Stora idrottsprofiler eniga med Svensk Friidrott: Slopa topp-12!

Svensk friidrott har kämpat länge för tydligare och rättvisare uttagningskriterier till OS. Nu kommer ett starkt stöd från andra idrottsprofiler.

Inför SOK:s årsmöte den 28 april har Svensk Friidrott tillsammans med en rad idrottsprofiler fått en debattartikel publicerad i Svensk Dagbladet. Där förklarar vi varför vi motionerar om att ersätta dagens topp-12-kriterium med de internationella idrottsförbundens uttagningskriterier.

– Att få stöd från så namnkunniga idrottsprofiler som själva drömt, kämpat och med rätt förutsättningar lyckats, betyder enormt mycket. Det här är en fråga som engagerar långt bortom friidrotten, säger Johan Storåkers, ordförande i Svenska Friidrottsförbundet, och fortsätter:

– Det gynnar samtliga parter om vi äntligen får ett tydligare och mer rättvist uttagningssystem och enskilda aktiva slipper få sina OS-drömmar krossade i onödan.

I det nuvarande svenska OS-uttagningssystemet finns ett grundkriterium som säger att en aktiv av SOK måste bedömas vara topp-12 i världen för att få tävla på OS. Därtill finns ett svårtolkat framtidskriterium samt ett så kallat undantagskriterium.

Sammantaget fungerar detta system inte bra och det är bakgrunden till att Svensk Friidrott har lämnat in sin motion. Här kan motionen läsas i sin helhet – och här hittas SOK:s motionssvar där styrelsen tyvärr yrkar på avslag.

– Det här är en mycket viktig motion som vädjar direkt till det sunda förnuftet. Alla skulle bli vinnare om den går igenom och vi ser inte att SOK har några bra argument emot vårt förslag, säger Johan Storåkers, som fortsätter:

– Varför ska inte alla svenskar som enligt de aktuella internationella idrottsförbunden har kvalificerat sig för ett OS även få chansen att tävla? Varför ska Sverige ha unikt hårda krav, där det i slutändan kan vara upp till SOK att avgöra vilka aktiva som kan placera sig topp-12?

För Svensk Friidrott är det viktigt att betona att detta inte enbart handlar om friidrotten. Motionen påpekar vikten av att alla olympiska idrotter får följa sina respektive förbunds internationella kvalregler, och att varje idrott ska få större inflytande över den slutliga OS-truppen. När frågan diskuterats med andra idrottare blir det tydligt att många delar friidrottens ståndpunkt.

Här hittas vår debattartikel i Svenska Dagbladet där en rad kända namn från andra idrotter står som medförfattare.

Till att börja med beklagar de flesta det faktum att ett antal idrottare inför varje OS kommer i kläm. Helt i onödan stoppas de från att ställa upp i livets största tävling. Där de kunde ha lyfts i sin satsning vidare, men även hade kunnat inspirera tusentals andra aktiva.

Ganska snart därefter kan man även konstatera att topp-12-systemet inte är rationellt. En grundlig analys som Svensk Friidrott lät göra efter Paris-OS visar entydigt att det inte existerade någon egentlig motsättning mellan friidrottens internationella kvalsystem och SOK:s topp-12-tanke – tvärtom matchade de varandra tämligen väl. Problemet låg i SOK:s ”översättning” av det egna grundkriteriet till resultatsiffror, där det genererades resultatkrav som blev signifikant tuffare. Och eftersom SOK valde att förlita sig på sina gränser blev konsekvensen att aktiva som uppfyllt själva grundkriteriet ändå nekades uttagning.

Genom att i framtiden i stället använda de internationella kvalkriterierna vinns fördelar för alla parter.

– IOK och publiken får bättre startfält, för varje plats som vi tackar nej till går ju till en sämre aktiv från någon annan nation. SOK slipper dessutom all badwill som blir fallet när svenska aktiva stoppas av Sverige. Slutligen får våra aktiva ett uttagningssystem som är objektivt, då det inte innehåller något moment av bedömning. Därmed elimineras risken för upplevelse av godtycke och orättvisa i uttagningsprocessen. Våra aktiva får också samma förutsättningar som gäller för kollegorna i andra länder, säger Svenska Friidrottsförbundets generalsekreterare David Fridell, som förvånas över att SOK:s styrelse inte ser problemen med dagens system.

– Jag har svårt att förstå vilka som är de starka argumenten för att hindra internationellt inkvalade svenskar. Det kan knappast handla om pengar, för ingen begär ju fler påkostade SOK-satsningar. Det här handlar om att ge en begränsad grupp aktiva på en mycket hög nivå rätten att få nyttja sina OS-inbjudningar.

– Därtill kan läggas att det inte finns något fog för snacket om att mindre trupper ger större framgångar. Vi har siffror som tyder på motsatsen, medan SOK, utan att leda det i bevis, hävdar att just topp-12 är det bästa konceptet. Den absoluta merparten av de framgångsrika OS-nationerna följer de internationella kriterierna.

SOK presenterar heller inga argument för att just det svenska topp-12-kriteriet är den stora garanten för rättvisa mellan de olympiska idrotterna . De internationella förbundens uttagningsregler är anpassade utifrån IOK:s önskemål, avsedda att generera startfält av högsta kvalitet och efterfrågad storlek.

– På årsmötet 2023 lyckades vi ändra topp-8 till topp-12, men det löste inte grundproblemet. Det är hög tid att testa ett mer objektivt system, som garanterat kommer att ge lika många medaljer, ja kanske fler till och med, och där man litar mer på att de enskilda idrotterna har högsta kompetensen inom sina respektive områden, säger Johan Storåkers.