågan verkar så komplex"

Mot slutet av diskussionen i Sporthuset luftar även journalisterna Tommy Åström och Lasse Granqvist några åsikter:

– En sak avslutningsvis, som jag tycker är ett av de största problemen. Det känns väldigt märkligt att en eller ett par personer på Sveriges Olympiska Kommitté ska göra bedömningen av vilka friidrottare som kvalar in på topp-12 när det finns ett internationellt förbund och massor av specialister, säger Åström som därefter utvecklar sitt resonemang i podden.

Lasse Granqvist:

– Jag såg i den här debattartikeln i Svensk Dagbladet att det var idrottare från andra idrottsförbund som var med där också … och det är klart att det är ju den typen av spridning som friidrotten behöver ha för att öka förståelsen i frågan. För mig blir det lite svårt, för jag tycker inte frågan verkar så komplex, men den löses aldrig! Men det är väl rätt många stora världsfrågor i och för sig som hamnar i det läget, att de är helt oförklarliga till slut, de bara håller på.